Björn Sundström Utvärderingsringens årskonferens

En presentation över ämnet: "Björn Sundström Utvärderingsringens årskonferens"— Presentationens avskrift:

1 Björn Sundström Utvärderingsringens årskonferens 2011-03-21
Kommunerna och framtiden Björn Sundström Utvärderingsringens årskonferens

2 Krisen och den ekonomiska utvecklingen
Framtida utmaningar Var det bättre förr? Hur klara utmaningarna? Utjämningssystemet

3

4 Prognos kontra utfall beträffande kommunernas resultat 2009

5 Ekonomirapporten. December 2010
Svensk produktion, första kvartalet 2008 till och med tredje kvartalet 2010 Index, första kvartalet 2008 = 100 Ekonomirapporten. December 2010

6 Arbetsmarknadsgapet sluts inte förrän 2015
Källa: Reuters Ecowin 6

7 Stora offentliga underskott i PIIGS och USA …
7

8 Ekonomin aldrig så bra som 2005-2010

9 Kommunernas resultat före extraordinära poster åren 2000–2010 Miljarder kronor respektive procent
Utgångsläget är bättre än inför den förra låg-konjunkturen kring sekelskiftet 2000. Då var de ekonomiska marginalerna mycket små. Man har förvaltat uppgångsfasen på ett bättre sätt den här gången och inte spenderat alla pengar. Men marginalerna är ändå inte tillräckligt stora. Sektorn nådde med knapp marginal upp till tumregeln för god ekonomisk hushållning – som motsvarar ett överskott på 2 procent av budgeten, vilket motsvarar miljarder kronor. 9

10 Antal kommuner med ekonomiskt underskott respektive stora överskott

11 Tabell 2.4 Kommunsektorns finanser (Ur BP 2010)
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014 Inkomster Inkomstskatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag varav generella bidrag riktade bidrag Övriga inkomster Utgifter Konsumtionsutgifter Procentuell utveckling3 1,0 0,2 0,4 -0,1 0,5 0,5 Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP -0,4 0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,1 Resultat

12 Ekonomirapporten. December 2010
Kommunernas resultat före extraordinära poster åren 2009–2015 Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2010

13 Vad är problemet nu och framöver?
Vi lever allt längre demografisk obalans Vi blir allt rikare kraven ökar Kraven ökar ekonomisk obalans Alla ska ha samma standard 200 av 290 kommuner krymper För många kan personal- och kompetensförsörjningen bli ett problem Kommun- och regionstrukturen är inte riggad för att klara alla utmaningar Ej heller gällande lagstiftning

14 Andel invånare över 65 år 2005-2050

15 Befolkningsförändringar

16 Kommunernas årskostnad per person

17 Genomsnittlig kostnad efter ålder och kön inom äldreomsorgen (x kommun)
Källa: SKL

18 Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning)
Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo

19 Födda 40-talisterna Dagens 85-åringar Baby-boom Baby-boom
Kris i befolknings- frågan

20 Den demografiska utmaningen
Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

21 Kostnader per capita - sista levnadsåret

22 Bruttonationalprodukten (BNP) 1950- Miljoner kr, 2000 års priser

23 Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år 1950-2000

24 Utveckling av kommunal-skattesatsen 1930–2004

25 Programberedningen för välfärdsfinansieringen
Total kommunalskatt Demografi resp. demografi plus 1 %, procent Programberedningen för välfärdsfinansieringen

26 Det långsiktiga behovet av kommunalskatt
Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

27 Var det bättre förr?

28 Hälso- och sjukvård (faktisk utveckling 1994 - 2005)

29 Utan skattehöjning hade hälso- och sjukvården haft det kärvt

30 Svag löneutveckling i kommuner och landsting (index där 1993 = 100)
Ekonomirapporten. Maj 2009

31 Äldreomsorgen har fått stå tillbaka till förmån för övriga välfärdstjänster i kommunerna (prestationer jämfört med demografiskt behov)

32 Standarden inom handikappomsorgen har fördubblats sedan 1994

33 Behovs- och kostnadsutveckling (samtliga välfärdstjänster)

34 Behovs- och kostnadsutveckling (övrig verksamhet i kommunsektorn)

35 Specialiseringstrycket på kommunerna

36 Kommuner och valfrihets-system (juli 2010)
208 kommuner utreder LOV Beslut införa LOV – 81 kommuner Ännu ej beslut – 33 kommuner LOV i drift - 70 kommuner Beslut att ej införa LOV – 24 kommuner Kommuner som inte sökt bidrag LOV, lag om valfrihetssystem, är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren (1 januari 2009)

37 Hur klara det framtida välfärduppdraget?
Fler i arbete Begränsad skattehöjning Alternativ finansiering En effektivare verksamhet Utjämning Se upp med reformer och rättigheter! Ett minskat välfärdsåtagande Kommunal samverkan/kommunsammanläggningar Ett boende anpassat för äldres behov 37

38 Hur vill man bo på äldre dar? (intervjuer med 55-64-åringar)
Balkong eller terrass (92 %) Nära till naturen (92 %) Nära till allmänna kommunikationer (93 %) Nära till service (93 %) Att få bo med människor i alla åldrar SOU 2002:29 Riv ålderstrappan

39

40 Hur stora intäktsskillnader kan accepteras?
Skatteintäkter plus/minus bidrag/avgifter vid olika kompensationsgrader (kr/inv. vid riksgenomsnittlig utdeb.) Landsting

41 Inkomstutjämningen 2008 För landstingen är garantinivån 110 procent
11 kommuner & 1 landsting betalar avgift Garantinivå 41

42 Kostnadsutjämningen 2008 Principskiss
42

43 Bidragsströmmarna i inkomstutjämningen
Avgift Bidrag Täby Danderyd Lidingö Solna Huddinge Botkyrka Södertälje Totalt

44 Mellankommunala bidragsströmmar i utjämningssystemet

45 Ekonomisk aktivitet och en hög inkomst per invånare går inte alltid hand i hand

46 Trots allt – hyfsat bra förutsättningar fram till 2020