Varför?.

En presentation över ämnet: "Varför?."— Presentationens avskrift:

1 Varför?

2 Sommaren 2000 – Översvämningar i Ljungan
Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning

3 Augusti 2001 – Skyfall i Sundsvall
September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Nybrogatan/Södra Järnvägsgatan i centrala Sundsvall Bergsåker/Sundsvall Foto MittSverige Vatten

4 Tog klimatförändringarna en paus under vintern 09/10 ?
Väder beskriver de aktuella förhållandena. Vädret kan variera från dag till dag eller mellan olika månader eller år. Klimat är en statistisk beskrivning av vädret på en plats, under en längre tidsperiod (flera decennier), med medelvärden, extremer och så vidare. Klimatet varierar därför inte exempelvis från dag till dag.

5 Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under 1971-2000

6 Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under 1971-2000
Hur var väderläget hos oss? Ett mäktigt och ovanligt långvarigt högtryck gav oss vindar från Sibirien. De styrde bort de av golfströmmen värmda atlantvindarna, som istället nådde Grönland H

7 Dec till feb 09/10 i ett klimatperspektiv
Den 5:e varmaste (dec - jan) på jorden, sedan 1880 Den 9:e varmaste på norra halvklotet, sedan 1880 Den 2:a varmaste på södra halvklotet, sedan 1880

8 Klimat- och sårbarhetsutredningen är en av flera bakgrunder till vårt projekt

9 Projektets organisation
Ledningsgrupp kommundirektionen Styrgrupp utsedd av kommundirektionen Projektledare (samt en informatör på 40 %) Ett flertal arbetsgrupper och delprojektledare

10 Arbetsgrupper Lokal klimatscenarier Selångersån Dagvatten
Krisberedskap Havet Ras och skred Miljörisker Hälsofrågor Positiva effekter Information EU-projekt Förvaltnings- och bolagsspecifika analyser

11 Analys av kommunkoncernens sårbarhet och anpassningsbehov
Höjda havsnivåer? Andra översvämningsrisker Avledning av dagvatten Ras och skredrisker Skador på infrastruktur Störningar och risker för samhällsviktiga funktioner Skador på vägar Mobilisering av markföroreningar och andra föroreningsrisker Vattenmiljö och vattenkvalitet Hälsofrågor – smittspridning, värmeböljor, behov av komfortkyla, etc Fukt och mögel Frostsprängning Torka - skogsbränder, bevattningsbehov, mm Driftsfrågor Planeringsfrågor etc Foto Sundsvalls Tidning

12 Sveriges medelnederbörd ökar …
Och kommer att fortsätta att öka, främst under vintermånaderna

13 Frekvensen extrema skyfall ser ut att öka redan idag …
Diagram från SMHI. Varje stapel i diagrammet visar antalet extrema skyfall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige. För att räknas krävs minst 90 mm (dygn) över ytan minst 1000 km2 och att nederbörden registreras i en officiell nederbördsmätare.

14 Stora översvämningar – inte säkert att det blir värre i Sundsvall Risken för sensommar- och höstöversvämningar ökar, men vårfloden minskar framför allt längre fram i scenarierna Ett nivåövervaknings- och prognossystem byggs Forskningssamarbete med SMHI om successiva flödesförändringar i Selångersån Med nyare och fler klimatmodeller än i Klimat- och sårbarhetsutredningen

15 Dagvatten Ansvarsfrågor Kända sårbarheter
Avrinning av intensivare nederbörd – samarbete med E4 och Sweco Mogatan 27 augusti 2001 Foto Sundsvalls tidning Risken för plötsliga och lokala översvämningar ökar – regnskurarna blir kraftfullare (i Sundsvall gäller det främst under sensommaren och hösten)

16 Inventering av kända sårbarheter och erfarenheter i GIS-miljö

17 Ras och skred Vi utreder 4 typfall/pilotområden
Genomför en geoteknisk utredning med klassiska beräkningsgrunder Gör om utredningen med nya ingångsdata från klimatscenarier Bedömer vad det har för konsekvenser för övriga riskområden Dokumentera i bland annat GIS

18 Delta Commissions (Holland) resultat om höjningar av havets nivå
0,65 till 1,3 m till 2100 2,0 till 4,0 m till 2200 Omräknat till oss (med bland annat hänsyn till landhöjningen): Från en någon decimeters sänkning till närmare 0,5 m höjning till 2100 Från knappt 0,5 till drygt 2 m till 2200

19 Vi har genomfört en laserskanning för bättre höjddata i Sundsvall och längs Selångersån

20 ”En återställning av havets
nivå till 1930/40 - talet”

21 Framtagande av en långsiktlig strategi för att hantera risker för nivåförändringar i havet

22 Hälsofrågor Värmeböljor Fukt och mögel Smittspridning Luftkvalitet
Vattenkvalitet

23 Infiltration av ytvatten
Dricksvattenkvalitet Förändrad ytvattenkvalitet påverkar grundvattensystemen (med infiltration av ytvatten som bas i grundvattenbildningen) Ökande föroreningsrisker vid skyfall (kemiska och mikrobiella) Infiltration av ytvatten Ökat humusinnehåll i ytvatten (Humus är nedbrytningsprodukter från växter) Grundvattentäkt Mer humus vid infiltration ökar syreförbrukningen i grundvattensystem, med till exempel ökande järn-/manganhalter som följd.

24 Miljörisker – klimatförändringar kan öka vissa spridningsrisker

25 Risken för svårare torkor ökar i juni och juli
I medeltal sjunkande markvattenhalter under främst våren samt juni/juli Risken för svårare torkor ökar i juni och juli Markvattenhalternas medelförändring i % Resultat från 6 olika klimatmodeller Foto Räddningstjänsten, Ånge

26 Krisberedskap … exempelvis hemtjänsten måste fram i alla väder

27 Bolags och förvaltningsspecifika analyser
Exemplet fastigheter – identifierade problemställningar att hantera Mer frekvent med slagregn Nollpassager ökar i antal => halkbekämpning blir klart dyrare Nollpassager ökar i antal => risk för frostsprängning av murverk och putsade fasader Mer vinternederbörd, risk för höga taklaster (fuktig snö, kanske rent utav regn i snö) Höga daggpunktstemperaturer på sensommaren? Kondens - fukt-/mögelproblematik Skyfall - Vattenavledning på tomter och tomters topografi Ökat kylbehov Steg 1: Solavskärmning + korrigera dumheter med ”varma luftintag” o dyl Steg 2: Miljövänlig kyla (bortom år 2040?) Mer värmeböljor? Tuffare torrperioder sliter sannolikt mer på träkonstruktioner Fuktigare och längre höstar kanske sliter mer på träkonstruktioner Skyfall kan kanske förorsaka kollaps av platta tak där vattenavbördningen inte fungerar riktigt bra Tjälproblemen kanske ökar p g a mer vatten i marken med ökat portryck som följd Dock måste framhållas att: Uppvärmningskostnaden kommer att minska – minskningen behövs för att finansiera problemen noterade ovan.

28 Projektinformation Hemsida Broschyr Förhandsrapporter/rapporter
Informationsfilm Facebook Föreläsningar Viktigt med samverkan med andra projekt

29 Erfarenheter

30 En viktig framgångsfaktor för projektet är också
samarbeten med andra projekt. · E4-Sundsvall · RSA-projekt, Räddningstjänsten · Varumärke Sundsvalls Kommun · SAMT · Övningsprojekt, Räddningstjänsten och länsstyrelsen · Norra och södra kajen, projektgrupper · Kajrenovering-SBK · Kommande ÖP-arbete · Klimatanpassning i andra kommuner · Utvecklingsprojekt - avledning av nederbörd i urbana miljöer på SWECO · Klimatforskning på SMHI

31 Att finansiera klimatanpassningen åren framöver
En del av vår klimatanpassning går säkert att göra inom ramen för normalt underhåll, reinvesteringar eller nyinvesteringar Men då måste vi med kunskap börja göra rätt redan idag Om vi hanterar hotbilderna kan vi också planera för möjligheterna Och vi ska se de nya möjligheterna som kan finnas i ett förändrat klimat …

32 Exemplet ”Ringen” – att arbeta med en vision
Visionen ”Ringen” ritades 1995 och då var bilden ca 35 % sann. 15 år senare har bilden blivit 85 % sann, genom att visionen har funnits med vid normala reinvesteringar och underhållsåtgärder ”Ringen” är ett system för reserv- vattenförsörjning på vattenlednings- nätet i Sundsvall

33 Annat exempel Konsekvent långsiktig minskning av det fossila beroendet
Successiv konvertering till fjärrvärme Strukturerat energispararbete Hög målsättning avseende energi-effektiv utformning vid ny-, om- och tillbyggnad

34 Visionen är att Sundsvall ska bli ”safe for climate change impact” och vara en attraktiv stad i framtiden Projekt Klimatanpassa Sundsvall ska ge underlag Och vi har sannolikt ”goda förutsättningar”

35 … och vi ska inte hamna bland de dåliga exemplen, som idag visas i olika föreläsningar runt omkring i landet Nybyggda hus i Kalmar som är svåra att skydda mot framtida höjningar i havet Nybyggda hus på mark med risk för översvämning i Karlstad

36 Lennart Olsson Delprojektledare Klimatanpassa Sundsvall – Havets nivå Fastighetschef – Sundsvalls Kommun Övriga uppdrag: - Ordförande i Kommunaltekniska Föreningens Kommitté för bygg- och förvaltningsfrågor - Medlem i Redaktionsrådet för Stadsbyggnad - Ledamot i SVR:s Regionala Styrelse - Ledamot Styrgrupp Projekt inom SKL:s Utvecklingsfond Bakgrund: Civilingenjör Väg & Vatten Chalmers Kompletterad med ekonomi, administration, juridik, management, energi, projektledning, entreprenadjuridik mm Projektör, entreprenör, projektledare, fastighetschef, regionchef, teknisk chef Fastighetschef, Sundsvalls Kommun

37 Mats Bergmark Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (drygt 2 år) Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: - VAKA – Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning (Ansvarig utredare för dricksvattenfrågor, 06/07) Klimatkonsekvens-utredning på SGU - Referensgrupp för Klimatportalen - SAMVA - Styrgrupp Chalmers vattenforskning Bakgrund: Examen hydrogeologi, Uppsala Universitet. Kompletterat med meteorologi / klimatologi, Uppsala Universitet Entreprenör / brunnsborrare / hydrogeolog, Sven Andersson AB Hydrogeolog / dammkontrollant, Geoprojektering AB Vatten- och miljökonsult / kontorschef, VBB Viak Produktionschef, Sundsvall Vatten