Isåkningens färd från vagga till Nytid

En presentation över ämnet: "Isåkningens färd från vagga till Nytid"— Presentationens avskrift:

1 Isåkningens färd från vagga till Nytid
Roger Bodin

2 Inledning Hur kom detta med isåkning till ?
Från 1000 år f. K. till 2000 – talet. Allt handlar om hur på enklaste sätt med så låg energiförbrukning och kostnad som möjligt ta sig från ett ställe till ett annat.

3 En kort genomgång… Från järnåldern, jakt, fiske till 2000-talet, tävling och motion. Från trämedar, benmedar, järnmedar till klappskridskor. Från fint och rikt till arbetarklass och bruksort. Från oorganiserat till organiserat till oorganiserat till organiserat… Från från storhetstid till nutid…. Från Nutid till Nytid

4 Från järnålder, jakt och fiske till 2000-talet med tävling och motion …
Det började med benmedar från hästar eller kor ( enligt nordisk mytologi trämedar .. )

5 Bensmedar Så här såg de ut…
Från häst eller ko. Inte slipad. Man åkte inte med bensats. Med träpik stötte men sig fram

6 Så kom järnåldern, träbotten med järnmed…. in i medeltiden.
Askträsko med en skena av metall, trälöpare Nu ett transportmedel i låglänta länder med kall vinter, mindre snö ( Holland )‏ Också i länder med mer snö men där blev längdskidåkning också ett alternativ. (Skandinavien)‏

7 Nu blev det fint…….. Kungligheter från olika håll tog med sig sporten från Holland James II of England Louis XVI of France Madame Pompadour Napoleon

8 En sorts lek, möteplats, jmf allmänhetens åkning
Många bilder från de stora målarna finns

9 Med kolonisationen till Nordamerika
Från eller med kolonisatörer till USA och Canada

10 Fortfarande medar med remmar
Ännu inte skridskor Sko eller känga fästes på träbotten med järnskena

11 Nu blev medarna rör och skena
Foten med sko eller känga fastbunden med remmar på skena ändrades Man tog på sig rör med skenan fäst i röret

12 Nu börjar förhistorien till idrottsrörelsen
Adel, borgare, militär intresserade sig för tävling och natur- och sundhetstänkande Isåkning en tidig sport med skridskosegling, långfärdsåkning, hastighetsåkning, konståkning m.m.

13 Nu kommer industrisamhället och arbetarklassen
Föreningslivet växer fram kraftigt. SSF bildas 1904. Den demokratiska utvecklingen tar fart Tävling, lek- och idrott kommer in i skola Sverige tidigt framme med organiserat föreningsliv.

14 Svensk Skridsko utvecklas som övriga idrotter via föreningar.
st. st. st. st. st. Toppåret är 1965 med 173 föreningar

15 Konståkning, OS-gren lämnar förbundet 1945 och bildar eget förbund
Varför ? Hastighetsåkning framgångsrik, konståkning halkat efter ? Främst i världen ? fram till talet…. Sedan mörker.

16 Hastighet, stor 1940-1990, OS gren.
Stora framgångar All-round VM 3 mästare Sprinter VM 1 mästare OS guld 7 st. EM mästare 9 st. 17 världsrekord Många mästerskap genomförs i Sverige. Ullevi världen första konstfrusna 400 m. bana 1971 publikrekordet i Sverige med åskådare på två dagar på Ullevi. Sedan 1990 mörker….Ett ljus i lagtempo 2009 med VM-silver.

17 Långfärdsåkning har annan struktur
Mindre antal föreningar, stora. Stockholms Skridskoseglarklubb störst ca medlemmar Annan form än tävling, mer natur- och friluftstänkande

18 Nya kommer till Short Track, OS-gren Börjar 1989
Få föreningar ännu, Malmö, Lysekil

19 Nya kommer till Inline ny disciplin 1993 i förbundet
Växer med nya anläggningar, nu senast i Karlstad. Rekryteringsbas i mångt fortfarande från hastighetsåkning. Rekryteringsbas ungdomar börjar komma igång

20 Ny vision för svensk Skridsko tas fram 2003
2010 skall svensk Skridsko kännetecknas av Att det bedrivs nyskapande och utvecklande skridskoaktiviteter Att skridsko uppfattas som en attraktiv idrott för både ung och gammal, sommar som vinter Att alla föreningar känner mervärde och samhörighet med varandra och förbundsorganisationen Att all verksamhet genomsyras av en gemensam värdegrund

21 2008, 12-13 april i Örebro, föreningsmöte
Diskussion om Svensk Skridsko, Nuläge och Nyläge, var vill vi vara om 10 år ? Styrkor ( alla vill åka skridskor, speed/ fartfyllt, engagemang, jämlikt, enkelt att bygga fler anläggningar)‏ Svagheter ( stämningen, kommunikation, organisation, rekryteringen, antal aktiva/ledare, kompetensen, anläggningar, ekonomi, aktivas situation, tävlingsprogrammet )

22 Styrelsen tillsatte en framtidsgrupp, gruppen rädd för tomma ord….
Framtidsgruppen förde Örebromaterialet vidare och summerade ; Nytt, ungt och fartfyllt blir varumärket ? Prioriterade områden ( kommunikation, föreningsutveckling, grenöverskridande samarbeten, rekrytering aktiva/ledare )‏ Offensivt förbund ( kommunikation, tydlighet, modernt arbetssätt, offensivt ), attraktiva föreningar ( synliga, engagerade, bred verksamhet, moderna )‏ Gemensam värdegrund ( kul, alla med/ tycka/ värda, hjälps åt, schyssta/rent spel )

23 Framtidsgruppens material diskuteras vid förbundsmötet 28 mars 2009
Förtydliganden görs kring materialet dvs. ytterligare förtydliganden och konkretiseringar av vad som menas med offensivt förbund, attraktiva föreningar varumärket med nytt, ungt och fartfyllt , prioriterade områden med kommunikation, föreningsutveckling, samarbete, tydlighet, rekrytering m.m. Framtidsgruppens slutsatser underströks och kan utgöra grund för ny styrelses arbete med genomförande.

24 Åtgärder 2009 om kommunikatin, dialog, öppenhet, arbetssätt
Rapport från varje styrelsemöte av någon ledamot Ordförande har ordet… Ny hemsida Ny mediastrategi Synas i verksamheten (Styrelsemöten i Mora, Varberg, Bosön )‏ Arbete med varumärket Svensk Skridsko, påbörjat

25 Åtgärder 2009 för tydlighet, organisation
Ny organisation med generalsekreterare Ny kommittéstruktur Översyn arbetsgrupper Översyn projektgrupper Översyn avtal m.m. aktiva och anställda

26 Utvecklingskonsulent
Svenska Skridskoförbundet Förbundsmöte Styrelse Förbundsdistrikt Generalsekreterare Sportchef Utvecklingskonsulent Kommittéer Elitråd Arbetsgrupper Projekt Tävlingsledare Skiljedomare, starter

27 Svenska Skridskoförbundet Kommittéer
Elitrådet, stöd och krav på aktiva och förbundskaptener Långfärdskommitté, utveckling m.m. Hastighetskommitté, tävling m.m. Inlinekommitté, tävling m.m. Short Trackkommitté, tävling m.m.

28 Svenska Skridskoförbundet Arbetsgrupper
Rekrytering/bredd/motion/föreningsutveck ling/rekryteringsplan Breddläger Utbildning Anläggning Marknadsföring/sponsorer/finansiering

29 Svenska Skridskoförbundet Projekt
Idrottslyftet Vinterpalatset, inomhusarena i Östersund Skridskoakademin ( drivs av Elitrådet )‏ Marathon/Långlopp

30 Nu har vi struktur och förutsättningar Nu kavlar vi upp ärmarna…
Nu börjar det… Nu skall vi ha kul… Det blir fel ibland, det blir det när man försöker. Hellre lyss till den sträng som brast än en båge som aldrig spändes