Modellering i praktiken

En presentation över ämnet: "Modellering i praktiken"— Presentationens avskrift:

1 Modellering i praktiken
fogare Modellering i praktiken Maria Areblad Visby

2 Vem är jag? leg. arbetsterapeut modelleringsledare
projektledare ÖstgötaTerm, Landstinget i Östergötland terminologiansvarig Region-IT projektdeltagare svenska CONTSYS och SAMBA, medlem i den europeiska revideringsgruppen för CONTsys ledamot av SIS/HSI AG II ledamot av CEN TC 251 WG II Maria Areblad

3 Disposition Jobba med språket Modellering Terminologi
Processmodellering SAMBA Från teori till praktik Termarbete på klinik Termkatalog Maria Areblad

4 Behöver vi bry oss om språket vi använder på arbetet?
Maria Areblad

5 Jobba med språket på jobbet
Föreläsningar och undervisning Arbeten på kliniker i vårdverksamheten Konceptuell modellering Riktad modellering Redovisning i termkatalog Maria Areblad

6 Modeller Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Datamodell
Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Maria Areblad

7 Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde
Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken Maria Areblad

8 Processmodellering Beskriver ett flöde
Följer förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Beskriver inte tidsaspekten i processen Processmodeller kan ”kopplas” till varandra genom att visa om en ”inkommande process” är styrande eller är resurs in i huvudprocessen (=som beskrivs). Maria Areblad

9 Informationsmodellering
Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om Redovisar attribut till objekten Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för “samma” uppdrag Maria Areblad

10 Datamodellering Beskriver objekt nödvändiga för viss funktion i ett system Beskriver inte vilken information dessa objekt ska förmedla Redovisar attribut till objekten Maria Areblad

11 Modelleringsspråk UML, Unified Modelling Language
IDEF, Integrated Computer Aided Manufacturing (ICAM) Definition IDEF0: funktionsmodell IDEF1: informationsmodell IDEF3: processbeskrivning Stanli Via använder i dag olika modelleringsspråk för olika ändamål. Internationellt dominerar UML ifråga om begreppsmodellering. När det gäller funktions- och processmodellering har IDEF betydelse, framför allt IDEF0. I IDEF3 definieras just klass som begrepp. Stanli är ett språk som bland annat utvecklats specifikt för begreppsmodellering, där man lägger stor vikt vid skillnaden mellan typbegrepp och vad man där kallar instansbegrepp. Detta gör att inom modelleringen kan metaterminologin ibland vara vacklande och beroende på vilket modelleringsspråk som används. Maria Areblad

12 Vad är ett begrepp? Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken (ISO , rev 2001, direkt översatt) Varje kännetecken är själv ett begrepp Maria Areblad

13 Begrepp Kunskapsenhet som vi kan äga vetskap om
Det finns begrepp vi inte känner till Begrepp görs kända för oss genom sinnena ISO har valt att byta ordet ”tankeenhet” mot ”kunskapsenhet” när standarden 1087 reviderades Jag uppfattar det så att man i definitionen inte kräver att begreppet skapas i en persons tankevärld men skall ha möjlighet att skapas där. Maria Areblad

14 Ogdens triangel Referent Term Begrepp
Begrepp - kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken Referent - den verkliga företeelse (bordet,drömmen) Term den språkliga beteckningen Referent Term Begrepp Maria Areblad

15 Aristoteles triangel Aristoteles (384 – 322 fKr) Noema - en grupps gemensamma uppfattning om pragma Noesis - en individs egen uppfattning om pragma noema = noema Gammal grek, far Nichomachus, mor Phaestis Pragma är detsamma som Ogdens referent, dvs den verkliga företeelsen. Onoma är termen eller tecknet för företeelsen. Det intressanta är att Aristoreles särskiljer noema, som är ett överenskommet begrepp, från vars och ens subjektiva uppfattning, noesis. pragma = pragma onoma = onoma Maria Areblad

16 Begreppsnivåer Begrepp om okända begrepp
vår övertygelse att det finns sådant som ingen kan föreställa sig (exempel saknas, naturligtvis) vår föreställning om sådant som vi vet inte finns (krokofant, 6-bent spindel) Subjektiv uppfattning (noesis) Överenskommen kunskap (noema) okända begrepp (odefinierade) subjektiv uppfattning (egendefinierade) överenskommen kunskap (definierade i ett bestämt sammanhang) Begreppsmodellering är att definiera noema. Maria Areblad

17 Svåra terminologitermer
”Abstrakt” – abstraktion, abstrahera ”Individualbegrepp” – instansbegrepp ”Allmän” – klass – typ ”Extension” Det kan vara svårt att förstå terminologins terminologi. Den verkar inte så entydig. Innan jag går in på praktisk tillämpning i hälso- och sjukvård vill jag gärna försöka mig på att, som det heter, reda ut begreppen inom terminologin. Det här är några ord som är svåra. Maria Areblad

18 Abstraktioner Referenter kan vara konkreta eller abstrakta (träd, dröm) Referenter kan existera eller vara obefintliga Ett begrepp är en kunskapsenhet, inte en abstraktion En begreppsklass kallas ibland abstraktion av de ingående begreppen En referent kan vara konkret eller abstrakt beroende på om man kan ta på den eller inte. Det är grundbetydelsen av abstrakt. Att kunna skapa sig en uppfattning om en referent kallas ofta abstraktionsförmåga. Alltså skulle ett begrepp vara en abstraktion av en referent. Detta är en helt annan betydelse, för ordet används oberoende av om referenten är konkret eller abstrakt. En konkret referent som försvunnit kallas ibland abstrakt. ”Trädet är nerhugget, så nu är det bara abstrakt.” I denna mening förklarar vi att begreppet om just detta träd lever kvar i nutid, medan den konkreta referenten inte längre finns. Det är den tredje betydelsen av abstrakt. Om man har ett antal liknande begrepp, t.ex. uppfattningen om träd i största allmänhet, kan vi bilda begreppsklassen träd. Detta kallas ibland att abstrahera instanserna till en klass, vilket är en fjärde betydelse. När man använder ordet abstrakt är det viktigt att inse den aktuella betydelsen. Det kan nog vara bra att välja ett annat ord som inte är homonymt. Maria Areblad

19 Att arbeta med terminologi
Terminologiläran Begreppsläran Finns det likheter? Om man skall få terminologiläran och begreppsmodelleringen att närma sig varandra är det nödvändigt att likheter och skillnader i metaterminologin undersöks. Maria Areblad

20 Individualföremål Allmänföremål
Terminologiläran individualföremål allmänföremål Begreppsläran referentinstans referentklass Det som inom terminologin kallas individualföremål pekar på bestämda referenter, vilket i modelleringen hellre kallas instanser eller objekt. Det rör sig om ett bestämt träd eller lika gärna den dröm jag drömde natten till idag. Såvitt jag vet är de här termerna inom begreppsläran välkända inom terminologin. En referent kan vara av viss typ, ett träd i största allmänhet, ett allmänföremål bara inom terminologiläran, medan referentklass är det enda ord som används inom begreppsmodelleringen. Maria Areblad

21 Individualbegrepp Allmänbegrepp
Terminologiläran individualbegrepp allmänbegrepp Begreppsläran begreppsinstanser begreppsklasser På samma sätt kan man resonera om individualbegrepp som begreppsinstanser och allmänbegrepp som begreppsklasser Maria Areblad

22 Synonymer ? individual – instans allmän – klass – typ
Jag har uppfattat att individualbegrepp och individualreferenter är detsamma som instanser På klassnivå är det värre: det verkar som om terminologin och modelleringsspråken är ense om att allmänbegrepp och allmänreferenter är detsamma som klasser. Inom terminologin sätter man likhetstecken mellan klass och typ, och det gör också IDEF3. I UML talas om typ som en roll som en klass kan ha under viss tid för att sedan anta annan typ. I så fall talar vi om ett kännetecken hos begreppsklassen, där kännetecknet kan anta olika värden vid olika tidpunkter hos instansen. Stanli skiljer mellan typbegrepp och instansbegrepp och menar med det senare snarare instansierbara begrepp, vilket alltså skulle vara begreppsklasser. Personligen menar jag att ett begreppssystem kan modelleras med enbart klasser och instanser, där en grafisk framställning av systemet bara bör visa klasserna. Begreppsinstanserna hör hemma i dynamiska system som beskrivs i processmodeller. Maria Areblad

23 Homonym Extension alla specialiseringar av ett begrepp
alla möjliga instanser av ett begrepp Sista termen jag ville kommentera är extension. Detta är en homonym, som anges beskriva såväl alla tänkbara specialiseringar av ett begrepp som alla möjliga instanser. Specialiseringar är ju också begreppsklasser, så det är två helt olika definitioner som anges. I en begreppsmodell måste alltså detta ord definieras om man alls använder det i stället för att tala om just specialiseringar och instantieringar. Maria Areblad

24 Exempel Specialisering: Personbil Instantiering: Personbil:
Modell: Renault Clio Färg: silver Årsmodell: 2000 Instantiering: Personbil: Registerstatus: registrerad i Sverige Registeringsnummer: ACR 464 En specialisering av ett begrepp behåller det överordnade begreppets kännetecken men har ytterligare ett eller flera kännetecken som är diskriminerande. En begreppsinstans särskiljs genom att den har minst ett kännetecken som representerar en unik egenskap hos referentinstansen. Ifråga om en personbil som är registrerad i Sverige är registreringsnumret ett instantierande kännetecken. Maria Areblad

25 Är det så här? det finns inga allmänföremål (referentklasser)!
alla referenter är instanser att klassa referenter är att bilda sig en uppfattning om systematiken bland dem Nu vill jag påstå något som kanske är kontroversiellt: det finns inga referentklasser! Begreppet träd representerar kunskapen om att det finns en företeelse i tillvaron med träds kännetecken. Men sådan kunskap motsvaras inte av någon allmän företeelse, utan träd uppräder som instanser i tillvaron, det vill säga referenterna är instanser. Alltså menar jag att referenter alltid är instanser eller individualföremål. En grupp av träd i verkliga tillvaron är också en instans, där instansen är en samling. Allmänföremål eller referenklasser existerar då inte, utan det är en intellektuell process att definiera det vi kallar klass eller typ. Individualbegrepp kan då klassas som allmänbegrepp, vilket må kallas att man abstraherar begreppsinstanserna till begreppsklasser. ”referentklasser” är alltså begreppsklasser bildade på referentinstansernas begreppsinstanser Maria Areblad

26 Begreppens begreppsmodell
referentinstans (individual- föremål) konkret företeelse abstrakt existens 0..1  har egenskap 0..* 1..* har  begreppsinstans noesis begrepp) 1 avser  individ uppfattar  noema begreppsklass (allmän- kännetecken grupp definierar  överenskoms som   representerar 2..* är av typ  begrepps- definition listar  1..* En företeelse kan vara konkret eller abstrakt, den är i båda fallen en referent i Ogdens triangel. Den referenten är en specifik företeelse, det vill säga ett individualföremål eller en instans, ett objekt. Det kan existera men behöver inte göra det. Referenten kan också vara en samling av föremål, men det är fortfarande en instans eftersom det är en samling av faktiskt existerande föremål. En referent har alltid en eller flera egenskaper. Vi uppfattar denna referent som då bildar ett begrepp, och det begreppet är en begreppsinstans eftersom det representerar ett bestämt objekt. Det är en individ som bildar sig begreppet, och enligt Aristoteles tänkande är det då ett noesis, en individuell uppfattning. Individen kan klassa sin begreppsinstans och bildar då en begreppsklass. Uppfattningen om ett bestämt existerande träd tillåter individen att bilda sig en uppfattning om vad träd är i största allmänhet. Om två personer talar om ett visst träd, kommuniceras begreppsinstansen, och de två bildar sig en gemensam uppfattning om referenten. Man överenskommer ett begrepp som står för vad de två gemensamt vet om referenten. På samma sätt kan två personer gemensamt definiera begreppsklassen träd genom en överenskommelse. Sådana överenskomna begrepp som har samma definition för alla i en grupp motsvarar Aristoteles noema i motsats till noesis. När begreppen skapas i intellektet sker det genom att kännetecken identifieras. Varje kännetecken hos ett begrepp representerar en egenskap hos referenten. Minsta antalet kännetecken har den överenskomna begreppsklassen, där en grupp gemensamt definierat ett begrepp. Det finns alltid ett kännetecken i definitionen, men rimligtvis finns flera. Om en individ har en egen uppfattning om samma begreppsklass finns samtliga dessa kännetecken med, men det kan finnas flera, varför individens begreppsklass har lika många eller flera kännetecken jämfört med gruppens begreppsklass. Om gruppen inser ett begrepp för en instans av begreppsklassen har instansen alla klassens kännetecken men kan särskiljas genom ytterligare kännetecken liksom individens begreppsinstans i förhållande till begreppsklassen. Det krävs alltid ett extra kännetecken hos instansen, ett kännetecken som representerar en unik egenskap hos referentinstansensen. Därför har en begreppsinstans matematiskt alltid minst två kännetecken, men naturligtvis oftast flera än så. Definitionen av ett begrepp är en uppräkning av kännetecknen, vanligen i inbäddat i löpande text. Maria Areblad

27 Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Utsträckning i tiden Maria Areblad

28 Process grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall (SS-EN ISO 9000, ISO 9000:2000) har ett förädlingsobjekt är värdehöjande för någon har ett definierat mål/syfte någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden har en tydlig start och ett tydligt slut Maria Areblad

29 Process Vårdprocess Klinisk process Maria Areblad

30 Process Styrprocess Klinisk process Kommunikationsprocess
Maria Areblad

31 Process Maria Areblad

32 Process Maria Areblad

33 Process Styrprocess Klinisk process Kommunikationsprocess
Maria Areblad

34 Process Maria Areblad

35 Process (Patientens process) (Resursprocess) Klinisk producentprocess
(Annan vårdenhets process) Maria Areblad

36 Process Maria Areblad

37 Process Maria Areblad

38 Process Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess
Maria Areblad

39 Begrepp i processen Maria Areblad

40 Processerna Klinisk process
Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden Klinisk process förädlingsobjekt: patientens uppfattade tillstånd/problem Styrprocess förädlingsobjekt: mandat med innehåll avseende planering,beslut mm Maria Areblad

41 Vårdbegäran direkt hänvisning
Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att ej bedöma vårdbegäran vård- begäran Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. motta vård- begäran mottagen vård- begäran hänvisa Kommunikationsprocess - information hänvisad vård- begäran Maria Areblad

42 Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat tillstånd
bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran vård- begäran Om det finns skäl bedöma vårdbegäran fattas beslut om detta. Beslutet att bedöma vårdbegäran är det ingående förädlingsobjektet i styrprocessen. Tillståndet görs bekant i den kliniska processen genom uppgifter i vårdbegäran, och detta tillstånd är det ingående förädlingsobjektet i den kliniska processen. motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess- information Maria Areblad

43 Matchning mot vårdutbud adekvat vårdutbud saknas
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud tillståndets behandlings barhet Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat inget hälso- och sjuk- vårdsmandat Kommunikationsprocess - information I kommunikationsprocessen kvarstår den mottagna vårdbegäran som förädlingsobjekt. I styrprocessen är beslutet om bedömning av vårdbegäran förädlingsobjekt. Det uppfattade tillståndet matchas i den kliniska processen mot vårdutbudet och blir ett tillstånd bedömt till sin behandlingsbarhet enligt hälso- och sjukvårdsproducentens vårdutbud. Detta tillstånd är resurs i styrprocessen, där det ligger till grund för beslut huruvida hälso- och sjukvårdsproducenten skall acceptera ett hälso- och sjukvårdmandat eller ej. Om vårdutbudet inte anses kunna göra nytta när det uppfattade tillståndet skall hanteras, eller av vilket annat skäl som helst, kan vårdbegäran hänvisas till annan handläggning än hos hälso- och sjukvårdsproducenten. Detta inkluderar såväl att den som avses i vårdbegäran får klara sig själv som att hänvisning till annan hälso- och sjukvårdsproducent görs. De korta kliniska och styrprocesserna är då slut, och utgående objekt är en bedömd och matchad vårdbegäran. mottagen vård- begäran hänvisa hänvisad vårdbegäran Maria Areblad

44 Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud tillståndets behandlings barhet identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Kommunikationsprocess - information Om vårdutbudet är adekvat för handläggning av patientens tillstånd beslutas att hälso- och sjukvårdsmandat skall accepteras, och därigenom görs ett vårdåtagande. Nästa steg är att ur det uppfattade tillståndet identifiera hälsoproblem. mottagen vård- begäran Maria Areblad

45 Problemkomplex, mål i vårdplan
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information förädlad problemgrupp Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information När hälsoproblemen identifieras kan behövas kompletterande information. Hur sådan tas in beror på hur vårdbegäran framställts. Har en person ringt och önskat beställa tid för ett angivet problem pågår tidsbeställningssamtalet fortfarande här i processen, och kompletterande frågor ställs för att handläggande hälso- och sjukvårdspersonal skall känna sig tillräckligt säker för att gå vidare i processen. Är det en skriven remiss kan kompletterande handlingar skaffas, en extra brevväxling med inremitterande genomföras eller kanske en personlig kontakt tas med den vårdbegäran avser för kompletterande frågor. På akutintaget är detta processteg en del i den inledande dialogen mellan den som söker och den hälso- och sjukvårdspersonal som tar emot. Processteget kan genomlöpas på nolltid och hälsoproblemen bedöms vara tillräckligt väl identifierade före steget. Utgående objekt är en förädlad problemgrupp som läggs till grund för formulering av ett problemkomplex. Problemkomplexet avgränsas av handläggande hälso- och sjukvårdspersonal för att beskriva vilka av problemen som skall handläggas. När processen genomlöps i senare varv upprepas bland annat detta steg. Problemkomplexet är ännu endast till för att ett mål för handläggningen skall kunna formuleras. Observera att målet formuleras först, vårdplanering görs senare. Målet matchas nu mot för tillfället tillgängliga tjänster. En undantagshantering i detta läge illustreras av att den grafiska framställningen av processen efter detta steg kan hoppa direkt till bild 14. Detta inträffar om vårdutbudet är adekvat men ingen tjänst tillgänglig. Ett exempel är att flera akuta operationer redan pågår och att man därför måste skicka patienten vidare till annat sjukhus, att väntelistan vid mottagningen bedöms otillständigt lång eller tillfällig ledighet i personalen gör att tänkbar resurs inte kan utnyttjas. Normalfallet är att minst en behövlig tjänst är tillgänglig. mottagen vård- begäran matcha mål mot tillgängliga tjänster Maria Areblad

46 Begreppsmodell: mål i vårdplan
En patient har alltid ett eller flera hälsoproblem om han kommit in i hälso- och sjukvårdsprocessen. Hälso- och sjukvårdspersonal strukturerar dessa problem till problemkomplex för att kunna gruppera problemen så att handläggningen kan organiseras. Målet i vårdplanen beskriver vad man vill skall hända med problemkomplexet, i det enklaste fallet naturligtvis att alla ingående problem skall kunna lösas. För att försöka göra detta skapar man en vårdplan som förtecknar det hälso- och sjukvårdsaktiviteter som man bedömer skall vara till nytta. För varje sådan aktivitet finns hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för utförandet av aktiviteten. En aktivitet riktar sig mot minst ett hälsoproblem men kan också användas mot flera. Varje aktivitet utförs för en bestämd patient, vars hälsoproblem har identifierats och grupperats i problemkomplexet. Vårdplanen avser alltså denna patient. Vi förknippar vanligen vårdplanen med en hälso- och sjukvårdsorganisation, som ofta kallas vårdenhet, men också en enskild aktör kan göra en vårdplan, t.ex. en privatpraktiserande sjukgymnast. Därför anges i modellen att det är hälso- och sjukvårdproducenten som arbetar efter vårdplanen. Denna specialiseras till såväl hälso- och sjukvårdsorganisation som hälso- och sjukvårdspersonal. Maria Areblad

47 Problemkomplex, mål i vårdplan
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information förädlad problemgrupp Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information När hälsoproblemen identifieras kan behövas kompletterande information. Hur sådan tas in beror på hur vårdbegäran framställts. Har en person ringt och önskat beställa tid för ett angivet problem pågår tidsbeställningssamtalet fortfarande här i processen, och kompletterande frågor ställs för att handläggande hälso- och sjukvårdspersonal skall känna sig tillräckligt säker för att gå vidare i processen. Är det en skriven remiss kan kompletterande handlingar skaffas, en extra brevväxling med inremitterande genomföras eller kanske en personlig kontakt tas med den vårdbegäran avser för kompletterande frågor. På akutintaget är detta processteg en del i den inledande dialogen mellan den som söker och den hälso- och sjukvårdspersonal som tar emot. Processteget kan genomlöpas på nolltid och hälsoproblemen bedöms vara tillräckligt väl identifierade före steget. Utgående objekt är en förädlad problemgrupp som läggs till grund för formulering av ett problemkomplex. Problemkomplexet avgränsas av handläggande hälso- och sjukvårdspersonal för att beskriva vilka av problemen som skall handläggas. När processen genomlöps i senare varv upprepas bland annat detta steg. Problemkomplexet är ännu endast till för att ett mål för handläggningen skall kunna formuleras. Observera att målet formuleras först, vårdplanering görs senare. Målet matchas nu mot för tillfället tillgängliga tjänster. En undantagshantering i detta läge illustreras av att den grafiska framställningen av processen efter detta steg kan hoppa direkt till bild 14. Detta inträffar om vårdutbudet är adekvat men ingen tjänst tillgänglig. Ett exempel är att flera akuta operationer redan pågår och att man därför måste skicka patienten vidare till annat sjukhus, att väntelistan vid mottagningen bedöms otillständigt lång eller tillfällig ledighet i personalen gör att tänkbar resurs inte kan utnyttjas. Normalfallet är att minst en behövlig tjänst är tillgänglig. mottagen vård- begäran matcha mål mot tillgängliga tjänster Maria Areblad

48 Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
förädlad problemgrupp välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta om vårdplanering planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser, doku- mentera vårdplan uppdaterad aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Maria Areblad

49 tillgängliga tjänster
Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra ut- redande aktivitet utrett tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet uppdatera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. uppdaterad aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information Maria Areblad

50 Aktiviteter - behandling
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra behandlan- de aktivitet behandlat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat uppdatera vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser, dokumentera vårdplan uppdaterad aktivitetslista Kommunikationsprocess- information Maria Areblad

51 Patientjournalprocess
Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd behandlat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål uppfattat tillstånd i relation till mål i vårdplan Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall uppdatera mål i vårdplan Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. uppdaterad aktivitetslista skapa vård- information vårdin- formation Kommunikationsprocess - information Patientjournalprocess Maria Areblad

52 Slut på processen målet nått
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation meddela avslut av vårdåtagande avslutsmed- delande Kommunikationsprocess - information Maria Areblad

53 Slut på processen målet ej nått
förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan ej är uppfyllt uppfattat tillstånd inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat uppdatera hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårds- mandat Alternativ 2 Om det omdefinierade målet är sådant att det inte anses uppfyllt måste hälso- och sjukvårdsmandatet uppdateras med ett beslut att vårdåtagandet kvarstår/förnyas. Därefter kommer de kvarstående hälsoproblemen att inventeras, och eventuellt nytillkommande problem föras in i handläggningen. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information Maria Areblad

54 Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information förädlad problemgrupp Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information Den fortsatta handläggningen är identisk med föregående gång processen genomlöpts, och denna bild (13) är därför identisk med bild 6, där processen alltså fortsätter. Nästa bild i alternativ 2 är bild 7. vårdin- formation matcha mål mot tillgängliga tjänster Maria Areblad

55 Remiss till annan hälso- och sjukvårdsproducent
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd bedöma till- stånd som skall remitteras problem- grupp till remiss Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta om remiss remiss- beslut avgränsa pro- blemkomplex i remiss beslut om problem- komplex i remiss Alternativ 3 Vid matchning av mål mot tillgängliga tjänster kan redan i första genomgången av processen (se bild 6) tillgängliga resurser saknas, och då måste andra åtgärder vidtas. Varje gång processen genomlöps finns denna möjlighet. Om ingen adekvat tjänst är tillgänglig beslutas om remiss, innehållet i remissen grundas på en aktuell bedömning av tillståndet, och den kliniska processen avslutas med att det ingående tillståndet beskrivet i vårdbegäran förädlats till ett tillstånd som skall redovisas i remissen. Beslut om innehållet i remissen fattas, och remiss = vårdbegäran utfärdas. Beslutet om vad remissen skall innehålla är ett avslutande av mandat och vårdåtagande, som startats med att innehållet i vårdbegäran lagts till grund för beslut om bedömning av vårdbegäran. När vårdbegäran utfärdats är kommunikationsprocessen slut, och vårdbegäran skall fångas av en annan hälso- och sjukvårdsproducent. ingen till- gänglig tjänst utfärda remiss= vårdbegäran vård- begäran Kommunikationsprocess - information Maria Areblad

56 Vårdbegäran hos annan hälso- och sjukvårdsproducent
Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning vårdbegäran att bedöma vård- begäran Den följande hälso- och sjukvårdsproducenten tar emot den vårdbegäran som utfärdats i en annan process. Det är nödvändigt att i en resurskontrollprocess (ej detta processpaket) skapa en process som kontrollerar att remissen inte blir bortglömd mellan de två hälso- och sjukvårdsproducenterna. Modellen tydliggör att det kliniska ansvaret och beslutsansvaret inte kan löpa mellan de två producenternas processer. Däremot kan vårdbegäran utnyttjas som länk mellan dem så att all information överförs, och i så fall har vi skapat en vårdkedja. Det krävs regler för utformning av en sådan på bas av denna modell. motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information Maria Areblad

57 Hur kan detta användas? Termarbete inom Habiliteringen i Östergötland.
Omfattar ca 140 anställda Sjukgymnaster Arbetsterapueter Sjuksköterskor Logopeder Psykologer Specialpedagoger Läkare (från barnkliniken, US) Maria Areblad

58 Habiliteringen i Östergötland
Uppdrag Tvärprofessionell vårddokumentation Entydig terminologi Fungera för en IT-stöd vårddokumentation Maria Areblad

59 Tillvägagångssätt fas 1
Per profession Undervisning Journalgranskning Processmodellering Analys av läs och skrivbehov per aktivitet utifrån processen Jämföra mot journalgranskning Stämma av mot LiÖ-termer och nationellt rekommenderade termer Maria Areblad

60 Journalgranskning Ca 3 journaler per person
Journalerna inte äldre än 3 år Inte granska sina egna journaler Term samt informationsinnehåll Maria Areblad

61 Journalgranskningsmall
Maria Areblad

62 Processmodellering Direkt modellering vid tavla
Identifiera aktivitet efter aktivitet Utgå från en patientfall, diagnosgrupp Processmodellering Stämma av mot SAMBAmodellen Maria Areblad

63 Analys av läs och skrivbehov
Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering Här beskrivs hur man kan arbeta med flödesmodellering och resurslager. I detta ex är metoden använd för att kartlägga hur dokumentationen beskriver den vård en enhet bedriver. Dokumenteras viktiga händelser och aktiviteter? Dokumenteras dessa på rätt ställe? Är informationen sökbar? Maria Areblad

64 Tillvägagångssätt fas 2
Tvärprofessionellt arbete Identifiering av tvärprofessionella termer Identifiering av professionsspecifika termer Obligatoriska termer Publicera i termkatalog Maria Areblad

65 Termkatalog Indelad i två kvalitetsnivåer Kvalitetsnivå A
Nationellt rekommenderade Terminologiskt granskade Begreppsmodellerade Definitioner Beslutade att gälla för Landstinget i Östergötland Kvalitetsnivå B Klinikarbeten Överenskommet termnamn, beskrivning och termanvändning Maria Areblad

66 Arbete Arbetsmiljö: Typ av: Lokalisation : Intervall: Tidsaspekt:
Kännetecken Arbetsmiljö: • inre miljö • yttre miljö Typ av: Variabel Lokalisation : • arbetar som…. • ort • företag Intervall: Tidsaspekt: • dagtjänst ARBETE • debut • nattjänst • avslut • skiftarbete • antal år Mängd: Består av: Karaktär: • heltid • varierande arbetsuppgifter • fysiskt påfrestande • deltid • avlönade arbetsuppgifter • % Termanvändning : Information om nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter med uppgift om anställningsförhållanden och arbetsmiljöfaktorer samt eventuell sjukskrivning. Definition : avlönad uppgift som utförs av person Maria Areblad

67 Begreppsmodellering Arbete
 utförs av 1 0..1  påverkar 0..* 0..* Person Arbetsmiljöfaktorer 1 1 1 har   påverkar har  0..* 0..* 0..* består av  0..*  avser Arbetsuppgifter Arbete 1 1..* Anställningsform 1 1..* orsakar  avser  0..1 0..1 0..1 Sjukskrivning Maria Areblad

68 Termkatalog Östergötland
Maria Areblad

69 Tack! fogare – binder samman begreppen
Materialet är sammanställt och bearbetat av Maria Areblad och Magnus Fogelberg fogare – binder samman begreppen