Frigör tid till vård reser till England för inspirerande påfyllnad

En presentation över ämnet: "Frigör tid till vård reser till England för inspirerande påfyllnad"— Presentationens avskrift:

1 Frigör tid till vård reser till England för inspirerande påfyllnad

2 Deltagarna Stående: Maria Smitmanis, Bo Hejdenberg, Annika Dahlback, Sara Silvegård, Anneli Theleskog, Liselotte Jansson, Catrine Magnusson, Ylva Samuelsson, Maria Planås, Johannes Pauli. Sittande: Ingela Brunsärn, Christina Klintemo, Susanne Ribbing, Åsa Priebe, Jesper Närefjord, Anita Lillstrang, Linda Hasselrot.

3 Bakgrund Redan 2012 vann Psykiatricentrum Södertälje priset för MärkVärd utveckling för sitt arbete med Frigör tid till vård (productive ward). Man planerade att göra ett studiebesök i England. När besöksprogrammet började växa fram visade det sig att det fanns möjlighet att fler kunde delta i resan. Projektet Parasollet tyckte det var bra att erbjuda samtliga metodstödjare att få se hur man arbetar i UK. Parasollets projektledning följde med för att utöka informationsspridningen.

4 Programmet Onsdag 5 februari
Introduktion, Queen Marys hospital, Oxleas Studiebesök inom äldrepsykiatrin samt allmänpsykiatriska avdelningar på Queen Marys. Nätverkslunch med samtal med kollegor som arbetar med patientsäkerhet. Besök på Bracton Centre, Danson, Heath. Rättspsykiatrisk vård med medelhög säkerhetsklass Rökfrihetsprojekt inom rättspsykiatrin

5 Torsdag 6 februari Fredag 7 februari
Presentation av Oxleas resa inom Productive Ward arbetet, Stacy Washington och Norman Porter Presentation av co-design projektet för ökat patientinflytande, presenterat av ResearchNet, Neil Springham m. fl. Nätverkslunch med representanter för Oxleas psykiatri Studiebesök på Green Parks House, Bromley –Betts Ward, både patientinflytande och FTV. Studiebesök Norman ward. Fredag 7 februari Workshops för att samla intrycken och börja arbeta med de möjligheter vi har sett.

6 Queen Marys hospital Demensvården
Vi fick en dragning av hur man arbetar med att skapa en bild av personen som fanns innan demenssjukdomen visade sig. Arbetet har lett till ett analys och planeringsverktyg som heter Oxleas Demetia Care Tool och hanterar en genomgång av patienten liknande en resa med stationer vid fysisk hälsa, smärta, mediciner, humör, livsberättelse, socialt och miljö. Planeringsverktyget omfattar ett antal frågor om varje område besvaras och en konkret plan med aktiviteter upprättas för vart och ett av områdena Sammanfattning av resultatet överförs till ett ”Allt om mig” även kallat ”Alfie” formulär där man noterar önskemål/behov inom varje område. Denna används t ex när patienten skrivs ut eller överförs till en annan vårdform. (Verktyget finns i scannad form liksom Allt-om mig) Besök på demensavdelning och Lesney ward På Lesney hade man hunnit arbeta igenom stora delar av modulerna, 68%. Ashley efterfrågar löpande lägesrapporter från sina medarbetare. Man hade väldigt många tavlor på väggarna i korridorer och på expeditioner men all möjlig information om sitt arbete och resultat. Golven i demensvården har en tydlig fris som markerar var rummet slutar.

7 Tavla med färgkodning som visar nivåer inom ett antal nyckelområden.
Tavlorna hade gångjärn i kanten och luckor som ger möjlighet att stänga om informationen. Patienterna får markera med sin signatur vilka aktiviteter man önskar delta i. Personalen hjälper patienten att faktiskt genomföra det.

8 Nätverkslunch med patientsäkerhetssamordnare
Vi konstaterade snabbt att regelverket för anmälningar är striktare i UK. Alla incidenter med suicid prövas av juridiskt av åklagare. Samordnarna samlar in berättelser om incidenter och man har kvartalsvisa avstämningar där man genomför en genomlysning (händelseanalys) tillsammans med dem som råkat ut för incidenten. Det är ofta väldigt svårt för dem som varit inblandade eftersom de samtidigt ska höras av jurister, anhöriga och deras advokater. För att sprida kunskap om vad som ökar säkerheten ger man ut en månadsvis bulletin om Incidenter (enkelt A4blad).

9 Besök på rättspsykiatrisk enhet Bracton
Kliniken är från 60-talet. Enplanshus som länkas till varandra både av korridorer och trädgårdar. Påfallande hög takhöjd, öppet ända upp i nock. Avdelningar är åtskilda för män och kvinnor. Enligt NHS direktiv så ska alla patienter få 25 timmars schemalagd aktivitet per vecka. Presterar man mer kan man få extra ersättning. Exempel på aktiviteter är menyplanering, matlagning, yoga, keramikverkstad…. Här hade arbetet med ”productive”. Mest fokuserat på informationstavlor på expeditioner, ordning och reda i förråd, i medicinrum mm. Man hade övergått från att dela medicin till varje patient från ett stort förråd till att ha patientens ordinerade läkemedel i en mindre låda som bara rymde just den här patientens mediciner. I samtal om läkemedel tar man bara fram patientens låda och kan snabbt del av det som är aktuellt. Rökfrihetsprojektet. Här hade man försökt involvera såväl patienter som personal i att bli helt rökfria. Förvånande nog hade patienterna lyckats bättre än personalen. På en avdelning hade man omvandlat patienternas rökrum till ett sinnesstimulerande rum, med samma mål som Lugna Rummet. Uppskattades mycket av patienterna.

10 Oxleas och productive, hur ser resan ut?
Man har hållit på sedan Startade då med tre testavdelningar. Projektet fick först fart i utrullningen när man engagerade metodfacilitator (1 person) centralt. Med dem som nyligen startat är 27 enheter aktiva. Av dessa har 17 klarat av de tre grundmodulerna. Man har reducerat introduktionsutbildningen till en dag och stöttar i stället med besök från metodfacilitatorn. Vid uppstart gäller: alla team börjar med att utse ledare för projektet. Man deltar i utbildningen och får en box. Enhetsledningen behöver se över resurser under projektet och var man vill tillsätta styrgrupper, innan projektet startas. Det första ett team tar itu med är att ta fram sin vision, gärna på ett kreativt sätt och att visualisera den på avdelningen så att alla kan ta del av den. Utbildning av nya enheter var tidigare 3 dagar över en 5 månaders period. Nu har man kortat ned till 1 dag samt löpande stöd från facilitatorn. Alla enheter uppmuntras att genomföra tidskartläggning kvartalsvis för att följa att man förbättras mot basmätningen. För att stötta resursbortfallet använder man studenter. Mått och uppföljning. Målen inom de fyra kärnområdena följs löpande med mått för: patientsäkerhet, patientupplevelse, medarbetartillfredställelse och ökad effektivitet i vården. Man har utvecklat ett transparent verktyg kallat WAND, Ward Assurance and Nursing indicator Dashboard i excel som visar graden av följsamhet till en rad indikatorer som ska följas. Varje avdelning följs upp av metodfacilitatorn som arbetar mycket metodiskt. Han föraviserar sina måtatliga besök, påminner via mail. Dokumenterar status och eventuella aktivitetsplaner. Det är facilitatorn som checkar av och kvitterar att man är färdig med en modul och kan gå vidare. All information om hur långt olika enheter har hunnit finns såväl centralt som på lokala boards. Även facilitatorn kan stötta vid tidskartläggningen.

11 Patientinflytande projekt, co-design på en vårdavdelning för akut sjuka.
Projektet presenterades av PL Neil Springham och två brukarrepre-sentanter. Researchnet är en samverkansfunktion mellan brukare och personal. Har funnits i två år. Rapporterar till patientupplevelse-funktionen. (jfr FTV kärnområden). Man har tagit fram en enkel verktygslåda som hjälper patienter att vara mer delaktiga och påverka vårdens utveckling, tillsammans med personalen. Bl a har patientberättelser om deras upplevelser filmats och visas sedan som diskussionsunderlag för personalen. Resultatet har varit mycket gott och verkligen lett till utveckling av vården. Saker som införts är t ex en daglig patientenkät med handuppräckning på vissa avdelningar som handlar om ja/nejfrågor som: vet du vem din kontaktperson är, har du träffat din behandlare igår, har du förstått din vårdplan. Vilket ger personalen god möjlighet att faktiskt ge ytterligare stöd där så behövs. Verktyget används även i viss mån i den somatiska vården för att vara stöd till personal som inte är van att möte psykiskt sjuka patienter. Man har gjort en enkel film som visar upplevelsen av vistelsen i vården det första dygnet. Utfallet följs som antalet klagomål:

12 Besök på Betts och Norman wards
Fångade tips och lösningar i de här båda enheterna för akut sjuka: Avdelningarna var låsta men hade högt i tak och snedtak med ljusinsläpp. Inga långa korridorer utan flera kortare, ej räta vinklar. Direkt innanför dörren fanns stora tavelskåp med tack-kort som man fått från patienter. Bidrar till att minska oro för vistelsen. Män och kvinnor har utöver det vanliga dagrummet separata rum reserverade för det egna könet. Korridoren var full av informationstavlor om läkemedel och dess påverkan, om sjukdomar, om utbildning mm. Varje dag startade med en fysisk aktivitet varefter man hade morgonsamling (när patienterna var igång ordentligt). Dagschemat bjöd på flera olika aktiviteter eller utbildningar inom kost och hälsa eller läkemedel som man kunde välja. Scheman för detta fanns uppsatta på flera platser (snyggt inplastade och med figurer som hjälper förståelsen av innehållet) Vi morgonsamlingen hade man flera ggr per vecka patientenkät med handuppräckning. Arbete inom productive visualiserades på ett föredömligt sätt. The Matron (enhetschef) hade sitt rum inne på avdelningen och tydligt skyltat med välkommen in om du har något på hjärtat som jag kan hjälp till med. Expeditionen hade fiffiga tavlor /whiteboards där del av innehållet var tryckt på tavlan (rutnät och rubriker) vilket gjorde intrycket prydligt och överskådligt. Alla blanketter mm fanns i arkivskåp med tunna lådor, varje hurts rymde många, många lådor. Alla patientrum var låsbara från insidan. Men, det fanns en genial och enkel mekanisk lösning för att personal alltid skulle kunna komma in om så krävs. Alla duschar var integrerade i väggarna, det behövdes inga duschslangar! Gardinstänger och annat var upphängt med magneter så att de skulle lossna lätt om de belastades.

13 Vad tar vi med oss hem? Vi avslutade med en halvdags WS kring våra intryck och nästa steg. Inledningsvis samtalade vi fyra och fyra om våra starkaste intryck och listade följande underområden att ta arbeta vidare på: Delaktighet Uppföljning Enkla förändringar/tips Brukarsamverkan Vårdinnehåll Central organisation/stödbehov I mindre grupper samtalade vi runt de enskilda ämnena och kom fram till följande:

14 Delaktighet Roligt, visa på ett enkelt sätt Newsletter, skapa på Insidan Patientforum med FTV och chef Föregå – visa –förebild APT – Diskutera, presentera Syftet med arbetet: ”Vi vill bli bättre” Lyft fram egna goda exempel på förbättringar Uppföljning AF (tidmätning) – möjlighet utbilda stödfunktion till AF Seminarium för att öka samstämmighet i analys och användning av 3x AF under ”Mäta för att veta” (baseline) 1x AF efter varje modul Koppla varje Pusselbits (kärnområde) mått till varje modul – smart mål ”Bubblare”: Anmälningar till patientnämnden Avvikelser i händelsevis (staplar per gruppering) Central sammanställningsrapport (2015)

15 Enkla förändringar, tips
Positiv feedback samlas på tavla Tavla med synpunkter och åtgärder (vad vi faktiskt har gjort) Kassaskåp ersätts med personliga förvaringsboxar Hurtsar med smålådor för blanketter Tydligare presentation av förbättringsarbetet Förtryckta, inplastade rubriker, rutnät, namn etc. för snyggare tablor Informationstavlor om hälsa, droger, kost etc. Gardiner i alla rum, duschdraperier, med magnetupphängning Lämna inte nyinkomna vind för våg. Ta initiativ och fråga om hunger, fryser mm. Laminera och häfta ihop före-efterbilder.

16 Brukarsamverkan Researchnet – bra modell. Det behöver inte vara på övergipande, forskarnivå. ALLA: individ grupp samhälle Aktivt efterfråga patienternas förbättringsförslag. 3 ggr/vecka, bra idé att chefen frågar Be öppenvården om hjälp efter utskrivning. Att intervjua: ”hur var det att vara ptatient på 34an?” Etablera en enkel fast rutin fördetta. Vårdinnehåll Aktivitetsschema för varje dag – bilder Gruppaktiviteter, tex: Spel Föreläsningar (ångest, sömn, kost och livsstil) blir en del av patientutbildningen promenader högläsning Aktivitetsrum med möjlighet till kreativitet (foto: så här vill vi att det ska se ut) Whiteboard med ordfläta, sudoko dagligen ”Fredagsmys”

17 Exempel på co-design

18 Central organisation Bas på CPF: 1 utvecklingsansvarig 1 facilitator för metod och utveckling It-stöd för att bygga struktur och delad kunskap Utbildare som löpande utbildar Lokala metodstödjare (10%/avd) – ordnar träffar med teamen. Se över vår lokala organisation