OCH ÄNDÅ FUNGERAR DEN – Ungdomsforskningssällskapet r.f.

En presentation över ämnet: "OCH ÄNDÅ FUNGERAR DEN – Ungdomsforskningssällskapet r.f."— Presentationens avskrift:

1 OCH ÄNDÅ FUNGERAR DEN – Ungdomsforskningssällskapet r.f.
Att bringa klarhet i alkohol- och drogupplysningen Att kommunicera med unga om alkohol och droger CAN, Stockholm 1. oktober 2012 Markku Soikkeli specialplanerare vid alkohol- och drogpreventionen, Institutet för hälsa och välfärd, Finland (THL) ww.thl.fi/ Ungdomsforskningssällskapet r.f.

2 Vad jag skall tala om Är upplysningen en meningslös medel i alkohol- och drogförebyggande arbete? Hur fungerar kommunikationen? Vilka är dess faktistka effekter? Kan man undersöka och evaluera dem? Hur kommunicerar man om alkohol och droger på ett effektivt sätt? CAN, Stockholm Markku Soikkeli

3 Vad talar vi om då vi talar om upplysningen
Upplysningen är människans frigörelse från sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmögenheten att betjäna sig av sitt förstånd utan att ledas av en annans. Självförvållad är denna omyndighet när orsaken därtill inte är brist på förstånd, utan på beslutsamhet och mod att betjäna sig av sitt eget utan att ledas av en annans. Sapere aude! ”Ha mod att betjäna dig av ditt eget förstånd” är alltså upplysningens valspråk. Immanuel Kant CAN, Stockholm Markku Soikkeli

4 Två synsätt på upplysningen
CAN, Stockholm Markku Soikkeli

5 Rådande synsätt inom preventionsforskningen
Uupplysningen är ineffektiv och dyr Det finns inga goda praxis Babor & Al: Alcohol, No Ordinary Commodity 2010 CAN, Stockholm Markku Soikkeli

6 Måste man kritisera upplysningen eller forskningen?

7 CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli
Ni har hört att det blev sagt: upplysning fungerar inte. Men jag säger er: den fungerar inte så. CAN, Stockholm Markku Soikkeli

8 Varför forskar och utvärderar man alkohol- och drogpreventionen?
Utvärdering, evaluation, arviointi Värde, value, arvo Praktiska frågor: mad ska man göra? Forskningen och evalueringen skall birda till det praktiska arbetet, inte tvärtom. ”Lack of evidence for effect is not evidence for lack of effect” CAN, Stockholm Markku Soikkeli

9 Vad forskningen inte ändå motbevisar
Kommunikationen/ upplysningen som en del av effektiva inteventioner och metoder Möjligheten till bättre och effektivare upplysning Betydelsen av de småeffekter som funnits Kortvariga effekter Effekter till kunskap och attityder Den etiska och sociala grunden för upplysningen CAN, Stockholm Markku Soikkeli

10 Vad forskningen inte ens får tag på
De viktigaste typerna av upplysningen Graduella förändringar i attityder och beteendet (dvs. den kulturella klimaten) Bara snabba och fundamentala förändringar i beteendet kan mätas ”Motbevisar” bara förväntningar som ursprungligen är ogrundade Teoriern om effektsmekanismerna är föråldrad eller fattas helt Ändamål för preventionen och upplysningen är dock vidare än att minska alkohol- /drogbruket CAN, Stockholm Markku Soikkeli

11 Samtidigt annanstans: masskommunikations- forskningens syn på effektiviteten
Teorierna om masssamhället: propagandans och marknadsföringens makt (början av 1900-talet) MCR-traditionen: tesen om oeffektivitet (1940–1960-tal) preventionsforskningen har stoppat här Effekterna är sociala, politiska, kulturella, ackumulerande och långvariga (1960-talet ->) Effekterna hos världsbilden (1970-talet ->) Funktionsteorierna (1980-talet ->) : vad vi gör med masskommunikationen, inte vad den gör till oss; mottagarens aktiv roll CAN, Stockholm Markku Soikkeli

12 Mäta eller tänka Det står klart att masskommunikationens samhälleliga verkningar är framfört allt långsiktiga och kumulativa, inverkar på hur vi uppfattar verkligheten: ur vilket perspektiv ser vi den, på vilket språk talar vi om den och hur vi ser andra människor. Om vi vill mäta masskommunikations verkningar, blir frågan lätt obasvarad. Om vi tänker på saken en stund, är det svårt att ifrågasätta verkningarnas omfattning Risto Kunelius CAN, Stockholm Markku Soikkeli

13 CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli
Det är huvudlöst att ens fråga om medierna förändrar världen, eftersom världen är mediernas skapelse. Timo Airaksinen CAN, Stockholm Markku Soikkeli

14 CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli
Teorin om stimulerande upplysning: hur vi tillsammans blir civiliserade CAN, Stockholm Markku Soikkeli

15 Teorin om stimulerande upplysning
Finland 1980-talet -> Individena kan ända sitt beteende i masskala först då den allmänna opinionen och de sociala normerna har förändrats Därföf ska man delta den offentliga debatten om fakta och normer, inte tala till en individ om dennas beteende Inte befällande eller övertalande, utan faktor, synpunkter, argument, material för var och ens eget tänkande. Man kan dock uptäcka (och forska och evaluera) upplysningens effekter genom att spana spår av budskapet hos den allmänna diskussionen i lång sikt: t.ex. barnmisshandel som uppfostran, attityder till sexuella minoriteter, återvinningen osv. CAN, Stockholm Markku Soikkeli

16 Inramningsteorin: Vad är det faktiskt fråga om?

17 Två tolkningsram för alkoholskador
Alkoholindustrins opinion Forsknngsbaserad opinion Alkohol medför ekonomiska förmån och livskvalitet. Problemerna förorsakar en minoritet av missbrukare Eftersom de inte kan använda alkoholprodukter på ett riktigt sätt, är upplysningen det bästa medlet. Kontrollen och begränsningar måste riktas mot missbrukarna, inte produkten, industrin eller majoriteten Själva produkten förorsakar skador toxicitet, berusningen, beroende De flesta skadorna mötes av den måttliga majoriteten Det mest effektiva sättet att minska skador är därför att minska alkoholkonsumtionen hos hela befolkningen genom att kontrollera priserna, utbudet och marknadsföringen. CAN, Stockholm Markku Soikkeli

18 Inramningsteorin Perspektiven på en fråga, dess tolkningsram
Problemdefinitonen Även problemets existens: samhälleliga problem i och för sig existerar inte; de exixterar bara då vi definierar dem som problem. Poblemdefinieringen har makt att diktera lösningen Därför kämpar man om problemdefinitioner utav stridande inressen. De är de mest väsentliga debatt. Att debattera från motståndarens problemdefinition/tolkningsram misslyckas Fördel för oss: forkskningbasedad tolkninsram/problemdefinition CAN, Stockholm Markku Soikkeli

19 Dagordningsteorin: vad vi tänker på och vad inte

20 Det är viktigare att marknadsföra problem än lösningar
Man kan inte diktera vika åsikter vi har om frågor, men nog häpnansväckande effektivt, vilka frågor vi har åsikter om. Bara de frägor som man lyckas få på agendan och stanna där kräver svar Almänna opinionen, massmedierna och politikerna alla har sin egna dagorder. Massmedierna har nyckelroll i att priorisera några problem, gömma andra. Exempel: debatten och aktivismen kring alkoholreklamen i Finland CAN, Stockholm Markku Soikkeli

21 Tvåstegshypotesen för kommunikation: vem lyssnar man på

22 Odirekt upplysning Valreklamen påverkar oss, men odirekt för det mesta
Opinionsledare Få tankar för många vs. många tankar för få Exempel: hur argumenteringen emo alkoholreklamen spriddes hos oss. Slutsatser: 1. Identifiera opinionsledare 2. Bli en opinionsledare CAN, Stockholm Markku Soikkeli

23 Vem talar, vem tiger: teorin om tystnadens spiraler

24 Vi döljer oss gärna inom flocken
Vi är motvilliga att yttra oss om vi förstår våra åsikter som opopulära och gärna låtsas hålla de populära åsihterna Vi hämtar vår uppfattning om den allmänna opinionen hos massmedierna, ofta felaktigt Man kan varken bryta eller förstärka tystnadsspiraler, enligt vad man strävar efter Exempel: en alkoholpolitisk klimatsförändring, uppgången av rasismen och xenopfobin Inom preventionen: modellen för en normativ försetällning CAN, Stockholm Markku Soikkeli

25 Vad behöver ingen förklaring: kultivationsteorin

26 Våld, alkohol, det normala och det goda livet
Ökar våldet i TV våld i samhället? Ja, men hur? Inte genom modellärning, inte heller genom ökad aggressivitet hos oss Hellre genom att göra våldet normalt och naturligt, öka vår rädsla, gör oss okänsliga, får oss acceptera våldsamma lösningar, t.ex. krig Masskommunikationen och reklamen lär oss acceptera och inte ifrågasätta vissa tillstånd och påståenden Alkoholreklamen får de unga acceptera alkoholens självklara roll i det goda livet CAN, Stockholm Markku Soikkeli

27 Kommuniktionsförmåga i alkohol- och drogpreventionen
Interaktionsfärdigheten Kulturell kompetens, vilja att lyssna Retorik, argumentation Frågorna kring alkohol och droger är politiska och polemiska på ett genomgripande sätt Tolkning, användning och behärskning av undersökningsdata Förmåga att arbeta med massmedierna Vilja ta upp rollen som opinionsledare CAN, Stockholm Markku Soikkeli