Systematiskt arbetsmiljöarbete - hot och våld

En presentation över ämnet: "Systematiskt arbetsmiljöarbete - hot och våld"— Presentationens avskrift:

1 Systematiskt arbetsmiljöarbete - hot och våld
Våra erfarenheter och lärdomar Per-Arne Spiik, Arbetsmiljöstrategerna William Rosborg och Per Martelius - BYA © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

2 AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
§ 1 Föreskrifternas tillämpningsområde Föreskrifterna gäller alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft § 2 Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

3 AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
§ 3 Naturlig del i verksamheten Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. § 4 Medverkan Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

4 AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
§ 5 Arbetsmiljöpolicy och rutiner Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara ... Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Policyn och rutiner skall dokumenteras skriftligt. © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

5 AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
§ 6 Uppgiftsfördelning Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna på sådant sätt att en eller flera chefer eller andra arbetstagare får verka för att risker förebyggs och tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. ....har de befogenheter, resurser och kompetens som behövs. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras. © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

6 AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
§ 7 Kunskaper Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas... När riskerna är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Chefer och arbetsledare skall ha särskilda kunskaper som de behöver för sina uppgifter... © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

7 AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
§ 8 Riskbedömning Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsför-hållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. När ändringar i verksamheten planeras, skall det bedömas om dessa ändringar medför risker. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

8 AFS 1993:2 – Hot och våld i arbetsmiljön
§ 2 Arbetsgivaren skall utreda* de risker för våld och hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen. * = Utreda = kartlägga Genom att kartlägga var, när och hur risker förekommer och genom att följa upp befintlig statistik (egen intern, branschrelaterat) kan förebyggande åtgärder göras effektivare. © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

9 Riskbedömningsmetodik
Hur gör ni riskbedömningar på era arbetsplatser – Vilken metod – skyddsronder, andra typer av metoder? – vem/vilka ansvarar för metodik/checklistorna – att dessa utvärderas/utvecklas? Vilka är med? Hur dokumenteras resultatet? Hur sprids resultatet av gjorda riskbedömningar? Hur ser vi till att medvetandegöra/öka risk-/säkerhetstänk och säkerhetsbeteende hos alla medarbetarna? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

10 Målet med riskbedömningen
är i första hand att eliminera identifierade risker. Dock kan alla risker inte undvikas helt, de måste då hanteras med målet att minska sannolikheten att olycka/skada inträffar och/eller att konsekvensen av risken genom varnings-/riskskyltning och/eller säkerhets-/arbetsinstruktioner att följa och/eller användning av skyddsutrustning riskmedvetenhet/kunskap om säkerhetsagerande © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

11 AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
§ 9 Utredning av orsaker Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att riskerna kan förebyggas i fortsättningen. Hur gör ni utredningsarbetet på era arbetsplatser – Vilka är med? Hur dokumenteras resultatet? Hur sprids erfarenheterna av utredningen? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

12 En uppkommen hotsituation
Den arbetslöse mannen, som beskrivs som labil och deprimerad, är nu misstänkt för olaga hot mot en kvinnlig chef vid arbetsförmedlingens kontor. Detta sedan han den 3 juni ringt in ett dödshot mot henne. 50-åringen hade i slutet av februari fått ett utbrott vid ett av sina resultatlösa besök på förmedlingen. Mannen välte då en skärmvägg och en stor krukväxt. När tjänstemannen ropade att han skulle ringa polisen fick han också sitt skrivbord omkullvräkt. På sin väg mot utgången välte 50-åringen även ett tidningsställ och en skrivare. Att diskutera: Med utgångspunkt från lagstiftningen krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka frågor bör ställas för att kontrollera att man på arbetsplatsen hittills gjort det man borde för att minimera att det som hände hände och att man minimerat hotsituationer av liknande slag? Hur skulle ”ett idealt arbetsmiljöarbete” se ut för att ev förhindra att det som hände hände? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

13 Frågor/analys av ”hotsituationen”
Har man på arbetsförmedlingskontoret granskat/kartlagt sina lokaler/möblering utifrån att en våldsam/aggressiv person skulle komma in på kontoret? Har man lagt fast rutiner för hur man som medarbetare ska agera om man känner att den man möter har tecken på aggressivitet/våldsbenägenhet? Har man rutiner för hur man tar hand om ”tillbudet” – utreder händelsen för att komma fram till behov av åtgärder för att minimera risken för liknande situationer? Har man rutiner för hur man tar hand om den ”oro/rädsla som situationen” ev utlöste hos personalen på kontoret? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

14 Erfarenheter från Bevakningsbranschen
Det vi alltid pratar om/lyfter fram är: Ensamarbete = snabb hjälp Reträttväg Rapportering Utbildning och träning Samverkan © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

15 © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012
En tillbudssituation Janne jobbar på ett medelstort bevakningsföretag. Han kör rondbil på natten och trivs ganska bra med sina arbetsuppgifter. Gruppledaren är en kompetent och rättvis tjej, med många års erfarenhet. En lördag kväll när Janne ska gå på sitt pass blir han inkallad till gruppledaren som berättar att de har fått ett nytt uppdrag. De ska rondera det gamla kommunhuset som håller på att renoveras. Instruktionen är tydlig. Bilen ska parkeras synligt utanför byggnaden och ronderingen ska ske till fots och endast på utsidan av byggnaderna. Klockan är och Janne är på väg in mot kommunhuset, men på vägen dit så får han en känsla i magen som säger att han borde nog åka runt med bilen istället för att gå. Så han rullar in på området och snurrar runt det gamla kommunhuset, stannar till och kollar så att allt är låst och fint. På väg ner mot den gamla förrådsbyggnaden på baksidan så ser han plötsligt två figurer som står vid en byggcontainer och smusslar. På behörigt avstånd så tänder han strålkastaren och vevar ner rutan för och frågar vad som pågår. Männen som verkar påverkade och något nervösa ursäktar sig och börjar röra sig därifrån. Precis när Janne ska ta upp radion för att begära förstärkning hör han ett morrande ljud och ser i ögonvrån hur ett stort djur kastar sig mot hans nervevade fönster. Han försvarar sig instinktivt med radion samtidigt som han försöker veva upp rutan. Han hör hur männen skriker på hunden som efter ett par sekunder lunkar tillbaka till sin ägare. Efteråt så tänker Janne på vad som kunde ha hänt om han hade ronderat till fots. Han hade inte haft en chans mot den stora schäfern. Men eftersom Janne visste att han hade brutit mot instruktionen så berättade han inte om händelsen för någon. Tre veckor senare så sitter Janne och fikar med två kollegor hos Berit på Statoil. När den ena säger – Har ni hört om Micke på andra skiftet? Han ronderade gamla kommunhuset i natt och blev attackerad av en stor jävla schäfer. Ligger på intensiven med 39 stygn och en spricka i armen..... Att diskutera: Med utgångspunkt från lagstiftningen krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka frågor bör ställas för att kontrollera att man på arbetsplatsen hittills gjort det man borde för att minimera att det som hände hände? Hur skulle ”ett idealt arbetsmiljöarbete” se ut för att ev förhindra att det som hände hände? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

16 Frågor/analys av ”tillbudssituationen”
Har ser rutinerna för tillbudsrapportering ut? Hur har man introducerat/kommunicerat ”nyttan” med tillbudsrapportering till alla medarbetare? Hur förmedlar/sprider man information från inrapporterade tillbud? ______________________________________________ Hur får man hjälp om man blir utsatt för våld/skadad? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

17 Erfarenheter från Bevakningsbranschen
Det vi alltid pratar om/lyfter fram är: Tydliga instruktioner Syfte med uppdraget Tillbudsrapportering Riskbedömning Skyddsutrustning © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

18 En uppkommen våldssituation
En tisdagskväll i februari upptäckte en butikskontrollant på Hemköp att en mansperson tog varor och gick ut genom en obemannad kassa utan att betala. I enlighet med sin instruktion ingrep butikskontrollanten inte mot mannan utan anropade via sin radio två ordningsvakter. De tre följde efter mannen och tilltalade honom ute på Mäster Samuelsgatan. Ordningsvakterna grep tag i mannen. Mannen gav då den ene ordningsvakten en ”skalle” som träffade honom i ansiktet och medförde att han föll till marken. Mannen knivhögg sedan den andre ordningsvakten (21 år gammal), som senare avled av sina skador. Därefter sprang mannen från platsen, men återvände och började jaga den ”skallade” ordningsvakten och knivhögg även denne samt butikskontrollanten, som försökt gömma sig bakom några bilar. Väktaren i Åhléns personalkontroll uppfattade att någon blivit knivskuren och tryckte på larm. En fjärde väktare kom till undsättning med första förband. Polis anlände. De skadade fördes till sjukhus med ambulans. Ingen av de skadade bar skyddsväst. Att diskutera: Med utgångspunkt från lagstiftningen krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka ev brister kan man finna som delorsak/er till konsekvensen i händelsen? Hur skulle ”ett idealt arbetsmiljöarbete” se ut för att ev förhindra att det som hände hände? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

19 Frågor/analys av ”våldssituationen”
Orsak/frågor kring konsekvensen med dödlig utgång/knivskador: Väktarna bar inte skyddsväst! Var riskbedömningen (att inte behöva skyddsväst) av uppdraget tillräckligt noggrant utförd? Fanns det tydliga regler för hur väktarna skulle hantera situationer som denna? Om ja följdes dessa? Hade väktaren/arna tillräcklig kompetens/träning att hantera situationer som dessa? © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

20 “Bevakningsbranschens lärdomar”
Utbildning med arbetsmiljöfokus Krisstödsutbildning Konflikthanteringsutbildning/träning Kravspecifikation på skyddsvästar Skyddsväst på många bolag Rapporter om arbetsmiljön och risker för olika yrkeskategorier och deras arbetssituation © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

21 ”Det ideala rekommenderade arbetsmiljöarbetet”
Objektsanpassade riskbedömningar för väktare/ordningsvakter i våldsutsatta miljöer, behöver genomföras med stor noggrannhet. En viktig utgångspunkt i dessa bedömningar är tillbudsrapportering och att dessa fortlöpande följs upp. Det är viktigt att informera alla (väktare) om att tillbud utgör en viktig kunskapskälla, i de riskbedömningar som arbetsgivaren kontinuerligt måste göra. Väktare i miljöer, där risken för konfrontation med provocerande och aggressiva personer är stor, behöver ha flera års erfarenhet i yrket och ha livserfarenhet, dvs. inte vara för unga och oerfarna. Väktare i miljöer, där det är vanligt med alkohol- och drogpåverkade personer, måste ha kunskap om hur dessa droger verkar. De behöver bl.a. känna till att vissa droger kan ge känslomässiga störningar som i hög grad ökar riskerna för väktarna. Det behöver framgå mycket tydligt i instruktioner för väktare/ordningsvakter att de inte ska försöka gripa någon som kan misstänkas vara beväpnad. Det måste också klart framgå att det inte betraktas som en merit att gripa personer som kan misstänkas vara farliga © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

22 “Riskbedömning i en situation”
En arbetssituation – en videosekvens Uppgift: Titta på arbetssituationen…..hur hon agerar……eventuella fel hon gör…….hur hon borde agerat etc © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

23 © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012
“Risker/fel” Hon var inte fokuserad på sitt arbete……genomförde privatsamtal under körningen, när hon fick uppdraget! Hon motfrågande inte sin grupp(=arbets)ledare om det var något hon behövde tänka på……trots att hon aldrig haft en liknande arbetsuppgift. Gruppledaren checkade inte av sin medarbetare och hennes erfarenhet…..för att kunna ge enkla instruktioner om vad hon behöver tänka på. © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

24 “Bevakningsbranschens lärdomar”
Det vi alltid pratar om/lyfter fram är: Närvarande/uppmärksam i mottagande av uppdrag Arbetsuppgifter efter kompetens Juridik Överfallslarm Personlig skyddsutrustning Egen riskbedömning Rapportering Delaktighet © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012

25

26 Bevakningsbranschen, ofta en lösning på andras arbetsmiljöproblem.
Att hantera risker, en del av yrket? Förebygga skador, ohälsa och olyckor Leverera kvalité Vi är duktiga, men kan bli ännu bättre!

27 Verkar detta krångligt?
Riskhantering Riskbedömning Riskanalys Riskidentifiering Riskvärdering Riskuppskattning Verkar detta krångligt? BYA Arbetsmiljö arbetar i huvudsak med utbildningar och projekt. Tidigare genomförda projekt är t ex Skyddsvästar, ergonomi värde och BK Pågående projekt är bl a. Parkeringsvakter och riskbedömningar

28

29 Riskhantering i fem steg

30

31 Flertal exempel Checklistor
Sju checklistor förankrade och anpassade till branschen Larm och åtgärder Säkerhetskontroll Värdetransport Publika miljöer Ronderande bevakning Stationär bevakning Störningsjour Enklare riskbedömning tre steg Överskådlig handlingsplan

32

33

34

35 Enkel riskbedömning

36

37 Kriminellt belastade områden Maktutövande/ingripande Storstad
Vetenskapligt belagda Riskfaktorer (Våld i arbetslivet Rapport 2010:4) Ensamarbete Kvälls- och nattetid Kundmöten Kriminellt belastade områden Maktutövande/ingripande Storstad Värden (kontanter, varor etc.) Ålder Kön Erfarenhet Yrkeskunnande Arbetsbelastning Saknar tillbudsrapportering Dålig arbetsmiljö

38 Riskbedömningar regelbundet
Framgångsfaktorer: Riskbedömningar regelbundet Bra Instruktioner med kända risker och riskbedömning Krisplan (Lokal, central) Krisstöd (Kamratstöd, professionell hjälp) Utbildning/Övning (Före, under och efter) Kommunikation (Överfallslarm, radio, snabb hjälp, rapportering) Utrustning (Skyddsväst, batong, knivhandskar) Reträttväg /säker plats

39 BYA Projekt Skyddsvästar Riskhantering Överfallslarm BKs Arbetsmiljö Parkeringsvakter

40 Krisstöd steg 1 – Kamratstöd
Krisstöd steg 2 – Avlastningssamtal Krisstöd steg 3 - Debriefing Fortbildning vart 4’e år Konflikthantering Funktionsutbildningar Professionellt bemötande Riskhantering *Grundläggande Konflikthantering *Självskydd *Egen riskbedömning *Akut sjukvård VU 1 + VU 2* Grundutbildningar

41 © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012
SUMMERING Vad vi inom bevakningsbranschen anser vara viktigast för att hantera ”hot och våld-risker”: Få medarbetarna att förstå det egna ansvaret Att vid tillbud/när man avbryter sin uppgift – göra skriftlig rapportering Att träna sig att alltid göra riskbedömning ”i stunden” Att förstå att skyddsväst inte skyddar allt – utan bara är ett skydd som ”ger en andra chans” – dvs kunna ta sig ur en situation Viktigast ur ett SAM-perspektiv: Se till man får till bra/praktisk kartläggningsmetodik för den enskilda arbetsplatsen Se till att medarbetarna förstår nyttan av tillbudsrapportering och man verkligen analyserar alla inrapporterade tillbud Se till att man förstår och investerar tid att ”utbilda medarbetarna i risk-/säkerhetstänkande” © KoPAB/Per-Arne Spiik/2012