130225 beräkningsuppdraget.

En presentation över ämnet: "130225 beräkningsuppdraget."— Presentationens avskrift:

1 beräkningsuppdraget

2 Ole Settergren, chef för pensionsutveckling
Pressträff beräkningsuppdraget – Fördjupad analys av vissa beräkningsregler i ålderspensionssystemet Ole Settergren, chef för pensionsutveckling beräkningsuppdraget

3 Några termer och begrepp
Inkomstindex – genomsnittlig inkomstutveckling Följsamhetsindexering – omräkning av inkomstpensionen Balanstal – inkomstpensionens betalningsförmåga Balansering – när pensionssystemets skulder är större än tillgångarna, det vill säga balanstalet är mindre än 1 Balansindex – ersätter inkomstindex under balansering

4 Uppdraget från regeringen
Pensionsmyndigheten ska analysera möjligheterna att: Motverka överkompensation vid positiv balansering av pensionsrätter. Minska eftersläpningarna i beräkningen av inkomstindex. Utgångspunkt är Pensionsmyndighetens rapport från 1 mars 2012.

5 Vad är problemen som ska lösas?
Det vore bra för pensionärerna med mindre variation av balanstalet – som påverkar pensionerna under balanseringsperioder. Det borde också bli lättare att förstå hur pensionerna följer inkomstutvecklingen i samhället generellt. Personer som tjänar in pensionsrätt under en balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen, vilket inte rimmar med hur systemet är tänkt.

6 Så här fungerar dagens regler
Pensionsrätter som tjänats in under en balanseringsperioden får en ”gas” p.g.a. balanseringen, trots att dessa pensionsrätter har sluppit ”bromsen” Balanstalet – som påverkar omräkningen av pensionerna under perioder av balansering - varierar ”för mycket” p.g.a. inkomstindex släpar efter inkomstutvecklingen. Eftersläpningen leder till att räntan på pensionsskulden är i otakt med avkastningen på ”tillgångarna” - det leder till obalanser i betalningsförmågan som balanseringen kan tvingas rätta.

7 Förslag 1: Överkompensationen tas bort
Överkompensation vid positiv balansering ska tas bort genom att nyintjänade pensionsrätter minskas i samma utsträckning som äldre intjänat pensionskapital minskats av balanseringen Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

8 Bakgrunden till förslaget att eliminera överkompensationen (ineffektiviteten)
Personer som intjänar pensionsrätt under en balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen. Det kan sägas ske på bekostnad av pensionärerna – utan överkompensation skulle deras pensioner vara något högre. Lösningen på problemet är inte att direkt ta bort överkompensationen, lösningen innebär att nyintjänat pensionskapital räknas ner i samma utsträckning som balanseringen medfört för äldre pensionskapital Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

9 Vad har elimineringen av överkompensationen för effekt för pensionärer och pensionssparare?
Innebär marginellt högre pensioner för nuvarande pensionärer. Effekten uppskattas i en mycket osäker prognos till att i genomsnitt vara + 13 kronor per månad varje fram tills balanseringen prognosticeras stängas (2028). Kan innebära lägre pension för personer som intjänar pensionsrätt under balanseringsperioden. Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

10 Pension föreslagna regler minus pension nuvarande regler
Effekt på ingångspensionen för personer som pensioneras under prognosticerad balanseringsperiod, pensionen utan balansering =11 000 Pensionering Pension, nuvarande regler föreslagna regler Pension föreslagna regler minus pension nuvarande regler År kronor procent 2010 10 809 0,0 2011 10 326 10 321 -5 2012 10 367 10 346 -22 -0,2 2013 10 589 10 551 -39 -0,4 2014 10 389 10 340 -49 -0,5 2015 10 300 10 235 -65 -0,6 2016 10 341 10 257 -84 -0,8 2017 10 462 10 358 -104 -1,0 2018 10 522 10 401 -120 -1,1 2019 10 531 10 396 -135 -1,3 2020 10 563 10 413 -150 -1,4 2021 10 647 10 481 -166 -1,6 2022 10 759 10 578 -181 -1,7 2023 10 868 10 674 -193 -1,8 2024 10 952 10 750 -203 -1,9 2025 11 034 10 823 -210 2026 11 111 10 895 -216 2027 11 181 10 961 -220 -2,0 2028 11 222 11 000 -222 Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

11 Nuvarande utformning av inkomstindex
Inkomstindex 𝑡 = u t−1 +𝜀(𝑡−1) u t−4 × KPI t−4 KPI t− × KPI t−1 KPI t−2 × 𝑘 1 × 𝑘 2 ×inkomstindex t−1 u 𝑡 = Y 𝑡 N 𝑡 Där t = kalenderår KPI(t)= konsumentprisindex för juni månad k =korrektionsfaktor för skattningsfel i u(t-2) och u(t-1) Y(t) = summa pensionsgrundande inkomster utan takbegränsning för personer år t N(t)=antal personer år som har pensionsgrundande inkomst år t Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion.

12 Kvot mellan ackumulerat inkomstindex och ackumulerad snittinkomst
-8 -6 -4 -2 2 4 6 8 10 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Genomsnittlig variation standardavvikelse, +/- 3 procentenheter År

13 Bakgrund till förslaget till nytt inkomstindex
Eftersläpningen orsakar betydande variationer i inkomstpensionssystemets betalningsförmåga, som mäts av balanstalet. Betalningsförmågan, balanstalet, sjunker när tillväxten (eller inflationen) sjunker. Problemet kan/bör beskrivas som ett konstruktionsfel. Förändringar i inkomsttillväxt ska inte påverka inkomstpensionens betalningsförmåga. Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

14 Bakgrund … forts. Förändringar i inkomsttillväxt ska direkt påverka inkomst-pensioner och inkomstpensionskapital via inkomst-indexeringen, inte med eftersläpning samt eventuellt via balanseringen. Inkomstindexets utformning försöker åstadkomma för mycket, indexet ska spegla: - nominell inkomstförändring, - utjämnad över tre år, - det senaste årets inflation. Inkomstindexet har så stor eftersläpning att indexeringens koppling till aktuell ekonomisk utveckling blir svag. Det gör indexet opedagogiskt.

15 Förslag: Ta bort eftersläpningen i inkomstindex
Inkomstindex ska spegla den årliga förändringen i ett inkomstmått mellan två på varandra följande år Förändring i inkomstindex ska avse utvecklingen av genomsnittsinkomsten för det år inkomstindex fastställs (en prognos) och en prognos för genomsnittsinkomsten det därpå följande året För redovisning av prognosernas träffsäkerhet ska faktisk genomsnittsinkomst beräknas med utfallet från taxeringen Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

16 Förslag: …forts. Inkomstindex och faktisk genomsnittsinkomst ska uttryckas i termer av genomsnittlig månatlig inkomst Pensionsmyndigheten – i stället för regeringen – ska fastställa inkomstindex, balanstal och balansindex. Fastställandet ska ske i november, istället för som nu juli/augusti. Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

17 Förslag: … forts. Som en konsekvens av indexförenklingen tas de utjämningar av avgiftsflödet som görs i beräkningen av avgiftstillgången bort. Pensionsskulden ska beräknas med beaktande av prognosfelet i inkomstindex. Inkomstindexeringen läggs på rätt år i årsredovisningen. Balanstalet påverkas vid övergången (2014) positivt med 1–2 procent. Balanstalet ska påverka pensionsskulden till pensionerad ett år tidigare än vad som nu är fallet

18 Nuvarande utformning av inkomstindex
Inkomstindex 𝑡 = u t−1 +𝜀(𝑡−1) u t−4 × KPI t−4 KPI t− × KPI t−1 KPI t−2 × 𝑘 1 × 𝑘 2 ×inkomstindex t−1 u 𝑡 = Y 𝑡 N 𝑡 Där t = kalenderår KPI(t)= konsumentprisindex för juni månad k =korrektionsfaktor för skattningsfel i u(t-2) och u(t-1) Y(t) = summa pensionsgrundande inkomster utan takbegränsning för personer år t N(t)=antal personer år som har pensionsgrundande inkomst år t Föreslagen utformning av inkomstindex Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. 𝑰𝒏𝒌𝒐𝒎𝒔𝒕𝒊𝒏𝒅𝒆𝒙 𝒕 = 𝒖 𝒕 +𝜺 𝒕 𝟏𝟐 Där: 𝜀 𝑡 = prognosfelet vad avser genomsnittsinkomsten år t

19 Vad har förslaget att ta bort eftersläpningen för effekt för pensionärer och pensionssparare?
När balanseringen är aktiv minskar variationen i indexeringen. Den förväntade minskningen är betydande, men kan inte enkelt på ett tillfredställande sätt kvantifieras Risken (möjligheten) att index driver bort från snittinkomstensnivå försvinner Större aktualitet i inkomstindex – vissa, begränsade pedagogiska vinster. Inkomstindexet blir enklare och lättare att förklara Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex variera mer Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

20 … och effekten på pensionssystemets finansiella ställning?
Variationer i inkomsttillväxt kommer att få mycket liten – nästan ingen – påverkan på inkomstpensionens betalningsförmåga, balanstalet. Det vill säga inkomstindex kommer att fungera som avsett Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

21 Årlig inkomst- och balansindexering nuvarande och föreslagna regler, procent
-6 -4 -2 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 nuvarande regler nya regler med perfekt prognos

22 Sammanfattning av den bedömda effekten av förslagen gällande inkomstindex med mera
Nuvarande regler Föreslagna regler Skillnad Variation i balanstalet* 1960–2011 – - 3,0 Variation i balanstalet* 2001–2011 2,7 2,0 - 0,7 Variationen i inkomstindex 1960–2011 3,3 3,0 - 0,3 Variation i inkomstindex och balanstal sammantaget 2001–2011 2,8 1,2 - 1,6 beräkningsuppdraget

23 Övriga kommentarer till förslaget att eliminera eftersläpningen i inkomstindex
Förslaget kräver acceptans för att: inkomstindex får ett större inslag av prognos än nuvarande inkomstindex tidpunkten för fastställande av inkomstindex senareläggs, i november i stället för i juli/augusti inkomstindex fastställs av Pensionsmyndigheten och inte av regeringen Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

24 Föreslagna tidpunkter för genomförande av förslagen
Överkompensation: Nya regler träder i kraft i samband med årsskiftet 2014/2015. Påverkar pensionsrätt intjänad fr.o.m Eftersläpningen i inkomstindex: Nytt inkomstindex används från och med årsskiftet 2014/2015. Prognos för inkomstindex 2014 och 2015 beräknas i november 2014. Elimineringen av prognosfelet i balanstalet görs från och med bokslutet för 2015. Indexeringen av skuld till aktiva ”rättas” from 2014 Borttagandet av utjämningarna av avgiftsflödet i balanstalet görs från och med bokslutet för 2014. Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

25 Det blir inte mer pengar i systemet…
Variationen i betalningsförmågan, balanstalet, kommer inte att försvinna i och med förslaget! Endast den onödiga och felaktiga variationen orsakad av eftersläpningar kommer att nära nog försvinna. Inkomstpensionens betalningsförmåga kommer i huvudsak att variera med: a) förändringar i antalet personer som har pensionsgrundande inkomst, sysselsättningen, b) variationer i omsättningstid, c) AP-fondens avkastning, d) utvecklingen av de pensionsgrundande beloppen. e) livslängdsförändringar Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

26 Huvudsakliga nackdelar med förslagen:
Borttagandet av överkompensationen innebär ökad komplexitet och vissa informationsproblem Prognosinslaget i inkomstindex kan vara och/eller kan upplevas som negativt Det är ur vissa perspektiv negativt med en senarelagd tidpunkt för när inkomstindex fastställs Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex att variera mer än tidigare De garanterar inte en god eller en stabil utveckling av inkomstpensionen Utvecklingen av inkomstpensionen kan eventuellt förstärka konjunktursvängningarna Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

27 Huvudsakliga fördelar med förslagen:
Borttagandet av överkompensationen innebär större generationsrättvisa. Det föreslagna inkomstindexet i kombination med prognosfelselimineringen i pensionsskuldsberäkningen tar bort nära nog all ”felaktig” variation i betalningsförmåga, balanstalet. Inkomstindexet blir mycket enklare: Prognosen för nästa års genomsnittsinkomst per månad. Större aktualitet i inkomstindex – vissa pedagogiska vinster. Förenklingar i balanstalet – som en följdändring av förenklingen av inkomstindex. De ligger helt i linje med principerna för inkomstpensionssystemet – maximal standardföljsamhet inom ramen för ett finansiellt stabilt system. beräkningsuppdraget

28 Utöver dessa konkreta förslag till lagändringar föreslår vi att:
Regeringen och pensionsgruppen ska ta initiativ till en diskussion med representanter för pensionärer och blivande pensionärer samt andra organisationer för en diskussion om nivån på förskottet/avdraget om 1,6 procent Ett antal ”förbättringsidéer” – de flesta redan beskrivna i vår rapport – vad gäller olika beräkningsregler ska analyseras ytterligare. Pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod och placeras efter att negativ indexering har gjorts får del av positiv indexering när den inträffar. Det innebär att dessa pensionsrätter kommer att placeras med ett högre värde än om de hade fått del av den tidigare negativa indexeringen i balanseringsperioden. Det i sin tur innebär att skulden blir högre, balanstalet lägre och det tar längre tid att komma ur balanseringsperioden samt att den negativa indexeringen blir något större. Detta kan sägas vara en inkonsekvens i konstruktionen av balanseringen. Eftersom balanseringsperioden blir längre indexeras pensionerna och pensionsbehållningarna med balansindex istället för inkomstindex under en längre period. Inkonsekvensen drabbar pensionärer tydligast, eftersom nivån på pensionsbehållningarna kan komma att återställas efter att balanseringen är avslutad. De pensioner som utbetalades när balanseringen var aktiverad kommer dock alltid ha varit lägre än om balanseringen inte hade varit aktiverad och dessa pensioner kompenseras inte. Man kan konstatera att målet att ge pensioner som följer inkomstutvecklingen försvagas med nuvarande konstruktion. beräkningsuppdraget

29 beräkningsuppdraget