Formativ bedömning - för ökat intresse i NV-ämnen?

En presentation över ämnet: "Formativ bedömning - för ökat intresse i NV-ämnen?"— Presentationens avskrift:

1 Formativ bedömning - för ökat intresse i NV-ämnen?
Malin Nilsson

2 Kemi för alla? Beror ointresset på att eleverna inte vet vad som förväntas av dem eller vad ett naturvetenskapligt arbetssätt är? Beror ointresset på att undervisningen inte anknyter till elevernas vardag och intressen?

3 Hög- och lågpresterande elever
ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande elever och skolor en förstärkt betydelse av elevers socioekonomiska bakgrund skillnader mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund I Sverige är föräldrarnas bakgrund mer kopplat till elevernas resultat än i andra nordiska länder PISA, 2009

4 Bedömning som redskap Formativ bedömning – Bedömning FÖR lärande
Summativ bedömning – Bedömning AV lärande En summativ bedömning kan användas formativt och tvärtom… Bennet, 2009, Wiliam 2011, Jönsson 2010

5 Kunskapskarta 2. Vart är jag på väg = målet? 1. Var är jag nu?
3. Hur tar jag mig till målet?

6 Fem nyckelstrategier Vad ska eleverna lära sig? Vad kan eleven redan?
Hur ska eleven göra för att komma vidare? Hur kan eleverna stödja varandras lärande? Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet? Wiliam och Thompson, 2008

7 Varför formativ bedömning?
Det kan öka elevers kunskapsutveckling Det kan öka begreppsförståelse hos svagpresterande Det kan utjämna skillnader som beror på elevers olika sociala bakgrund Eleverna utvecklas från passiva mottagare till aktiva lärande - med ansvar över sin egen lärprocess Ger individanpassad undervisning Ger en studieteknik som kan användas i alla skolämnen Black and Wiliam 1998 och 2006; Lindgren, 2010; Struyvenet al., 2005; Frederiksen& White, 1997, Jönsson, 2010, Crossouard 2011

8 Dessutom… Ger struktur till studier Bedömningen blir direkt
Flyttar fokus mer från den egna personen till progressionen framåt Bedömning bygger på fler och varierande underlag Korp 2003, Krane et al. 1999, Birenbaum et al. 2006

9 Hur har vi arbetat?

10 Planera för lärande bedömning
Vad är målet med min undervisning? Hur skapar jag en undervisning som ger eleverna chans att visa att de nått målen? Vad krävs för att nå de olika betygsstegen på detta moment, denna uppgift eller provfråga?

11 Planera för lärande bedömning
Hur ser jag till att få feedback på min undervisning? Hur förmedlar jag feedback tillbaka till eleverna och är feedbacken formativ ? Finns det möjlighet för eleven att göra om uppgifter? Stimuleras elevers lärande av bedömningssituationen?

12 Arbetssätt – formativ bedömning
Bedömningsmatriser Elevexempel på olika bedömningsnivåer Själv- och kamratbedömning Feedback- diskussioner Chans att göra om uppgifter Medbedömning Konstruera konvergenta, ”öppna uppgifter” Läsa och diskutera forskningsrapporter Planera bedömning och innehåll samtidigt

13 Verklighetsnära undervisning – hjälper oss nå målen
”Vad finns det för olika färgämnen i godis” ”Hur och varför påverkas ett gräsfrö av miljögifter?” ”Hur kan man mäta nivåer av läkemedel i blodet? ”Hur kunde livet uppstå från enkla kemiska föreningar?” ”Hur fungerar Botox?” ”Vad har kemisk bindning med antibiotika att göra?” ”Hur kan kemi hjälpa till i kampen mot bakterier?” ”Kan kemi ge oss nya, alternativa bränslen?”

14 Utgå från elevernas intresse
Vilka frågeställningar har eleverna? Utgå från dagstidningar eller TV Vad behöver eleverna kunna för att besvara frågan? Vilka förmågor måste utvecklas? Vad är målet? Vad ska bedömas och hur? Genomgångar Egna projekt Laborationer Förhör, prov

15 Formativa uppgifter? Uppgifter som liknar situationer i samhället Uppgifter som ger chans till reflekterande och analyserande arbetssätt Uppgifter som ger chans att bedöma olika förmågor, t ex praktiskt arbete Uppgifter som inte har ett självklart rätt svar Korp 2003, Krane et al. 1999, Birenbaum et al. 2006, Jönsson 2010

16 Möjligheter med matriser
Lärare blir mer samstämmiga i sin bedömning Lärare fokuserar mer på de faktorer som ska ingå i bedömningen Det blir lättare för läraren att ge feedback och konkreta utvecklingsförslag Elever kan använda matriser som hjälpmedel för själv- och kamratbedömning

17 Matriser – för vem? Eleverna, så väl som läraren, måste ”äga” matrisen Matrisen måste testas och eventuellt korrigeras för bästa möjliga användning Matriser är ETT bland MÅNGA sätt att arbeta formativt Matriser gör inte automatiskt bedömningen formativ

18 Bedömningsmatris - rapport
Struktur Du följer till största delen mallen för en laborationsrapport. Rubrikerna är korrekt angivna och texten är lätt att följa. Du följer mallen för en laborations rapport. De olika styckena innehåller endast avsedd information och texten är vetenskaplig och opersonlig. Du uppfyller tidigare kunskapskrav. Dessutom används bilder och diagram för att förtydliga budskapet. Källor anges korrekt. Analys Du tolkar dina resultat med enkla omdömen och motiverar din slutsats med enkla resonemang. Du följer upp hypotesen/syftet (stämmer hypotesen) och redogör för eventuella felkällor. Du tolkar dina resultat med enkla omdömen och motiverar din slutsats med välgrundade resonemang. Diskuterar t ex även felkällor och säkerhetsaspekter. Hämtar information från olika och säkra källor och har ett vetenskapligt och opersonligt språk. Du tolkar dina resultat med nyanserade omdömen och motiverar din slutsats med välgrundade och nyanserade resonemang. Kan knyta an till olika moment i kursen och /eller till andra teorier och ämnen. Kan även analysera betydelsen för individ och samhälle.

19 Elevexempel Möjlighet att förstå skillnader i kvalitet Kunskapskraven konkretiseras Förhindrar att kunskapskraven blir på en alltför generell nivå Lundahl, 2011

20 Kamratbedömning Lättare se styrkor och svagheter i sitt eget arbete
Fler exempel på hur uppgifter kan lösas Lättare se styrkor och svagheter i sitt eget arbete Övar kritiskt tänkande Black et al., 2003, Topping, 2009

21 Självbedömning Utvecklar självständighet Utvecklar självkontroll och självdisciplin Blir bättre på att både bedöma, planera och ta ansvar för det egna lärandet Jönsson, 2010

22 Bedömning – praktisk kemi
Färdigheter att utföra experiment kan endast bedömas när eleven genomför experimentet De flesta elevlaborationer sker för att åskådliggöra begrepp. Kan en nyanserad analys göras på en ”receptlabb”? I de flesta fall innehåller laborationshandledningen tydliga instruktioner om tillvägagångssätt, vilket inte utmanar högre kunskapsnivåer Många elever inte kan tolka resultat från en laboration när de presenteras i en annan kontext Jönsson, 2010, Ottander och Grelsson, 2003

23 Bedömning –praktiskt arbete
C A Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Kunskapskrav - Kemi 1

24 Bedömning –praktiskt arbete
C A Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning Eleven tolkar sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang. Eleven tolkar sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang. Eleven tolkar sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar. Kunskapskrav - Kemi 1

25 Bedömning – egen laboration
C A Begrepp relevanta för laborationen Kan förklara begreppen översiktligt med viss hjälp av boken eller läraren. Kan självständigt och utförligt förklara begreppen och använda dem i rätt sammanhang. Kan självständigt, utförligt och nyanserat förklara och använda begreppet och t ex ge exempel på användningsområden. Planering Planerar i samråd med läraren. Tänker igenom laborationens olika steg och läser igenom sin planering (som godkänts av läraren) innan experimentet startas. Uppfyller tidigare kriterier och överväger tid och säkerhetsaspekter. Planerar mycket noggrant laborationen och överväger tid och säkerhetsaspekter och tar hänsyn till alla gruppmedlemmar. Funderar ut alternativa planer ifall den uttänkta metoden inte fungerar.

26 Bedömning – egen laboration
C A Säkerhet Använder rätt skyddsutrustning, t ex laborationsrock, glasögon och handskar. Uppfyller tidigare kunskapskrav och överväger noga hur kemikalierna och utrustningen (t ex avfall) ska hanteras. Uppfyller tidigare kunskapskrav och överväger och minimerar användandet av kemikalier för att skydda hälsa och miljö. Utförande Använder till största del rätt utrustning och metod med visst stöd av läraren. Använder självständigt rätt metod och utrustning och kan motivera sina val av dessa. Uppfyller tidigare kunskapskrav och kan ändra sin metod och taktik beroende på resultat och nya händelser under laborationen.

27 Checklistor – ex. laborationsrapport
Syfte/hypotes Har med en hypotes som är baserad på fakta och inte egna åsikter. Anger ett syfte /frågeställning - dvs varför utförs denna laboration och vad vill man besvara för frågor? Bakgrundsfakta till hypotesen eller syftet är hämtade från säkra källor, inte endast Wikipedia. Använder ett vetenskapligt språk och de kemiska begrepp som är relevanta för uppgiften. Anger källor och referenser. Ja Nej

28 Självvärdering – kemi 1 A) Jag vet hur man läser av jonladdningen på ämnen i huvudgrupperna ur ett periodiskt system. Om svaret är 3 eller lägre: jag vet hur jag kan ta reda på detta. Ja Nej B) Jag kan balansera formeln; BaCl 2+ Na2SO4 -> BaSO4 + NaCl. Ja Nej

29 Indela i grupper där alla behöver öva på samma sak
Efter självvärdering Följ upp med specifika uppgifter anpassade efter värderingsövningens svar Indela i grupper där alla behöver öva på samma sak Ge som följdfråga – ”behövs fler liknande övningar eller uppstod nya frågor?”

30 Feedback till läraren Jag behöver mer information och hjälp för att:
Genomgången var för svår Uppgiften var för svår Motivering Jag vill utmanas mer för att: Genomgången var för lätt Uppgiften var för lätt Genomgången väckte nya frågor

31 Resultat – enkät (230 elever)
Ja Nej Vet ej Delvis Har du haft chans att ge feedback på lärarens undervisning? 108 94 10 18 Tycker du att det hjälper dig att få se elevexempel…? 214 X 16 Tycker du att självvärderingsövningar hjälper dig att förstå vad som krävs för att nå målen? 203 5 8 14 Tycker du att bedömningsmatriser hjälper dig att förstå vad som krävs för att nå målen? 159 40 24 7 Tycker du det är positivt att få chans att göra om ett arbete efter feedback? 2 Tycker du att du under denna period har förbättrat din studieteknik? 171 20 29 Tycker du att du under denna period ökat ditt intresse för ämnet? 121 48 36 25

32 Resultat Förbättrade elevresultat som leder till högre betyg i NV-ämnen Ökad diskussion över ämnesinnehåll och koppling till verklighet och samhälle bland lärare Ger störst positiv effekt hos studiesvaga Ökad känsla av delaktighet och intresse hos eleverna Utvecklande av studieteknik och reflektioner över det egna lärandet

33 Resultat - Tidsaspekt Förändring + Reflektioner Diskussioner Intresse
Når andra elevgrupper

34 ”Tänk dig att jag var en av de sämsta eleverna i kemi förut, men nu så håller jag på att nå något som var omöjligt för mig… och nu är kemi kul”

35 Tack för er uppmärksamhet!