Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Freudian Criticism for Lit A

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Freudian Criticism for Lit A"— Presentationens avskrift:

1 Freudian Criticism for Lit A
Welcome everyone!!!

2 The Psychodynamic Perspective.
Sigmund Freud ( ) Wien High and middle class patients The interpretation of Dreams

3 The psychodynamic perspectve
Looks for causes of behaviour in a dynamic mix of internal energies that are in conflict with one another. A theory on the development of our personality. The most fundamental premise is that it is a study of the mind. It is (was) a method to treat people with psychological problems. Freud was convinced that our ”unconscious” affected us greatly in all aspects of daily life.

4 Our Consciousness according to Freud
Preconscious Subconscious

5 The 3 part personality structure
Id: The central core and deepest parts of our personality. The only part that is with us from birth. Source of all psychic energy. It continually seeks immediate gratification and does not take reality into consideration. ”I want Take!!!” But Id can not gratify itself because it does not have contact with the outer world.

6 Ego Develops because Id can not contact the outer world.
Its job is to have contact with the outerworld and because of this it works primarily on a conscious level. It works by the ’reality principle’ meaning that it sees reality and can therfore decide when Id can be gratified .

7 Superego The moral and ethical ”arm” of the personality.
Should develop by around 4-5 years of age. Thetraditional values of society. These become internalised by the child through identification with the parents. At first, control of Id is external...then it turns into ”self-control” Superego main job is to control the impulses of Id.

8 Ego’s job Is in the midle of the storm between Id’s impulses and Superego’s internalised social values. Ego must find a compromise between these to which is suitable for and adapted to reality. In this way the Ego is the CEO of the personality.

9 Conflict, Angst, and Defence.
The dynamics of the personality mean a constant conflict between Id’s impulses and Superego’s limitations Observable behaviour is most often a compromise between these things (one Ego) has made. When Ego experiences impulses that become increasingly uncontrolable angst is a result. Stress is one symptom of this. This is called psychic energy. Ego must find a way to deal with the problem..... Such as

10 Defence Mechanisms When the Ego can no longer deal with the conflicts and lower the levels of angst, Ego can create a defence mechanism. Defence mechanism: A subconscious mental process which denies and/or alters reality. There are 8 Freudian Defence Mechanisms: Repression, Denial, Displacement, Intellectualisation, Projection, Rationalisation, Reaction Formation, Sublimation Det finns 8 stycken enligt Freud: Förtryck, Förneka, Förskjutning, Intellektualiserandet, Projektion, Rationalisering, Reaktion Bildning, Sublimering

11 Defense Mechanisms Repression: When angst creating impulses or memories are moved to the subconscious mind. Denial: When a person does not recognize or admit the negative angst creating impulses and memories. Can entail both events and emotions. Dispacement: An unacceptable impulse is repressed then released towards a more suitable target. Intellectualisation: the feeling associated with a negative emotional event is repressed. Afterwards the situation is approached as if it was something intellectually interesting.

12 Defense Mechanisms Projection: An unacceptable impulse that is repressed and then it is projected onto other people. Rationalisation: When one creates false but plausable reasons or excuses for angst creating behaviour or an event that has already happened. Reaction Formation: When an angst creating impulse is repressed and the psychic energy is released in an exaggerated behaviour that shows the opposite Sublimination: repressed impulses that are released as acceptible social activity.

13 Which one is this?

14 Psychosexual development.
Stages of Psychosexual development: Stages during which Id’s search for gratification is focused on specific parts of the body known in Freudian terms as ”erogenous zones” Five Stages: Oral Stage, Anal Stage, Phalic Stage, Latent stage, Genital Stage. Fixation: When, on account of too much or too little of some aspect during development, one fixates (or stops) at a specific stage. Impulses are focused on a specific zone. Regression: When one reverts( returns) to a previous psychosexual phase

15 Psykosexuell utveckling. Fasen.
Oral stage: When gratification is focused on the mouth. Anal stage: When gratification is focused on elimination (toilet) Can lead to problems in adulthood such anal behaviour Phalic stage: When gratification is focused on the sexual organs. Oedipus complex: Boys want to have sex with their mothers and see their farther as a rival. Electra komplex: The girls variant, she wants to have children with her father. She blames her mother for the fact that she (the daughter) does not have a penis. Very contraversial (in Freud’s time...dismissed as baseless now).

16 Fasen Latent Stage: Sexuality ”rests” for about 6 years
Genital stadiet: If everything has gone ”right” according to Freud at the early teenage years one turns out to be a well adjusted ”normal” person with a traditional sexual orientation.

17 Problem med detta teori?
Non-Scientific It can explain everything Bound to the day’s traditional victorian value system I.e. Defining a normal sexual orientation The psychosexual development stages No proof etc.

18 Men… Important for developmental theories
Important for the concept of the subconscious and bringing to light the fact that unseen mental processes happen which we are not completely aware of. Psychotherapy His theories have been modified and developed.

19 Beteendeperspektivet

20 Beteendeperspektivet
Uppkom delvis pga kritik av Freud Hur vi lär oss. Varför vi lär oss Lärandet: en process genom vilken erfarenhet ger en relativt bestående förändring i ett organismer beteende och förmåga. Beteende psykologer antar det finns lagar som styr hur vi lär oss. Det vill upptäcka dessa. Tabula Rasa : En central antagande.

21 Lärandet och evolution.
Det flesta komplexa organismer kan lära sig, och måste lära sig minst 3 viktiga saker: De måste veta vilka händelser är och inte är viktig för dess överlevnad och välbefinnande. Vilken stimuli signalerar att en viktig händelse ska ske Om dess responsen producerar positiva eller negativa konsekvenser Habituation: (tillvänjning): Minskad styrka på en respons från en återupprepad stimulus. Lärandet kan inte överföras till nästa generation, men en lärd beteende kan leder till en mer framgångsrik beteende som främja en art.

22 Klassisk Betingning Ivan Pavlov
Klassisk Betingning: Att associera en stimuls med en annan. En stimulus framkallar en respons som tidigare hade bara kommit från en annan stimulus.

23 Klassisk Betingning Pavlovs hundar

24 Grundprinciper Ackvisition: tiden när en respons är lärd.
Först har man en Neutral Stimulus (NS) NS framkallar ingen respons. Men om man tar t.ex. mat och sättar den framför en hund kommer det att salivera. Detta reflex heter en Obetingad Respons OBR görs UTAN tidigare lärandet.

25 Grundprinciper Sen är ljudet och maten parade.
Efter flera omgångar kommer hunden att salivera när ljudet görs och utan mat i närheten. Ljudet då heter en Betingad Stimulus (BS) BS är en stimulus som genom association med en OBS framkallar en respons som liknar den original OBR Och när hunden saliverar för ljudet, är detta respons kallad en Betingad Respons eller BR BR: En respons framkallad av en BS

26 Som detta

27 Grundprinciper Utrotning: när BS ges om och om igen men utan en OBS. BR blir allt svagare och till slut försvinner totalt. Spontant återhämtning: en återkommande av en tidigare utrotad BR efter en viloperiod och utan ny betingning

28 Så ser det ut

29 Little Albert

30 Operant Betingning Operant Betingning: lärande där beteende är påverkad av konsekvenserna som följer. Watson BF Skinner Viktiga skillnader mellan Klassisk och Operant betingning.

31 Klassisk och operant Viktiga skillnader mellan Klassisk och Operant betingning. 1. i klassisk betingning: en organism lärar sig en association mellan två stimuli, i operant betingning en organism lär sig en association mellan beteende och konsekvenserna. 2. Klassisk betingning fokuserar på framkallade beteendet, operant fokuserar på avsiktlig beteende

32 Operant Betingning 3 saker behövs för att detta ska ske:
1. Antecedent. Stimuli som finns innan beteende 2. Beteende 3. Konsekvenserna Man skapar en samband mellan beteende och konsekvens.

33 Förstärkning och straff
Positiv förstärkning: när en respons är förstärkt men en stimulus efter responsen. Detta stimulus är något som den som gör responsen tycker om. Kan tänkas på som ”belöning” Själva stimulus som kommer efter heter en Positive Reinforcer (positiv förstärkare) Kan ni tänka på några positive reinforcers? Primär och sekundär förstärkare: Primär är saker som en organism behöver naturligt och funkar som förstärkare eftersom de tillfredsställer en organism.

34 Forts. Primär och sekundär förstärkare: Primär är saker som en organism behöver naturlgt och funkar som förstärkare eftersom de tillfredställer en organism. Mat, vatten osv. Sekundär förstärkare blir förstärkare gen0m association med primära förstärkare. Som pengar, bra betyg osv.

35 Förstärkning och straff
Negativ Förstärkning: En respons som är förstärkt genom borttagning av en stimulus som upplevs negativt av en organism. Själva stimulus heter en negative reinforcer, eller negativ förstärkare. Det är inte straff.

36 Forts. Straff/Punishment: En respons är försvagat av stimulus som följer. Respons kostnad: En respons är försvagat genom att ta bort en stimulus som en organism ser som positiv. Exempel?

37 Shaping and Chaining Shaping (formning): En metod som förstärker successiva steg mot en mål. Som t.ex. att få någon att leka på en klätterställning eller som råttan i videon. Chaining : (Länka) förstära en respons med möjligheten att göra den nästa respons.

38 Forts Operant generalisation : (Generalisering): När en respons sker för en ny stimulus som är lik den original stimulus. T.ex. alla kokplattor eller rädsla för alla hundar när man har blivit biten. Operant Discriminering: när en respons sker till en stimulus men inte en annan. T.ex polis och hur man kör bil. En kraftig undersökningsverktyg.

39 Förstärknings schema Fixed Ratio: (FR)Förstärkning efter en bestämnd nummer av försök. Variable Ration: (VR)Förstärkning efter en varierad nummer av försök (ca genomsnittlig) Fixed Interval: (FI) förstärkning efter en bestämd tid. Variable Interval : (VI) förstärkning efter en varierad genomsnittlig tid. Vilken tror du får flesta reponser? Varför?

40

41 Token economies. Immediate preformance feedback Self-paced learning

42 Biologiska Perspektivet
Hur hjärnans och andra kroppsliga processor styr beteendet. Neurovetenskap: (fysiologisk psykologi): Studerar hur hjärnprocessor och andra fysiologiska funktioner ligger till grund för våra beteende, sensoriska upplevelser, emotioner och tankar. Genetik och beteende Evolution och beteende

43 Evolution och beteende
Frågeställning: Hur mycket av vår beteende är förprogrammerat för vår överlevnad? Evolutionär psykologi: hur beteende och förmågor har utvecklats för att anpassa sig till miljöns krav. För att säkra vår överlevnad. Biologiska baserade mekanismer: tar in information, bearbetar den och skapar en respons. T.ex. tala, känslor, parning, aggression, altruism

44 Evolution av adaptiva mekanismer
Evolution: en förändring över tid i den frekvens som vissa gener, och alla de egenskaper som de producerar, inträffar inom en population. Natural selection: egenskaper som höjer sannolikheten av överlevnad och möjligheten att en reproducera har en större sannolikhet att stanna kvar i en population. Med tid blir denna egenskap vanligare inom en population. Adaptation(anpassning) : gör det möjligt för en organism att möta återkommande utmaningar från miljön och till följd höjer chansen för överlevnad och reproduktion.

45 Adaption Breda adaptioner: lära ett språk, beteende som är förstärkt, undviker beteende som är straffad. (inte själva beteende som är viktig här, men adaptionen att man, instinktuellt, är programmerat för att fungera så. Specifika adaptioner: finns för att lösa specifika problem i ens miljö. T.ex. äta säkert mat, undvika orm/spindlar, samarbeta med vissa människor.

46 Adaptationer som ”gör” människor
Språk: alla har infödda förmåga att lära ett språk (t.o.m. döva). Centralt till vår tankar och kommunikation. Vi är förprogrammerat för att känna igen ansikten arrangerat på ett visst sätt och lukten på vår egen mammas mjölk. När man är en vecka gammal kan vi skiljer mellan 2 och 3 objekt. Tecken på primitiva matematiska förmåga.

47 Adaptioner forts. Samarbete och ”att tillhör” en grupp är centralt för vår överlevnad. Vi har en oerhört stark behov av att tillhör en grupp och vi är rädda för att utstötas. Altruism: folk har en tendens att hjälpa andre, särskilt yngre, och detta tendens ökar med närmare släktskap Grundläggande emotion som är universall Violence: A man’s game? Man-man våld 30-1 jmf med kvinna-kvinna våld. Jakt, parning, osv.

48 Problem med detta teori?
Cirkulär resonemang. Minskar betydelse av miljön (uppväxt, sociala normer osv). Kan använda som en ursäkt för beteende som är icke-adaptiv.

49 Genetic och beteende Hur mycket av vår beteende är ärftlig?
Genotyp: genetisk programmering av en organism Fenotyp: en organisms observerbara egenskaper

50 Att studera beteende och genetik
Utgångspunkt: 50% genetisk material från varje både mamma och pappa. Syskon: 50% möjlighet att dela samma gen Halvsyskon: 25% möjlighet Hur påverkar genetik och miljön vår beteende? Problematik: hur skiljer vi mellan genetik och miljö?

51 Adoption och tvillingar
Ärftlighets Koefficient: uppskattar till vilken grad skillnader och variationer av en specifik egenskap inom en grupp beror på genetiska faktorer. Adoptions studier: när en adoptiv barns personlighet/beteende är jämfört med de biologiska föräldrars beteende gentemot de adoptiva föräldrar. Tvilling studier: Jämförning av både en och två äggs tvillingar som har växt upp tillsammans och isär.

52 Det visar sig att:

53 Och…

54

55

56

57

58

59

60

61

62 Hjärnan och beteende Hjärnstammen: Livets grundfunktioner som t.ex. Medulla: hjärta och respiration.

63 Hjärna forts: Pons: en ”bro” av sorts som skickar nerv impulser emellan högre och lägre delar av nerv systemet. Cerebellum (lillhjärnan): muskel rörelse och koordination. Mitthjärna: Sensoriska och motorneuroner. Talamus: organiserar information från sensoriska organer och skickar dom till rätt plats i hjärnan. Hypotalamus: en mindre grupp neuroner som delvis kontrollerar emotion och motivation, sexdrift, temperatur, sömnmönster, ätandet, drickandet, och aggression.

64 Hjärnbarken Motor hjärnbarken (Motor Cortex): kontrollerar mer än 600 muskel (volontär ) Sensorisk: tar emot sensationer i form av nervimpulser samt balans och rörelse

65 Motor hjärnbarken

66 Somatiska sensoriska hjärnbarken

67 Vänster hjärnhalvan Språk Matte Logik M. fl.

68 Högra hjärnhalvan Rumslig förmåga Ansikte igenkännande Musik
Mentala bilder

69 Split Brain. När man klippa Corpus Callusum

70 Se ”split brain”länken på itslearning

71 Signalsubstanser och beteende
Acetylcholine – Inblandad I voluntär rörelse, lärandet, minne, och somn. För mycket acetylcholine är kopplad till depression, och för lite i hippocampus är kopplad till dementia. Dopamine – ett samband med rörelse, uppmarksamhet, och lärandet För mycket dopamine är kopplad till schizophreni, och för lite är kopplad till olika sorters depression och muskulär stelhet/skakandet som I Parkinsons.

72 Signalsubstanser och beteende
Norepinephrine – kopplad till ätandet och pigghet För lite norepinephrine är kopplad till depression, för mycket är kopplad till schizophreni. Serotonin – spelar en roll i humör, sömn, matlust, och impulsiv / aggressiv beteende För lite serotonin är kopplad till depression och en del ångest sjukdomer, särskilt obsessive-compulsive disorder. En del antidepressant mediciner höjer serotonin vid mottagarna (neroner).

73 Hjärnan forts: Språk Wernicke’s area: Språk förståelse
Brocas area: I frontalloben. Kopplad till motor hjärnbarken och är inblandad i språk produktion.

74 Gland = Körtlar Endokrina Systemet Släpper hormoner
celler och neuroner reagerar på specifika hormoner Långsammare är nervimpulser Stannar kvar i blodet ett tag

75 Körtlar i endokrinsystemet
Sköldkörteln (Thyroid) utsöndrar thyroxin, ett hormon som kan minska koncentrationen och leda till irritation när sköldkörteln är överaktiv och orsaka dåsighet och en trög ämnesomsättning när sköldkörteln är underaktiv. Bisköldkörtlarna (Parathyroid): I sköldkörteln finns fyra små ärt-formade organ, bisköldkörtlar, som utsöndrar Parathormon som kontrollerar och balanserar nivåer av kalcium och fosfat i blodet och vävnadsvätskor. Detta i sin tur påverkar excitabiliteten av nervsystemet.

76 Körtlar forts Bukspottkörteln (Pancreas): Bukspottkörteln ligger i en kurva mellan magsäcken och tunntarmen och kontrollerar nivån av socker i blodet genom att utsöndra insulin och glukagon. Könskörtlarna (Gonads)Dessa reproduktiv körtlar (testiklarna hos män och äggstockarna hos kvinnor) ​​utsöndrar androgener (inklusive testosteron) och östrogener.

77 Körtlar forts Binjurarna (Adrenal Glands): De två binjurarna sitter ovanför njurarna. Alla har två delar: en yttre höljet, binjurebarken, och en inre kärna, binjuremärgen. Båda påverkar kroppens svar på stress. Till exempel, i reaktion på en stressande situation kan hypofysen släpper beta endorfin och ACTH, vilket i sin tur uppmana binjurebarken att släppa hormoner. Samtidigt stimulerar det autonoma nervsystemet binjuremärgen att utsöndra hormoner som adrenalin i blodet. .

78 Svagheter med biologiska perspektivet
Reduktionistisk: Vi är maskiner. Svårt att skilja mellan natur och kulturella faktorer i beteende Mycket som är baserad på test på djur. Validitet? Behandling är medicinsk först och främst. (ofta effektiv…men…)

79 Styrkor med biologiska perspektivet
Vetenskaplig Pålitlig Praktisk Bevisad till en viss grad. Klara kopplingar mellan vissa biologiska funktioner och beteende. Funkar för många olika sorts behandling


Ladda ner ppt "Freudian Criticism for Lit A"

Liknande presentationer


Google-annonser