Arbetsområde III Tema: Arbetsliv

En presentation över ämnet: "Arbetsområde III Tema: Arbetsliv"— Presentationens avskrift:

1 Arbetsområde III Tema: Arbetsliv
Ämne: Historia Årskurs 7

2 Ämne Företagandes utveckling från livegen till industrialiseringen och bildandet av fackföreningar. Underämne: Fackföreningarnas bakgrund och uppkomst

3 Och varför ska jag kunna det här?
Ur LGR 11: Elever ska ha kunskap om framväxten av det svenska välfärdssamhället För att det svenska välfärdssamhället påverkar än idag vårt samhälle i många olika aspekter, så som: politiken, arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, folkets värderingar

4 Slutprodukt & Betyg I samarbete med Bild och Samhällskunskap
Slutprodukt: Att skapa en tidslinje över fackföreningarnas grundande. Betyg: Arbetsprocessen, Slutprodukten, Reflektionsfrågor

5 Aktuella begrepp Folkhemmet Välfärdssamhälle Den svenska modellen
Flerpartisystemet Arbetarrörelsen Industriallieringen Fackföreningar Arbetsvillkor Grundskolan Folkhälsan Boendestandard Miljonprogrammet

6 Den svenska välfärden en överblick
Lektion I Den svenska välfärden en överblick

7 Vart är vi? 1900talet: Industriella revolutionen del 2 Fackföreningar
1905: Unionsupplösning : Första världskriget mellankrigstiden 1919: Kvinnlig rösträtt 1920/30: välfärd och folkhem. 1933: Social demokraterna påbörjar en 44årig lång dominans i riksdag/regering. : Andra världskriget 1962: grundskolan

8 1900-talet Det svenska välfärdssamhället Begrepp Händelser Folkhälsan
1928: Folkhemmet 1930-tal: Den svenska modellen 1962: Grundskolan Begrepp Folkhälsan Boendestandard & miljonprogrammet Fackföreningar Arbetsvillkor

9 Välfärdssamhället Sverige
Kännetecknande för ett välfärdssamhälle är en omfördelning av resurser till förmån för de individer och de sammanhang som kräver särskilda insatser. Exempel: sjukförsäkring, pension och barnbidrag samt insatser till förmån för att gynna arbetslivet och förebygga olyckor och hälsorisker.

10 Vilken välfärd? Den generella välfärden: erbjuder sina tjänster till alla medborgare. Ex. Barnbidrag. Den selektiva välfärden: riktar sig till dem som bäst behöver. Ex. Socialbidrag. Sverige är en av de mest utvecklade välfärdsstaterna i världen.

11 Folkhemmet Social demokratins ideal samhälle.
Paralleller dras ofta till Sverige som välfärdssamhälle Sverige ska vara ett hem för alla som präglas av samförstånd och jämlikhet. Relaterade ord: Jantelagen. Den svenska modellen Händelse: Folkhemstalet av Per Albin Hansson

12 Den svenska modellen 1930talet.
Kompromiss mellan marknadsekonomiska/kapitalistiska intressen av ekonomiskt tillväxt och lönsamhet och den av socialdemokrater och socialliberaler drivna socialpolitiska utjämningssträvanden, Idén om folkhemmet blev en typ av oskrivet samhällskontrakt. Händelse: Saltsjöbadsavtalet.

13 Folkhälsan Den enskilda medborgarens hälsa organiseras på ett högre plan exempelvis sjukvårdspolitiken. Folkhälsan omfattar alla aspekter av medicinen, såsom den psykiska, sociala och fysiska hälsan. I skolan: Idrott, Hem och Konsumentkunskap, hälsokontroller, vaccinering. Under 1900talets början infördes folkhälsofenomenet i Sverige ex. obligatoriska bad i skolan. Barnens ö som sommarkollo infördes för fattiga stadsbarn

14 Boendestandard Under 1920talet blev de en förändring i boendestandarden i Sverige. Förr så bodde hela familjen i ett rum och kök och man sov i köket pga. av värmen. I samband med att folkhälsan blev ett fenomen så ändrades befolkningens boenden. Funktionalismen infördes både inom arkitektur och design.

15 Miljonprogrammet Standardisering av boende under 1965- 1975.
Man bygge en miljon bostäder för att kunna förbättra boendestandarden. Ex. Tensta och Rosengård. Varför? Arbetskraftinvandring och urbanisering men inga bostäder i centrum. Kända exempel: Höghus

16 Grundskolan Uppkom 1962. Obligatorisk skolplikt, under en nioårig period. Syfte: att utveckla grundläggande kunskaper så som att läsa, tala, räkna, lyssna och skriva. Förärva kunskaper och egenskaper som syftar till att skapa god medborgare i samhället. Alla ska ha samma möjligheter att kunna läsa vidare.

17 Fackföreningar En fackförening är ett förbund av löntagare.
Fackförbund: organisation av fackföreningar inom samma bransch. Tillsammans kan arbetarna i en fackförening/förbund jobba tillsammans för att få sina intressen hörda och sedda av sin arbetsgivare.

18 Arbetsvillkor Handlar om rättigheter och skyldigheter som anställd.
Mest känt: Kollektivavtal, vilket reglerar arbetsförhållanden Material lagar/lagaromarbetsvillkor/

19 Flerpartisystemet Betyder att ett land har offentliga val som innebär att man kan rösta på fler än två partier. Vanligt i länder med proportionellt valsystem. Blockpartisystem: flerpartisystem som liknar två partisystem. Ex. Borgliga partierna vs. Vänster partierna. Material: Så styrs Sverige

20 Material Hitta själv Videos
Använd begreppen som sökord. Rekommenderade hemsidor: Wikipedia Nationalencyklopedin Fackföreningars hemsidor So-rummet rummet.se/content/sverige s-politiska-historia-under talet-och-borjan-av talet rummet.se/content/oversik t-over-sveriges talshistoria

21 Uppgift Diskutera hur det svenska välfärdssamhället ser ut idag och hur det har förändrats under åren.

22 Lektion II Tema: Företagande

23 Företagande: Från livegen till industrialiseringen
Centrala händelser Viktiga begrepp Agrara revolutionen Industriella revolutionen Livegen Jordbrukssamhälle Storskifte/enskifte/laga skifte Urbanisering

24 Vart är vi? Tidslinje 500-1500 e.Kr.: livegenskap
e.Kr.: bondesamhällen e. Kr.: Industriella revolutionen del 1 e.Kr.: Industriella revolutionen del 2

25 Företagande: Livegen När: medeltiden.
När man tillhörde en annan person, en form av slaveri. En bonde jobbade för jordägaren. Fick mat och logi som lön. Se även Feodalism och trälar.

26 Företagande: Jordbrukarsamhälle
> 1800talet. Jordbrukare/Bonde Även känd som bondesamhälle/agrarsamhälle. Fria bönder som ägde sin egen mark. När man odlade sin egen mat, gjorde sina egna kläder och sålde på marknader. Natura: när man betalde genom att byteshandel.

27 Agrara revolutionen Början av 1700-talet. bodde landsbygdsbefolkningen i byar och nästan alla försörjde sig på jordbruk. Jorden var uppdelad i remsor, tegar, och varje bonde hade några tegar runt om byn. Tegarna var mycket små och det var svårt att plöja jorden utan att råka komma in på någon annans teg. För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag som bestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle göra det: till exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller lägga marken i träda. I Sverige genomfördes det så kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, enskiftet och det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde till att de gamla radbyarna i stort sett försvann till förmån för enskilt belägna gårdar med sammanhängande jordinnehav.

28 Agrara revolutionen De större ägorna gjorde det möjligt att börja experimentera med nya grödor, nya mer effektiva jordbruksmetoder och redskap. Det är detta som gett upphov till termen "den agrara revolutionen" Parallellt med skiftesrörelsen i Sverige avyttrade även staten stora landinnehav till privata jordägare. Skiftesrörelsen och avyttringen kom att leda till att det svenska jordbruket kommersialiserades, statens inflytande och inkomster från arrende minskade och tillföll istället privata jordägare.

29 Agrara revolutionen Stigande spannmålspriser runt sekelskiftet 1800 ledde också till ökade investeringar från de självägande bönderna i ökad spannmålsproduktion. Omfattande konstruktioner av kanaler och investeringar i vägnätet ledde till en ökad integration av marknaden och minskade transaktionskostnader. Bland annat blev det inte längre nödvändigt för bönderna att hålla stora spannmålslager, vilket minskade lagerförluster.

30 Agrara revolutionen: en sammanfattning
Vad: en jordbruksrevolution När: runt under slutet av 1700talet. Var: Västeuropa. Central punkt: England och Frankrike. Den spreds senare vidare till andra länder Händelse: stora förändringar rum inom jordbruket. Sedan länge hade bönder odlat små tegar. Dessa små tegar slogs samman till större fält. Detta underlättande för bönderna och det blev lättare att plöja stora fält på en gång. Harvar och såmaskiner underlättade det tunga jordbruksarbetet - arbetet blev mer rationellt.

31 … en sammanfattning Man införde även växelbruk inom jordbruket. Tidigare så hade en tredjedel av jorden legat i träda för att inte bli utarmad. Men med växeljordbruk så odlade man korn och vete vartannat år och vallväxter, som klöver, ärtor vartannat år. Vallväxterna tillförde fälten kväve från luften. Genom vallväxterna så fick djuren bättre foder och kunde producera mer mat. Den agrara revolutionen ledde till att produktionen av livsmedel ökade betydligt samt krävde mindre arbetskraft än tidigare. Påverkan: Den agrara revolutionen var en viktig bakgrund till den industriella revolutionen.

32 Industriella revolutionen
Även kallade den industriella revolutionen. Vad: När man gick ifrån ett agrarsamhälle till ett industrisamhälle När: 1700talet, slutet på 1800talet tom början på 1900talet Var: Central punkt: Storbritannien. Början: textilindustrin Hur: Utvecklandet maskinerier som drevs på ångmaskiner och vattenkraft skapade en ny typ av fabrik standard. Ex. Spinning Jenny  ångmaskinen

33 Industrialiseringen Faktorer: till råvaror, arbetskraft, kunskap, kapital, energitillgångar, tekniska uppfinningar och transportmöjligheter. Varför: Industriell utveckling, billigare arbetskraft, samhällsutveckling Påverkan: Urbanisering, utbildning, teknologisk utveckling Sverige: 1800talets början. Ex. Textilproduktion och Järnmalm  England = järn  Järnvägar

34 Företagande: Industrialisering en sammanfattning
Ny fabriksstandard: maskinerier som inte drivs av kroppsarbetare. Man kunde börja massproducera. Man kunde öppna upp fler och större fabriker  fler jobbmöjligheter  urbanisering  industrisamhällen bygges upp  fackföreningar bildades. Man kunde utveckla och bygga ut samhället bland annat genom järnvägar.

35 Material Hitta själv Videos
Använd begreppen som sökord. Rekommenderade hemsidor: Wikipedia Nationalencyklopedin Fackföreningars hemsidor So-rummet rummet.se/content/sverige s-politiska-historia-under talet-och-borjan-av talet rummet.se/content/oversik t-over-sveriges talshistoria

36 Diskutera hur företagande har utvecklats under åren och varför?
Uppgift Diskutera hur företagande har utvecklats under åren och varför?

37 Lektion III Tema: fackföreningar

38 Vart är vi? Tidslinje: Mitt i industrialiseringen del 2. Viktigt århundrande: e. Kr. Fackföreningarnas bildande Centralt begrepp: Fackföreningar

39 Företagande: Fackföreningar
Agrar revolutionen  Industriella revolutionen  urbanisering  lantbrukare flyttade till storstäderna för att få jobb på fabriker. Dessa jobb var krävande och då fabriksägarna hade ett så stort utbud av arbetskraft fick arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade dem till att jobba långa skift.  fackföreningar bildas.

40 Fackföreningar: Bakgrund
Var först olagliga men legaliserades sedan och fick en viss politisk makt. Uppkom under den första industriella revolutionen ca talet i Västeuropa. Varför: För att säkra sina rättigheter och kontrollera arbetsvillkoren.

41 Företagande: fackföreningar
1846: Sverige första fackföreningen: Svenska typografiförbundet. 1870. Den första fackföreningarna i modern bemärkelse. Känd: Arbetsrörelsen.

42 Arbetarrörelsen 1850-talet: Arbetarna började organisera sig för att kritisera arbetsvillkoren. 1870: Fackföreningar i modern bemärkelse uppkom. Händelse: August Palms föreläsning "Hvad vilja Social-Demokraterna?” Arbetarrörelsen kom snart att delas i en facklig och en politisk del. Central för den fackliga rörelsen är Landsorganisationen, ofta förkortad LO, som bildades 1898 med syftet att organisera alla fackförbund i en central organisation. Vid sidan av, men med täta band till den fackliga rörelsen bildades 1889, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP).

43 Företagande: fackföreningar
1898: Landsorganisationen s.k. LO. 1898: Sveriges socialdemokratiska arbetarparti s.k. SAP Historisk nördfakta: SAP ligger bakom fenomen som folkhemmet, den svenska modellen och miljonprojektet. Material: e

44 Kända fackliga händelser
Storstrejken 1909 Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF (svenska arbetsgivarföreningen) Avtalet är ett regelverk som täcker framförallt fyra områden: om ett samarbetsorgan. om förhandlingsordning, om uppsägning av arbetare, samt om ekonomiska stridsåtgärder och samhällsfarliga konflikter.

45 Fackföreningar i Sverige
Uppkom under 1870talet. Fackföreningarna blev fackförbund då de olika föreningarna inom samma kategori samarbetade.

46 Partier Partier som vuxit fram ur folkrörelser:
SAP social demokraterna 1917 SAP splittras i en revolutionär och en reformistisk del och Vänsterpartiet grundas Kristdemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet föddes ur kärnkraftsmotståndet i början av talet.

47 Sammanfattning Medeltiden: Livegen  Bondesamhällen
Bondesamhällen  Agrara revolutionen Agrara revolutionen  Industriella revolutionen del.1 Del 1 (textilproduktion) ca  del 2 ca (elektronikproduktion och utbyggnad av samhället) Del 2  Fackföreningar ca Fackföreningar  politiska partier

48 Uppgift Diskutera hur människan har påverkat sina livsvillkor genom historien och varför

49 Material Hitta själv Videos
Använd begreppen som sökord. Rekommenderade hemsidor: Wikipedia Nationalencyklopedin Fackföreningars hemsidor So-rummet rummet.se/content/sverige s-politiska-historia-under talet-och-borjan-av talet rummet.se/content/oversik t-over-sveriges talshistoria

50 Material: Lista på fackföreningar
3%B6reningar#Sverige Tjänstemännens Centralorganisation - TCO Sveriges Akademikers Centralorganisation - SACO Landsorganisationen i Sverige – LO