Sveriges sjunde största kommun Befolkning: personer

En presentation över ämnet: "Sveriges sjunde största kommun Befolkning: personer"— Presentationens avskrift:

1 Sveriges sjunde största kommun Befolkning: 133 000 personer
Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun Befolkning: personer Slottet Svampen Örebro är Sveriges sjunde största kommun och befolkningen passerade vid årsskiftet invånare. Wadköping

2 Örebro kommun var tidigt intresserad
Aktiv ledning Tidigt delaktiga i gränssnittarbetet Kommunen har haft ansvar för hemsjukvården sedan Ädelreformen En tradition av nära samarbete mellan kommun och landsting

3 Samarbetsavtal mellan kommuner och landstinget
Samverkansorgan finns på politisk och tjänstemanna-nivå. Politiker =Villmer Ledande tjänstemän = Villgott Representanter från kommuner och landsting= Gränssnittsgrupper Lokala samverkansgrupper i länsdelarna; Väster, Söder, Norr och Örebro

4 Några siffror från Örebro kommun
Personal: 2500 i vård och omsorg 1300 i förvaltningen för funktionshindrade 300 i socialtjänst 6 överförmyndaren +1000 gode män 250 sjuksköterskor 90 arbetsterapeuter 55 hemvårdsdistrikt 121 arbetslag i SÄBO 1140 platser i korttid/SÄBO

5 Stora patientströmmar
Stort intresse av att dela vårdinformation eftersom de största patientströmmarna går mellan landsting och kommun. Det finns ett informationsöverföringssystem (Meddix) Det har saknats ett IT-stöd för att utbyta medicinsk information mellan landstinget och kommunerna.

6 Nationell IT-strategi
Vården på Webben NPÖ BIF HSA SITHS RIV Patientdatalag 6

7 Nationell IT – strategi för vård och omsorg (insatsområden)
Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning Skapa en gemensam informationsstruktur Skapa en gemensam teknisk infrastruktur Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-system Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser Göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna

8 Ett nationellt fackspråk med tydliga begrepp är en förutsättning
fylla informationsmängderna med tydligt innehåll samma begrepp i hela vårdkedjan det som visas skall uppvisa en bra kvalitet upprepningar skall undvikas vara lätt att hitta inormation för varje yrkeskategori

9 Målsättning med Nationell Patientöversikt
Patientinformationen ska vara knuten till individen och inte till organisationen där den skapats En hög säkerhetsnivå krävs för att säkerställa sekretess och spårbarhet när information flödar mellan olika organisationer

10 Patientdatalagens syfte
SFS 2008:355 1 kap 2§ Tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet. Personuppgifter ska utformas och behandlas så att patientens integritet och trygghet stärks. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem PDL ersätter patientjournallagen och vårdregisterlagen Syftet är alltså att stärka patientsäkerheten och skydda känsliga uppgifter. Den ställer ökade krav på rutiner kring säkerhet och åtkomst.

11 Projektorganisation – Örebroprojektet
Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp Verksamhet Referensgrupp Teknik Delprojekt HSA Örebro kommun Delprojekt E-tjänstelegitimation Delprojekt Anslutning Örebro

12 Styrgrupp -Örebroprojektet
Ordförande i styrgruppen: Tommy Larserö, programchef Social välfärd Örebro kommun. Tommy Henningsson, förvaltningschef Vård och omsorg, Örebro kommun Pia Öijen, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör, Örebro läns landsting Lars Thornberg, IT-strateg, Örebro kommun Catharina Schlyter, IT-direktör, Örebro läns landsting Jan-Åke Ahlin, socialchef Hallsbergs kommun (adjungerad till styrgruppen, repr. länets kommuner) Eva Leach, Programsamordnare NPÖ, Sveriges Kommuner och Landsting

13 Förutsättningar för NPÖ
Ny Patientdatalag (2008:355) Nya riktlinjer för landstinget och kommunen, sammanhållen journal, samtycke Koppling till SJUNET via landstinget HSA –katalog med alla användare SITHS kort för säker inloggning för alla användare Översyn av rutiner i verksamheten gällande SITHS Säkerhetslösning i projektet blir Health Share – senare migration till BIF Loggning för säker hantering och uppföljning av loggar och support

14 Gränssnittet Nationell Patientöversikt
Sammanställning av patientinformation över organisationsgränser En ”hitta och titta” lösning per enskild patient Förutsättningar för att kunna används sig av NPÖ Information att delta i en sammanhållen journal (landstinget) Samtycke för att hitta och titta (kommunens sjuksköterskor och arbetsterapeuter och läkare landstinget) Aktuell patient/vårdrelation

15 Informationsmängder Personuppgifter, kontakter, bokningar, diagnoser hämtas från Primärvårdens journalsystem och från specialistvårdens patientadministrativa system Journalanteckningar hämtas från primärvårdens journalsystem och från ett system för slutanteckningar inom specialistvården Information om patientens läkemedelsordinationer hämtas från Primärvårdens journalsystem. Patientens uthämtade läkemedel hämtas från apoteket -detta gick ej att genomföra i provdriften Information om laboratorieprover hämtas från ett landstingsgemensamt system för klinisk kemi

16 Tidsram för starten HSA katalogen gjordes under hösten 2008
Anslutning till Sjunet via landstinget hösten 2008 Säkerhetssystem Health Share Fotografering i början av 2009 Utbildning av chefer februari 2009 Utbildning av användare mars och april 2009 Landstinget arbetade under våren med att få fram de informationsmängder som skulle visas enligt RIV specifikationerna Medicinskt ansvariga arbetade med att tolka nya patientdatalagen Start i början av maj 2009

17 Information och samtycke
Syftet är att få en mer samlad bild av patientens vårdbehov för att kunna ge bästa möjliga vård. Att se hela bilden underlättar för vårdgivaren och kan på så sätt säkerställa vården. Landstinget skall informera patienten om att delta i en sammanhållen journal. Om patienten motsäger sig det så spärras informationen. 2 Samtycke som kommunens sjuksköterskor och arbetsterapeuter behöver för att kunna titta i den sammanhållna journalen

18 Dokumentation av samtycke
Dokumentera i grundbilden under samtycke när vårdrelation startar Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar i vårdenheten särskilt boende Sjuksköterska och/eller arbetsterapeut i ordinärt boende ansvarar i vårdenhet hemvård Avsluta samtycke när HSL beslut avslutas Dokumentera samtycke som kan inhämtas; Patienten har fått information om sammanhållen journalföring och ger sitt samtycke till att information får inhämtas. Dokumentera samtycke som inte kan inhämtas; Patienten kan på grund av sjukdom smärta, smärtpåverkan eller medvetslöshet ej svara på frågan. Detta innebär ett underförstått samtycke är inhämtat.

19 Tillämpning av samtycket
Vårdpersonalen skall aktivt fråga efter samtycke för att få ta del av informationen i NPÖ Detta är inget nytt! Detta skall göras utan att man har ett system för direktåtkomst Patientdatalagen är mycket tydlig med att patienten själv skall uttrycka samtycket, inte anhöriga eller god man. Många patienter inom äldreomsorgen har svårt att förstå innebörden av ett aktivt samtycke Patienten måste informeras om att personalen har möjlighet att hämta uppgifter från patientens journal i landstinget när det gäller NPÖ. Projektet medger sammanhållen journal. Patienten kan motsätta sig detta och då måste uppgiften spärras. Men det är då viktigt att berätta för patienten att han/hon själv måste berätta för vårdpersonalen vad de behöver veta för att ge en bra vård. Om patienten ej motsätter sig sammananhållen journalföring måste man dock alltid fråga patienten om samtycke för att få ta del av uppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgänglig i systemet. Patientdatalagen kap. 6, 3 §

20 Underförstått samtycke
När samtycke inte kan inhämtas på grund av bristande beslutsförmåga ex genom sjukdom, används underförstått samtycke. Det innebär att man utgår från att patienten skulle ha gett sitt samtycke om beslutsförmåga funnits Utgångspunkten för personalen vid varje vårdtillfälle är en god och säker vård för patienten. Ställföreträdare kan inte ge samtycke. Anhöriga, god man, förvaltare och föräldrar till barn.(mognadsgrad)

21 Deltagare i utbildningen
Chefer i Vård och omsorg och förvaltningen för funktionshindrade. Mål: Förstå syftet med projektet och tycka det är viktigt att prioritera resurser och tid för detta. De ska vara ambassadörer för lösningen i organisationen. Behöriga användare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter Mål: Känna delaktighet och påverka kvaliteten i vårdarbetet. Underlätta informationsinhämtande och uppleva en förbättring jämfört med tidigare (snabbare, säkrare, nytt, spännande).

22 Avgränsningar och syfte inför provdrift
Endast ordinarie arbetsterapeuter och sjuksköterskor i kommunen får tillgång till NPÖ Landstinget ger behörighet till 13 läkare som kan använda NPÖ när det går på rond på särskilda boenden Provdriften är främst ett försök att kontrollera konceptet i praktiken Tiden för provdriften var maj till september… en kort tid och sommartid….

23 Utvärdering sker på flera plan
Intervjuer med användare Enkäter till användare med tidsintervall för att följa förloppet. Loggarna kontrolleras regelbundet Datainspektionen har varit på besök Två doktorander i kommunens forskarskola planerar att följa hela implementeringen av NPÖ under flera år.

24 Karin Wilson sjuksköterska
-Jag tycker NPÖ är ett fantastiskt redskap. -Man får en helhetsbild av patienten. -Problemet med NPÖ är att sjukhuset inte har datajournaler.

25 Afat Sharify arbetsterapeut
-Informationsmässigt tycker jag att NPÖ är bra. -Bron mellan kommunen och landstinget minskar. -Nackdelen är att NPÖ är så nytt och inte fullständigt. -Det behöver tid och det förstår jag.

26 Bodil Greek sjuksköterska
-Jag tror användbarheten och patientsäkerheten kommer bli bättre när NPÖ är fullständig. -Jag ser fördelar med att man kan gå in ganska snabbt och få information om patienter. -Jag tycker inte att datakvaliteten är fulltäckande men tanken är god.

27 Cecilia Blomstedt läkare
-NPÖ underlättar mitt arbete. När kommunens sjuksköterska t ex frågar efter patientens sjukhistoria, då kan jag hänvisa till NPÖ. -När fler kliniker bygger ut datajournal så kan man se dessa i framtiden. -När NPÖ fungerar nationellt då kan jag titta på journaler från andra landsting.

28 Nyttoaspekter med NPÖ Snabbare tillgång till rätt information om patienten Översikten är lätt att använda och förstå Rätt insats i rätt tid Mindre administration Kvalitetsförbättringar inom alla områden Arbetet har bara börjat, projektet fortsätter i ordinarie verksamhet. Snabbare tillgång till rätt information om patienten med NPÖ. Sjukvårdspersonal slipper vänta på anteckningar, epikriser osv. Så fort tex en läkaranteckning är inskriven i den vanliga journalen så syns den även i NPÖ Om personal får tillgång till rätt information i tid så kan rätt insats göras för patienten. Det blir mindre administration med att söka information. Personal slipper sitta i telefonkö, det blir även mindre pappershantering osv Med NPÖ och rutinhanteringen runt detta så blir det en sorts kvalitetssäkring i andra delar av verksamheten. Rutinhantering måste ses över på olika ställen, tex samtycke, hur folk skriver i journal, säkerhetstänkade osv

29 Tålamod och stöd krävs…….
Användarna behöver få tillgång till mer information och snabbare, så att de ser nyttan. Utbygget fortsätter…. Multisjuka patienter tar lång tid att visa upp – dessa tider behöver kortas Ett gränssnitt för övning i skarp version behöver tillskapas Samtycket behöver tydliggöras i patientdatalagen för personer utan egen autonomi -underförstått samtycke. Det gäller att våga, få tid att se möjligheter och ändra invanda arbetssätt Det har varit svårt att utforma rutiner på något som inte är färdigt, även om det funnits riktlinjer och lagar så har det funnits gråa zoner som inte allt har täckts upp. Det har funnits många frågetecken som vi har fått arbeta med. Några exempel är SITHS som inte kommunen haft sen tidigare, patientdatalagen som är helt ny, hur NPÖ skulle fungera som blev klart rätt sent i projektet, tex med att BIF inte implementerades i NPÖ Det har varit rätt så abstrakt ibland för användarna hur detta är. Det är en ny företeelse för vård och omsorg med ett nytt ”tänkande”. Det bästa hade varit att det funnits ett system där alla kunnat testa det, men tyvärr så har inte det funnits Samtycket kan ni bättre än mig… Det har funnits en viss motstånd mot NPÖ hos några användarna. Gamla rutiner fungerar bra med papperskopior, det kan vara svårt att komma ihåg att fråga patienten om samtycket osv.

30 Visioner för framtiden
Fler yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården behöver få tillgång till NPÖ Utökning mot t ex skolhälsovården Andra system kan anslutas via SITHS-kort såsom Meddix etc Användare behöver få tillgång till en Single Sign-on lösning Länets kommuner behöver förbereda för att hälso- och sjukvårdsdokumentationen kan visas upp för landstingen i NPÖ Den kommunala vården innefattar HSL men också SOL/LSS insatser. Ännu en utmaning – tillgång till information mellan olika lagrum?

31 Örebro läns kommuner Länets 11 kommuner har nu börjat med HSA katalog och SITHS och planerar att anslutas via Sjunet ÖLL Länets kommuner måste arbeta tillsammans för att kunna visa upp den kommunala hälso- och sjukvårdsdokumentationen för landstinget via NPÖ Enhetliga begrepp måste utarbetas

32 Vad kan man börja med inför NPÖ?
Etablera samverkan kommun / landsting / kundgrupper/användare Bygga upp infrastrukturen Sjunet HSA-katalogen Införa e-tjänstekort enligt SITHS Regelverk enligt patientdatalagen Skriftliga rutiner Utbildning Konsolidera vårdinformation Vilka informationsmängder från vilka vårdinformationssystem Kvalité Enhetliga definierade begrepp och termer 32

33 Målsättningen är en trygg och säker vård
Medborgaren i centrum Samverkan Gränsöverskridande kommunikation Gemensamma strukturer