ADHD och autismspektrumsstörning hos flickor Ängelholm 4 oktober 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

En presentation över ämnet: "ADHD och autismspektrumsstörning hos flickor Ängelholm 4 oktober 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset,"— Presentationens avskrift:

1 ADHD och autismspektrumsstörning hos flickor Ängelholm 4 oktober 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

2 Varför fokusera på flickor/kvinnor med ADHD?
Vanligt tillstånd med tidig debut (2-3%) Skolmisslyckanden är vanliga ADHD är en ”riskdiagnos” Få flickor med ADHD diagnosticeras Kunna ge flickorna och deras föräldrar pedagogiskt och socialt stöd Ge adekvat medicinering Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer för flickor än pojkar sedan 90-talet Det är en stor osäkerhet bland professionella om flickor med ADHD? Minska risken för psykiatriska svårigheter Livsperspektiv Forskning på flickor är liten Taylor: flera olika läkare tidigare, upptäcks senare, Berry 1985, Mna har misslyckats mer innan man söker hjälp. Osäkerhet bland kliniker Livsperspektiv Kvinnor skall gå in i en kärleksrelation, familj, trycket ökade att de skulle fungera som känslomässsigt,socialt och organisatoriskt centrum för sin lilla sociala enhet Detta blir svårt med ADHD Viktigt att vi inte ger extra pålagringar till våra döttrar av sjukförklaringar utan ser vår information som ett stöd, ett hjälp Genusforskning När kvinnor gör detsamma som det män gör betalas de sämre ( Haavind 1981) och det som kvinnor gör betalas sämre än det som män gör. De lika värderingarna av könen visar sig i att vi ofta godtar manliga normer och standardmått som överordnade de kvinnliga i både skola, arbetsliv och utbildning. Ofta resulterar detta i att flickor och kvinnor blir osynliga: även om pojkarna upplevs som svåra i skolan, är de likafullt gärna dem som lärarna ser som intressanta individer- medan flickorna blir en rätt intetsägande grå massa ( Bjerrum Nielsen och larsen 1985) Pojkar/män har högre status och därmed mer makt eller kontroll än flickor/kvinnor Hög grad av kontroll och samtidigt hanterbara krav är hälsobringande Barn med diagnosen AD/HD 85% av beviljade vårdbidrag går till pojkar Beror på färre ansökningar för flickor

3 Vad är psykisk ohälsa? Att ha ADHD är inte detsamma som ha psykisk ohälsa eller vara ”psykiskt sjuk” Psykisk ohälsa uppkommer genom en samverkan mellan miljöfaktorer och individens förutsättningar Stress är en känsla och/eller en realitet av att inte hantera de krav och den situation man upplever eller lever i Skolan är den största stressfaktorn för ungdomar idag God sömn, många sociala kontakter, god kognitiva resurser, omhändertagande föräldrar och en god familjeekonomi bidrar till psykisk hälsa

4 Är ADHD hos flickor en risk för psykisk ohälsa och stress?
Vid ADHD föreligger oftast en risk för ökad: Oro Ängslan Nedstämdhet Ångest Stress Sömnsvårigheter Trötthet Värk Risk för : Välfungerande sociala kontakter Lägre kognitivt fungerande Sämre motorisk förmåga

5 Vem söker barnpsykiatrisk vård?
Idag söker lika många flickor som pojkar vård (Curman & Nylander , Carlberg 1977, Bergqvist & Lidbrink 1989, Adler 1997) Var fjärde flicka eller pojkar har sökt barnpsykiatrisk vård någon gång under sin barndom eller ungdom (Kopp & Gillberg 1999) Pojkar söker tidigare och flickor dominerar efter 14 års ålder (A-L von Knorring et al 1987, Falkestav et al 1997, Kopp & Gillberg 1999) Flickor söker oftare akut barnpsykiatrisk vård (Gillberg & Höök 1977, Holmgren-Linnman et al 1997) Mellan har antalet vårdtillfällen för depression och ångest på sjukhus för flickor år ökat 8 ggr (SOU 2006:77) Flickor och kvinnor upplever mer stressrelaterad ohälsa än pojkar och män (SOU 2006:77) Flickor får oftare ospecifika diagnoser jämfört med pojkar (Gillberg & Höök 1977, Holmgren-Linnman et al 1997, Kopp & Gillberg 1999, Ehlers 2005) Falkestav, Holm,Thernlund, FoU-rapport 29, Lund % av flickor i tonåren sökte i vissa områden BUP-vård = relativa vårdsökandet I åldern 15 och äldre dominerar flickor I åldern år dominerar pojkar Undantaget är pojkar boende i tätorter som dominerar i årsålder Allt fler barn och ungdomar söker psykiatrisk hjälp M. Holmgren, Linnman, I Fried, E fägersten, J-O Larsson, P-A Rydelius % pojkar och 60% flickor. 1973 var det ungefär samma könsfördelning men 1994 sökte dubbelt så många 1994 lades 37% in av jourfallen, varav 40% var flickor och 33% pojkar 35% bodde med ensamstående mamma Ofta framkom skolproblem och mobbningsproblem som bakgrundsorsak till nedstämdhet/självmordstankar Vart 9:e besök kom från behandlingshem

6 ADHD Hur stor är skillnaden i förekomst mellan flickor och pojkar?
Vilka likheter och skillnader förekommer mellan flickor och pojkar med ADHD? ADHD

7 Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte ”fixar” skolan ? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det blir ”strul” med kompisarna? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna? Varför slutar ni inte tjata på mig när jag blir så ” himla” arg?

8 Fyra ADHD-diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-lV 1994
Funktionshindrande symptom innan 7 års ålder Symptomen varat minst 6 månader Funktionsnedsättning inom minst två områden Svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kritierier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollsbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD UNS mindre än 6 kriterier men en funktionsnedsättning Två typer av ADHD (August and Garfinkel 1989) 1. Beteende mässig ADHD (80%) som i sin svåraste form var oskiljbar från conduct disorder (uppförandestörning) 2. Kognitiv ADHD (20%) med information-processing defects och inlärningssvårigheter Hyperaktiva-impulsiva symptom hos flickor Ses som mkt svårt beteende vid 3-4 års ålder, samma som hos pojkar Utbrott, envisa, emotionellt intensiva Dessa symptom ser man, men tolkar dom inte hos flickor som AD/HD-symptom utan som en bortskämd flickas beteende Risktagning, är ofta tillsammans med fäderna Har ofta en pojke som kompis Högre procent med inlärningssvårigheter

9 Vad innebär det att ha ADHD ?
Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt Det gäller bristande kontroll av känslor, energinivå och beteendet Det gäller bristande tillgång till arbetsminne och moderera sin motivation Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra Det innebär svårigheter inom många funktionsområden, vars betydelse varierar utifrån ålder och miljö

10 Jag föredrar att kalla mig impulsiv Carina Ikonen Nilsson Recito Förlag, 2011
I hela mitt liv har jag försökt att passa in Jag kämpade febrilt med att inte synas, helt och fullt ut. Det var viktigt för mig att dölja alla mina otillgångar Jag var livrädd för att människor skulle märka att jag var en ganska mesig, trögtänkt, lite halvdum tjej

11 ”Ladylike” och ADHD är två svårförenliga begrepp
Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det förväntade kvinnliga beteende Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne

12 Allmänt om ADHD hos flickor
Ingen skillnad i symptom mellan flickor och pojkar med ADHD Lika stor funktionsnedsättning hos flickor och pojkar med ADHD Flickor får oftast diagnos senare än pojkar och oftare i tonåren Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD flickan” (Gaub & Carlson 1997) Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är den mesta forskning baserad på pojkar Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003) Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) Flickor har lägre självkänsla och upplever mer stress än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004) Flickor med ADHD har mer ångest och depression i tonåren än pojkar med ADHD Flickor med ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar med ADHD i vuxen ålder

13 Neuropsykologisk teori för ADHD enligt R. Barkley 1997
Tre ”bromsmekanismer” som krävs för målinriktat beteende utestänga ovidkommande stimuli korrigera felhandlingar uppskjuta belöning arbetsminne lever i nuet tidskänsla dålig problemlösning reflektionsförmåga läsförståelse inre språk ta andras perspektiv affektkontroll motivation energi framtidsplanering skapa nya saker omogen Exekutiva funktioner Förmågan att planera för ett mål, upprätthålla en strategi för att nå detta mål och kunna uppskjuta behovet av omedelbar beovstillfredställelse Avsiktligt framtidsorienterat beteende Förmågan att uppfatta en sekvens, i vilken ordning saker och ting inträffar, samband mellan orsak och verkan och en känsla för tid uppmärksamhet och förmåga att hämma impulser arbetsminne

14 Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn
Förekomst av ADHD Populationsstudier på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor ( % , 6-18 år) Totalt 5-8% Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka) Jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder Förekomst av ADHD och ADD från populationsstudier ( , J.K. Buitelaar) Epidemiologiska studier med enbart formulär: 5,3-13% situationsbetingad hyperaktivitet i skolan 8-12,7% situationsbetingad hyperaktivitet i hemmet Hyperaktivitet både i skola och i hemmet 1,4-4% Könskvot varierar mellan 1,6:1 (pojke:flicka) – 7:1 ( medelvärde 2,4:1) Szatmari: Flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrarna eller lärarna gjorde det. Föräldrarna såg dubbelt så ofta pojkarna som hyperaktiva och lärarna tre ggr så ofta. Ingen av flickorna hade pervasive adhd men 7,8% av pojkarna 1989 Szatmari:DSM-lll, 4-11 år, år Yngre gruppen lärare + föräldrar, äldre föräldrar, lärare + självrapport Flickor 3,3 % i bägge grupperna, pojkarna 10% i yngre gruppen + 7 % i äldre + sammantaget 9% flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrar eller lärare gjorde det, föräldrar såg dubbelt så många pojkar som hyperaktiva och lärare tre ggr så ofta pojkarna 1999 M. Weiler. Mother and Teacher reports of ADHD Symptoms: DSM-lV Questionnaire Data Både klinik fall och populationsundersökning. Vanl formen adhd- inattentive type, 86 klinikpojkar och 38 klinikflickor, 6-12 år 110 populations-pojkar och 115 -flickor, 7-11 år klinikpojkar+flickor skilde sig inte åt från skattningsskalor från mödrar + lärare för ADHD-H + ADHD-A symptom inte heller fhos pop.ADHD-A symptom från mödrar men mödrar och lärare skattade pojkar högre på ADHD-H och ADHD-A symptom. 72% av pojkarna hade ADHD-A och 92% av ADHD-flickorna 15% ADHdDom enbart lärarskattning används + 6% om både lärar och föräldraformulär används

15 Klinikförekomst av ADHD Könskvot pojke:flicka
Klinikfall :1 (Gaub & Carlsson, 1997) :1 (Robinson 2002, USA) :1-3:1 (Nøvik et al 2006, Europa) :1 (Jarbin pers. kom. 2012) 2002 L. Robinson. Is Attention Deficit Hyperactivity Disorder Increasing Among Girls in the US? Barn 5-18 år diagnosticerade med AD/HD i USA och behandlade med centralstimulantia Totalt antal 1990, (19,4/1000) ” ” , (59,0 /1000) Flickor (12,3/ 1000) ” (33,4/1000) ökning 2,7x för flickor 2x för pojkar Pojkar (39,5/1000) Pojkar (78,7/1000) Av alla besök med AD/HD ökade från 1,1% 1990 till 3,2% 1998 Flickor 7,5/ ” ,1/ Pojkar 25,5/ ” ,0/ 2,8x ökning för flickor 2,2 x ökning för pojkar med centralstimulantia behandling medelåldern för ADHD-besök 1990 var 9,7 år ” ” var 11,1 år Totalt 71,2% av de som diagnosticerades 1998 fick Cs-medicin (47,4% metylphenidat)

16 Problem med diagnosen ADHD hos flickor
Debut innan 7 års ålder Kriterier satta efter pojkar 6-11 år Beteendet skall finnas i två olika miljöer

17 Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet 1999-2001
Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan Pillande, skrivande, kladdande, tuggande ”Hyperpratar” Hyperreagerar Hypersocial (vet vad alla gör) Lämnar aktiviteter (matbordet) Pedantiskt städande ”Tanketrängsel”

18 ADHD-symptom varierar med åldern
Kato 2001, äldre flickor med adhd ej mer attentive type, adhd flickor högre verbal IQ och mer depression, annars samma symptom som de yngre flickorna med adhd

19 Vanliga svårigheter hos flickor med ADHD under späd- och småbarnsåren
*sömnproblem *skrikighet glupsk inte nöjd måste bäras extra mycket överaktiv lyssnar inte *”ilskeutbrott” ”svår att handskas med ” konflikter med andra barn känslig för kläder som sitter åt *Regulatoriska problem

20 Risker för flickor med ADHD
Skolmisslyckande (Hinshaw, Biederman) Mobbning (Kopp,Berg-Kelly& Gillberg, 2010) Rökning (Biederman, Kopp, Berg-Kelly & Gillberg, 2010) Annat missbruk i kombination med uppförandestörning 5. Tidig tonårsgraviditet (Barkley 1994) 6. Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) 7. Sexuella beteendeproblem med uppförandestörning (Monuteaux et al. 2007) 8. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom

21 Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel
Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala behov Långsamma att uppfatta sociala koder vilket ökar risken för missförstånd Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende, som då är grundat på för lite information Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val

22 ADHD Flicka Ångest autistiska drag Tvång Trots-syndrom/
Språkliga svårigheter Ångest Läs-och/eller Skrivsvårig-heter skrivsvårigheter autistiska drag Tvång ADHD Flicka Trots-syndrom/ uppförandestörning Sömn-svårigheter Bulemi Miss-bruk Tics Motorisk koordinations-störning Depression

23 Differentialdiagnoser vid ADHD
Autismspektrumstörning Bipolär sjukdom Depression Dyslexi Trotssyndrom PTSD

24 Utvecklings- och beteende skillnader mellan flickor och pojkar som skulle kunna ha en inverkan på upptäckten av ADHD symtom hos flickor Flickor utvecklas tidigare än pojkar både socialt, språkligt (18 mån.) och finmotoriskt Pubertetsutvecklingen är i genomsnitt 18 månader tidigare hos flickor än pojkar Pojkar får högre poäng (större problem) på skattningsskalor på de flesta områden som mäter problem (Kadesjö 2004, Korkman 2004) Pojkar och flickor har olika lekstil (Macoby& Jacklin 1974, Macoby 1998) Pojkar är mer dominerande och mer aggressiva både språkligt och fysiskt (Björkvist et al 1992) Carol Gilligan 1982 Holter 1982 Björg aase Sörensen 1982, kvinnlig ansvarsrationalitet och en manlig begränsad teknisk rationalitet Kvinnors styra av hänsyn till andra, medan män styrs av ett förnuft där det effektiva att nå ett givet mål står i högsätet Chodorow det krävs en psykologisk kapacitet att leva i närheten med ett ett spädbarn, en kapacitet att tåla flytande gränser mellan sig själv och andra och förmåga att tolka barnets behov utan ord Många påståenden om könsskillnader men få studier. Herslow 2003 Avenew Personlighetsmässiga könsskillnader. Män Dominanta Mer risktagande Oftare aggressiva Mer hänsynslösa Mer sex. Initiativtagande Kvinnor Mer undergivna Defensivt aggressiva Mer ängsliga Mer sexuellt försiktiga Mer hygg?

25 Hu Hur kan vi hjälpa flickor med ADHD? Lyssna på vad föräldrarna säger
Prioritera flickor som kommer på remiss, ju äldre flickan är desto längre tid har hon misslyckats, och har sämre självförtroende Utred oftare och tidigare och helst före 11 års ålder Tänk på att utreda flickor som skolkar, inte lämnar in arbeten i tid, inte deltar i gymnastik under lång tid, röker mycket och tidigt och har problem med kamrater. Hur stor är skillnaden i förekomst mellan flickor och pojkar? Vilka likheter och skillnader förekommer mellan flickor och pojkar med ADHD?

26 Flickor och kvinnor med autismspektrumstörning
Ängelholm Svenny Kopp överläkare

27 Två hypoteser om flickor med autism S.Kopp & C.Gillberg 1992
1. Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? 2. Har vi en övertro till den manliga ”beteendetypen” vid autism (i beskrivningen av de diagnostiska kriterierna) och därför inte ser flickorna?

28 Varför ? Varför måste jag vara så rädd för så mycket?
Varför är det så svårt att förstå vad människor menar? Varför kan inte allt vara som det brukar? Varför måste jag borsta tänderna när det gör ont? Varför måste jag gå till skolan, när jag känner att det inte är en plats för mig? Varför kan jag inte få vara för mig själv?

29 Könskvot för Aspergers syndrom/högfungerande autism
(pojkar:flickor) 4:1 (S.Ehlers & C.Gillberg 1993) 2:1 (S.Lesinskiene 2000) 1.5:1 (M-L.Mattila 2003) 1993 Ehlers och Gillbergs epidemiologiska studie i Göteborg: Alla barn i ett speciellt område 7-16 år, födda barn. 92% screenades (1401). Två stegs studie. Screening, undersökning av barnet. Kriterier. Gillbergs& Gillbergs (JfrICD 10 (samma prevalens med ICD-10) och Szatmaries kriterier). Man fann 5 (4 pojkar, 1 flicka) barn, 4 misstänkta +1 möjlig. 8 barn undersöktes noggrant. Ej ADI. Könskvoten var lägre än beräknad. Sigita Lesienskieni, Vilnius, 2000. 6018 barn screenades i secondary schools (11-16 år ???). ASSQ användes. 36 barn fick diagnos(22/p, 14f) De som föll ut (72%)evaluerades i en klinisk bedömning. ICD-10 användes liksom Szatmaris+ Gillbergs kriterier. 4.3/1000, 1.9/ hade ngn form av komorbiditet av ADHD ( 6%), tics 22%. Inga könsskillnader på detta. 64% hade depression och 74 psykosomatiska diagnoser. 63% hade fä med AS drag. 25% av fä såg inga svårigheter hos sitt barn. 78% av flickorna hade det mkt svårt medan 27% av pojkarna hade det mkt svårt i skolan (troer jag att det var framför allt) och 73% av pojkarna hade det medelsvårt iskolan.Flickorna mer mobbade. De mellab år hade det svårast.22% skolkade mkt Stora emotionella och sociala adaptionssvårigheter förelåg. Flickor hade sämre skolsituation än pojkar, var mer mobbade och mindre hjälp. M-L. Matila, Oulu, presenterat i Köpenhamn 2003. Alla barn födda 1992 i Oulu distrikt. (5484) screenades av lärare och föräldrar. 125 av dessa togs ut+ undersöktes på klinik. 110/125 deltog (88%). ADI-R, ADOS + WISC lll. 20 barn uppfyllde ASP krit. ASSQ lärae över 22 cut-of poäng, föräldrar 19 poäng. Based on results from 1977 study of attention deficits and motor clumsiness in general population of 7-year-olds: 0.26% (Gillberg & Gillberg 1989)

30 Vad innebär det att ha autismspektrumstörning?
Nedsatt förmåga att förstå meningen med utbyte av andra människor n medfödd nedsättning av den ”sociala instinkten” Man har ingen drive för social interaktion Förstår inte meningen med att samtala Svårigheter att lära sig rörelser/sekvenser Problem med snabbhet i kognitiva processer

31 Gunilla Brattbergs beskrivning av sig själv från boken Enastående
Hela livet en känsla av att tänka fel, göra fel och vara f Kopplar plötsligt ur och blir frånvarande Extremt trött Mycket miljökänslig Enstöring- socialt isolerad Klarar av allt själv Blir förvirrad av höga röster och mycket folk Mobbad i skolan och arbetslivet Kan inte koncentrera mig i närvaro av andra Andra människor suger kraft ur mig (även om de är OK)

32 Lorna Wings ”triad” 1. Social ömsesidighet
2. Verbal och icke verbal kommunikation 3. Begränsade intressen Dessutom förekommer oftast svårigheter med: Sömn Perception (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt) Mat ADL Ångest

33 Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt (Kriterier enligt DSM-lV 1994)
1. Påtagligt bristande förmåga att använda ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester 2. Oförmåga att etablera kamratkontakter i nivå med åldern 3. Brist på att vilja dela glädje, intressen eller aktiviteter 4. Brist på social eller känslomässig ömsesidighet Ögonkontakt- skygg, kort, men allt bättre med åren Vissa i yngre år hade kamrater- såg ut som om dom hade kamrater, men många slagit andra barn, bitit andra barn, styr över andra barn. F.o.m. skolåldern påtaglig ensamhet. Många vill ha kamrater men går ej. Yngre barn- babisar. Barn kommer hem men gör min sak och ignorerar flickan som kommit. Sitter på sitt rum. Kommer inte när främmande kommer. Svå att trösta. Söker inte tröst. Bryr sig inte om syskon. Ger aldrig present. En flicka 15 år modern hade aldrig tänkt på detta.

34 Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera (Kriterier enligt DSM-lV 1994)
1. Försenad talutveckling utan kompensation av gester 2. Svårigheter att inleda och upprätthålla samtal 3. Stereotypt tal, upprepningar eller egna ord 4.Brist på låtsaslek eller imitativ lek i nivå med åldern I vår studie var det fyra flickor som inte hade ngt språk. Alla var 5 år och yngre. Kriterie två uppfyllde alla flickor. Inte så kt stereotypt tal men mkt upprepningar och egna ord Oros, safirnosdrage fler exempel Har inte lekt med leksaker. Följt med, samlat saker, pinnAR, kottar, står bredvid, tecknar, tejpar, pusslar Språksvårigheter vid autismspektrumstörning. försening eller avvikelse i tal- och språkutvecklingen förståelseproblem missförstår bildlika uttryck pragmatiska svårigheter, att samtal, att svara på öppna frågor, annorlunda tonfall Metaforiska uttryck hälsokost- närman inte hälsar ät med sked tar skeden i munnen. lägg av var är den av utbränd hoppa i jackan hålla ett öga på brodernhälsokost-när man inte hälsar, ät med sked tar hon skeden i munnen. Lägg av var är den av

35 Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Fixering vid ett eller flera begränsade intressen 2. Oflexibel, fixerad vid speciella rutiner eller ritualer 3. Stereotypa motoriska manér 4. Fascination inför delar av saker Många hade specialintressen, men bytte dem ofta- var intensiva under kortare ele´ller längre tider. Hästar, djur, kultur, böcker, skriver, filmer, kyrkor. Mkt rutiner, nattningsceremonier, kläder, var man skall sitta, väg till dagis, skor skall stå på visst sätt. Ha med visa saker Stereotypeier, gungande Luktar, hår

36 Flickor med autism och special intressen
Pysslar Ritar, målar Läsa (fantasy, manga) Serier Olika kulturer Samlar på saker Parfymer, krämer Kända personer Kyrktorn Pippi Långstrump Dekaler Konståkning

37 Flickor med autism och special intressen
Hundar Katter Fåglar Arabiska fullblod Andra hästar Små gnagare Dinosaurier Ormar

38 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med ”autistisk psykopati” (1944)
Udda, naiva inlärningssvårigheter saknar sunt förnuft tänker självständigt saknar respekt för auktoriteter oändliga diskussioner

39 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med ”autistisk psykopati” (1944)
Osäker blick distanslös svårt med grupper hyser stor tillgivenhet för utvalda personer tycker inte om gymnastik rastlösa brister i uppmärksamhetsförmåga

40 DSM-V (utkommer maj 2013) Autismspektrumstörning är den diagnos, som kommer att ersätta autistiskt syndrom, Aspergers-syndrom, atypisk autism (PDD NOS) Diagnoserna Aspergers syndrom och PDD NOS (atypisk autism) kommer att försvinna 5/7 kriterier måste vara uppfyllda för diagnos+ en funktionsnedsättning och tidig debut Socialinteraktion och kommunikation läggs ihop till en symptomgrupp med 3 kriterier som alla måste uppfyllas

41 DSM-V (utkommer maj 2013) Stereotypier, rutiner, begränsade intressen är de tre beteende kriterierna Sensoriska kriterier (1) kommer att ingå ADHD kommer inte att vara ett exklusionskriterium Tre svårighetsgrader kommer att finnas, svår, medelsvår och lätt

42 Vad ligger bakom de autistiska symptomen? (The default network)
Oförmåga till delad uppmärksamhet (peka) Mentaliseringsbrist- tankar om vad andra tänker, tankar om andras behov Brist med att förstå sammanhang, man växlar mellan att se delar och helheter Exekutiv funktionsbrist, svårt skifta uppmärksamhet- avslutar inte uppgifter Svårt att avläsa ansiktsuttryck

43 Autism- spektrumstörning Flicka Ångest ätstörning
Läs och skrivsvårigheter Tvång- syndrom Sömn-svårigheter Autism- spektrumstörning Flicka Trots-syndrom i hemmet Tics Motorisk koordinations-störning ADHD Depression

44 Bristande forskning och intresse Högre förekomst bland pojkar pojkar
Vilka faktorer kan förklara varför högfungerande flickor med autism/hAsperger’s syndrom inte upptäcks eller upptäcks för sent? Bristande forskning och intresse Högre förekomst bland pojkar pojkar Detta har lett till en bristande osäkerhet o kunskap hos kliniker

45 Könsskillnader (sociala och/eller biologiska)
Social kompetens Tidigare språkutveckling och motorisk utveckling Agressivitet, dominansbeteende Lekbeteende Intressen Spatial förmåga Flickor redan som 3 mådaers baby mer social än pojkar F. Tittar mer på moderns ansikte Håller sig närmare modern F. Sover mer under de första månaderna Flickor bättre verbalt flöde Flickor samarbetar oftare och oftare med yngre flickor än pojkar Flickor uppvisar oftare ett beskyddande beteende Flickor leker med leksaker som har ansikten Flickor leker ofta pyssellekar Flickor är medr människointresserdae Flickor har större fingerfärdighet Bättre imitativ förmåga Pojkar bättre på spatial + mekanisk förmåga Pojkar är sämre på att känna igen ansiktsuttryck Pojkar är mer upptäcksbenägna, föredrar saker Söker sig oftare till äldre pojkar. Pojkar är mindre med vuxna Pojkar leker oftasre motoriska lekar Pojkar är bättre på språkligt resonerande 45

46 Andra diagnoser som flickor med autism oftare får
ADHD Selektiv mutism Anorexia nervosa Tvångssyndrom 46

47 Hur skall lättare kunna upptäcka och hjälpa flickor med autism?
Lyssna på föräldrarna/närstående Undersök förutsättningslöst och sluta ”känna” Utreda ”brett” Använda utrednings instrument utvecklade för autism, men följ inte slaviskt cut off gränser Tänka på autistiska svårigheter vid emotionella symptom Tala med lärarna/arbetskamrater och gör skolobservation Oros svartfjällig mörkerdrake, blånosig safirdrake och ametistklodrake