NATURKUNSKAP 50p.

NATURKUNSKAP 50p

MILJÖ MENY *MILJÖ VAD ÄR MILJÖ?
*= Du är här VAD ÄR MILJÖ? Men ordet miljö menar vi den omgivning vi lever i och vad som påverkar den omgivningen. Framförallt handlar det om hur livet, naturen, och det vi gör i naturen påverkar vartannat. Allt hänger ihop på olika sätt. Om något i miljön förändras påverkas även en annan del av miljön. Miljöfrågor handlar om hur världen kommer att se ut i framtiden, om 5, 25, 50 eller 200 år. Vi måste ta ansvar för miljön eftersom vi själva är en del av den. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

NATURRESURSER MENY MILJÖ VAD ÄR EN NATURRESURS?
*= Du är här VAD ÄR EN NATURRESURS? En naturresurs är något från naturen som människan lärt sig använda och utnyttja. Det kallas också för naturtillgångar. De kan finnas över eller under jordens yta. Här är exempel på naturresurser: Vatten som vi dricker eller vatten som vi får energi ifrån (vattenkraft) Järnmalm som vi bryter och gör stål av och som sedan blir en bil, en hammare, en mobiltelefon eller en gryta. Skog som vi bygger möbler av, gör till papper eller eldar upp. Olja som vi gör bensin eller plast av. Naturresurserna kan vara förnyelsebara och icke förnyelsebara. Det betyder att de bildas igen efter att de använts eller att de en dag kommer att ta slut. Det är allvarligt när vi slösar med naturresurser som kommer att ta slut. Vi måste fundera över om vi behöver allt som vi använder. Köper vi saker som inte behövs? Slänger vi saker som kan användas av andra? För att förhindra att naturresurserna tar slut kan vi återanvända många material. För att kunna göra det måste alla sortera sina sopor. Det är dessutom något som är bra för ekonomin eftersom vi betalar för att kommunen ska ta hand om soporna. * Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen Länkar Film från UR om återvinning och sopsortering Film från Jönköping Energi om sopsortering (Kjell Sortering)

ÅTERVINNING MENY MILJÖ ÅTERVINNING OCH ÅTERANVÄNDNING
*= Du är här ÅTERVINNING OCH ÅTERANVÄNDNING För att inte slösa med naturresurser och för att inte smutsa ner miljön så återvinner vi våra sopor. Det innebär att vi kan återanvända det som går att använda igen. Det kan handla om att ta hand om stålet som en gång varit en gryta eller en bil. Det kan vara en PET-flaska som kan bli en ny PET-flaska, det kan vara en tidning som blir toapapper eller en kartong, guldet i ett kretskort till en dator som blir ett guldsmycke, eller en aluminiumburk som blir en värmeljushållare. En glasflaska kan bli en glasburk eller en ny flaska. Men för att kunna återvinna måste vi sopsortera. Alltså slänga och sortera vårt skräp på rätt sätt. Naturresurser * Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Foto: Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

Sopsortering MENY MILJÖ VAD SKA VI GÖRA MED ALLA VÅRA SOPOR?
*= Du är här VAD SKA VI GÖRA MED ALLA VÅRA SOPOR? För inte så länge sedan slängde människan sitt avfall på marken, man brydde sig inte om sina sopor. Detta var för att man trodde att jorden kunde ta hand om skräpet. Men nu har vi insett att jorden inte klarar att ta hand om allt vårt skräp och att vi måste återanvända materialet för att inte slösa med naturresurserna. Dessutom så går det åt massor av energi när saker ska nytillverkas. Så om vi blir bra på att återvinna sopor så sparar vi både på naturresurser och energi. Det finns olika sorters sopor/skräp. På land, i havet och osynligt skräp som inte syns. All typ av skräp som hamnar fel leder till miljöförstöring och kan vara miljöfarliga ämnen, så kallade miljögifter, som förstör vår miljö. För att kunna återvinna skräp som går att använda igen måste rätt sopa hamna på rätt plats. Om du sopsorterar metall, en läskburk t ex, så kan den återanvändas hur många gånger som helst. Även ämnena i en glasflaska kan återanvändas hur många gånger som helst och pappersfiber i tidningar kan användas upp till 7 gånger till. Men för att kunna återvinna måste du veta var du ska slänga ditt skräp. Naturresurser Återvinning * Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Länkar För att ta reda på vad som är sopor och skräp läs mer på: Håll Sverige rent Lär dig sortera rätt på Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

UPPGIFTER NATURRESURSER
MENY MILJÖ *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Naturresurser Återvinning Sopsortering * Uppgifter Naturresurser 1. Vilka naturresurser använder du varje dag? 2. Vilka naturresurser är förnyelsebara och vilka är inte förnyelsebara? 3. Vilka naturresurser kan DU spara på? Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Återvinning 4. Kom på fler saker som kan återvinnas och återanvändas? Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Sopsortering 5. Vad är skräp? Ge exempel på synligt och osynligt. 6. Välj ut minst 3 olika typer av sopor. Beskriv hur man ska sortera dem. 7. Vad finns det för speciella sopor inom den bransch du valt att plugga inom? 8. Se minst 3 filmer på Förpacknings- och tidningsinsamlingen. 9. Skriv ner fem fakta om varför det är viktigt att återvinna/sortera sopor. Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

HÅLLBAR UTVECKLING MENY MILJÖ VAD INNEBÄR HÅLLBAR UTVECKLING?
*= Du är här VAD INNEBÄR HÅLLBAR UTVECKLING? För att inte människorna som lever idag ska använda för mycket av jordens resurser talar man om en hållbar utveckling. Det betyder att en generation inte får bygga upp ett samhälle så att det skadar kommande generationers möjligheter till ett bra liv. Hållbar utveckling handlar om att alla måste tänka klokt när vi bygger upp ett samhälle. Man kan inte bara tänka på sig själv utan man måste också tänka på människor i andra städer och länder. Och på de människor som ska leva i framtiden. Det handlar bland annat om att: Var rädd om miljön och naturresurserna Låta människor leva i trygghet Inte slösa med pengar och förstöra ett lands/samhälles ekonomi Inte bygga för mycket vägar, hugga ner för mycket skog, förstöra fina områden, utrota djur med mera. Det här kan du göra: Tänk på att inte köpa miljöfarliga produkter och tjänster. Tänk på att inte köpa saker som gör att det blir mycket sopor när du använt produkten. Handla saker som tillverkats på ett bra sätt så att den som arbetat med produkten fått bra betalt och inte farit illa. Ät frukt och grönsaker efter säsong. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter * Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Länkar Här kan du läsa om vad Sveriges regering skriver om Hållbar utveckling. Att konsumera hållbart från Konsumentverket Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK
MENY MILJÖ *= Du är här Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Vad är ett ekologiskt fotavtryck? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att mäta! Det du äter, de kläder du köper och de transporter du använder räknas om till en summa. Summan motsvarar så många jordklot som går åt om alla skulle leva som du. Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar mark- idag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så skulle vi behöva 3 jordklot! USA behöver 5 jordklot och Bangladesh 0,3. Länkar Här kan du göra en övning om ekologiska fotavtryck. Läs mer på WWFs hemsida här. Hållbar utveckling * Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

MILJÖMÄRKNING MENY MILJÖ MILJÖMÄRKNING HJÄLPER OSS ATT VÄLJA RÄTT
*= Du är här MILJÖMÄRKNING HJÄLPER OSS ATT VÄLJA RÄTT En viktig sak för att vi ska kunna leva efter visionen om en hållbar utveckling är att vi tänker på att inte köpa miljöfarliga produkter och tjänster, och att inte köpa saker som gör att det blir mycket sopor när vi använt produkten. Dessutom bör vi handla saker som tillverkats på ett bra sätt så att den som arbetat med produkten fått bra betalt och inte farit illa. För att hjälpa oss konsumenter finns det olika symboler som talar om ifall produkten eller tjänsten är bra för utvecklingen. En del talar om ifall produkten är energisnål, vilket är bra både för din ekonomi och för samhällets. En del märken talar om ifall maten tagits fram utan bekämpningsmedel och därmed är giftfri. Andra talar om att produkten inte släpper ut några gifter. En del märken är INTE miljömärken, men kan vara bra för en hållbar utveckling ändå. Det finns märken som visar att man tänkt på rättvisa arbetsförhållanden och bra lön för de som arbetar med produkten, och på att de inte utsatts för farliga ämnen i tillverkningen. Andra märken vill få oss att tro att produkten är bra för miljön och utvecklingen utan att den egentligen är det. Vi kan lätt bli lurade, det är viktigt att vet vad symbolerna betyder. Länkar Att konsumera hållbart från Konsumentverket Här kan du läsa om olika miljömärken Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Vilka miljömärken känner du igen? Klicka på dem för info. Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck * Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

UPPGIFTER HÅLLBAR UTVECKLING
MENY MILJÖ *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling 1. Titta på regeringens hemsida och fundera över vilka prioriteringar som gjorts för att skapa en hållbar utveckling i Sverige 2. Vilka har ansvar för en hållbar utveckling? 3. Vad kan du göra för att bidra till hållbar utveckling? 4. Läs om Hållbarometern i Jönköpings kommun. Ge exempel på vad som görs i vår kommun för en hållbar utveckling?. Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning * Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Miljömärkning 5. Nämn några miljömärken som finns på livsmedel, elektronik och kläder? Här finns mer att läsa om olika miljömärken. 6. Vilka andra märken kan vara bra för en hållbar utveckling? 7. Bryr du dig om ifall det du köper är miljömärkt? Varför/varför inte? Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

KLIMAT MENY MILJÖ VAD MENAS MED KLIMAT?
*= Du är här VAD MENAS MED KLIMAT? Med klimat menar vi hur temperaturen, nederbörden, lufttrycket och vindarna är i ett speciellt område på jorden. Det handlar om hur allt detta tillsammans skapar ett speciellt klimat och hur det kan förändras under många år. Det finns t ex ökenklimat, stäppklimat, regnskogsklimat, polarklimat, varmtempererat klimat, medelhavsklimat mm. I Sverige är det framför allt SMHI som mäter och för statistik över klimatet. Länkar SMHI:s sida om klimat Här kan du läsa mer om miljöfrågor i Jönköping… Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter * Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

KLIMATFÖRÄNDRING MENY MILJÖ Film KLIMATET FÖRÄNDRAS
*= Du är här KLIMATET FÖRÄNDRAS Klimatet på en plats förändras över tid. Detta har skett genom årtusenden och årmiljoner. Vi har haft istider och tropiska klimat. Detta har förändrats naturligt. Men nu är de flesta forskare överens om att klimatet ändras fort och att det är människans sätt att leva som gör att klimatet förändras över hela jorden. Alla länder och områden, menar forskarna, genomgår en onaturlig klimatförändring. Det som i första hand påverkar klimatet är att vi släpper ut mer koldioxid i luften. Det gör vi genom att använda oss av olja, kol och gas som finns lagrat i jorden. Vi flyger mer, kör bil och eldar med olja och kol för att få elektricitet. Vi släpper ut växthusgaser och vi ökar på växthuseffekten. Film Naturvårdsverket har gjort en film om klimatförändringen. Klicka på länken och se filmen. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat * Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

VÄXTHUSEFFEKTEN MENY MILJÖ VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN?
*= Du är här VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN? Växthuseffekten kallar vi det som händer när solstrålarna träffar jorden och värmer upp den, och värmen stannar kvar på jorden. Det är koldioxiden i atmosfären (luften runt jordklotet) som gör att strålarna först når jorden men sedan inte släpper tillbaka värmen ut i rymden. Koldioxiden är som glaset i ett växthus. Därför kallas koldioxid för en växthusgas. Utan växthuseffekten skulle det inte gå att bo på jorden. Då hade det blivit för kallt. Nu blir det mer och mer koldioxid i atmosfären eftersom vi använder olja, bensin, kol och naturgas (fossila bränslen). När man förbränner dessa blir det utsläpp i form av koldioxid. Detta gör att växthuseffekten ökar och därmed blir det varmare och varmare på jorden. DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN Det har blivit ganska mycket varmare sedan 1980-talet. Uppvärmningen går ganska fort. Även om det inte ens är en grads ökning (bara 0,7 grader C) så påverkar det klimatet på jorden. Det blir varmare och torrare på vissa platser och på andra regnar det mer, det blir fler orkaner och kraftiga stormar, isen kring polerna smälter och havsnivån stiger. När det blir många sådana här väderförändringar på kort tid talar man om en klimat-förändring som påverkats av människan. Här kan du se hur medeltemperaturen har förändrats på jordens sedan (källa: SMHI) Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring * Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

VÄXTHUSEFFEKTEN PÅVERKAR
MENY MILJÖ *= Du är här VÄXTHUSEFFEKTENS PÅVERKAN Vilken påverkan har växthuseffekten på oss som lever på jorden? Det leder till att vissa djur hotas av utrotning (t ex isbjörnen om norra polarområdet smälter) och människor kan behöva fly från sina länder eftersom det blir översvämningar, för varmt eller för torrt. De blir s.k. klimatflyktingar. Vi kan påverka hur mycket koldioxid som släpps ut genom att inte använda så mycket energi. Vi bör tänka på hur vi värmer upp våra bostäder, hur vi transporterar oss och vad vi köper. Vi bör också tänka på att återvinna vårt avfall för att spara på energin då nya saker ska tillverkas. TIPS FÖR ATT BLI KLIMATSMART: Undvik färskvaror som transporterats långt - de har flugits hit. Tänk på hur en grönsak odlats (helst inte i ett uppvärmt växthus vintertid, eller långt bort). Välj miljömärkta varor t ex Svanen Minska bilåkningen. Fem färre mil i veckan motsvarar ungefär ett halvt ton koldioxid per år. Ta cykel eller tåg. Om du måste åka bil: Se till att ha rätt däcktryck. Det minskar rullmotståndet - du sparar bensin och pengar! Spara energi. T ex Släck ljuset, stäng av datorer och TV:n, dra ur laddare när du inte använder dem. Ha inte apparater på standby. Sortera ditt avfall (sopor) så att det kan användas till nya produkter, eller bli till bioenergi (brännbart avfall eller biogas). Minska på flygresorna. Sänk innetemperaturen och se till att ha välisolerade fönster. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten *Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

UPPGIFTER KLIMAT MENY MILJÖ SVARA PÅ FRÅGOR
*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Klimat, växthuseffekten och påverkan 1. Beskriv växthuseffekten? Skriv ner. 2. Vad tänker du när du läser om klimatförändringen? Diskutera i grupp. 3. På vilket sätt tror du att du påverkar klimatet? Diskutera i grupp. 4. Hur kan du spara energi och därmed minska din klimatpåverkan? Skriv ner. 5. Se filmen från Naturvårdsverket, om klimatförändringen. Vad blir de största förändringarna av den onaturliga klimatförändringen? Nämn minst 3 stycken. Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar * Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

SKRÄP-PLANKAN Experiment MENY MILJÖ VAD BRYTS NER OCH VAD BLIR KVAR?
*= Du är här Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter VAD BRYTS NER OCH VAD BLIR KVAR? Syfte: Du ska ta reda på vad som händer med olika sorts material som får ligga i jorden några månader. Vilket bryts ner snabbast? Vilket finns kvar? På så sätt får du också reda på vad som händer med saker som kastas i naturen. Det här behöver du: Planka (cirka 1 meter lång), häftapparat, olika typer av skräp till exempel bananskal, papper, en ballong, en kapsyl av aluminium, olika sorters plast, glasspinne, löv, snusprilla, cigarettfimp. Gör så här: Häfta fast olika sorters skräp på brädbiten. Ta med plankan till en plats där du kan gräva ner den. Gräv ett hål och lägg plankan på jorden med sakerna nedåt och skyffla tillbaka löven så att plankan täcks. Besök plankan med jämna mellanrum och titta vad som hänt, men försök att lägga tillbaka plankan precis som den låg. Anteckna och fotografera varje gång. Ungefärlig tidsåtgång: 1–9 månader. Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment * Skräp-plankan Fatta katastrofen

ENERGI MENY *ENERGI VAD ÄR ENERGI?
*= Du är här Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter VAD ÄR ENERGI? Det behövs energi för att få värme, för att laga mat, för att tända en lampa, för att köra bil, tända en brasa, åka tåg. Du behöver energi för att kunna tänka, prata och röra på dig. För att något överhuvudtaget ska kunna hända så behövs det vi kallar energi. Man kan säga att allt är energi och för att något ska kunna hända så sker en mängd energiomvandlingar. En energisort omvandlas till en annan och får därmed något att hända. Vi är beroende av energiomvandlingarna. Bli energismart! Det är viktigt att vi sparar på energin – klicka här för att läsa om/skriva ut energispartips! Tipsen kommer från Jönköpings kommun. Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ENERGIFORMER MENY ENERGI
*= Du är här Man kan inte tillverka energi utan bara omvandla energin mellan olika former. Energi kan heller inte försvinna, bara bli av sämre kvalitet som vi inte kan använda så mycket. * Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor OLIKA FORMER AV ENERGI: Strålningsenergi är t ex ljuset från solen eller värmen som du känner från en lampa. Kemisk energi finns i t ex mat, olja, bensin. Rörelseenergi när saker (eller du) rör sig. Lägesenergi det har exempelvis vattnet INNAN det åker nedför vattenfallet. Elektrisk energi använder vi oss av dagligen för att få alla apparater att fungera. Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ENERGIOMVANDLING MENY ENERGI SOLEN ÄR VIKTIG!
*= Du är här SOLEN ÄR VIKTIG! Den mesta energin på jorden kommer från början ifrån solen. Men för att solstrålarna ska kunna användas så behöver energin från strålarna omvandlas till olika energiformer. Vår mat är ett exempel på där energin från början kommer från solen. Ljuset från solen behövs för att något ska kunna växa och då lagras den energin i växten (fotosyntes). Både vi och djuren äter av växterna och får energi. Äter vi kött så kommer alltså även den energin från växterna, som från början fick sin energi från solen. Energin i maten är så kallad kemisk energi som i vår kropp omvandlas till bland annat rörelseenergi när vi rör oss och värmeenergi. När det blåser ute så kommer den energin från början ifrån temperaturskillnader i luften, regnet blir till genom att värmen från solen får vattnet att stiga och bilda moln. Energiformer * Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

VI BEHÖVER ENERGIN MENY ENERGI
*= Du är här MÄNNISKANS BEHOV AV ATT FLYTTA OCH OMVANDLA ENERGI Människan har alltid försökt att spara och flytta energin. Förr i tiden eldade och värmde man exempelvis stenar för att kunna laga mat på, man värmde vatten för att ta med sig i en flaska och värma upp en kall säng, man byggde en kvarn bredvid ett vattenfall så att man kunde göra ett vattenhjul som kunde driva en kvarn som malde mjöl. Det finns mängder av exempel på sätt att försöka ta med sig energi. Uppfinningar och utvecklingen har gjort att vi hela tiden kommit på olika sätt att använda oss av energi och energiomvandlingar. När elektriciteten uppfanns kunde man effektivt flytta energin. Man måste alltså inte använda energin precis där den finns, så som man behövde göra i t ex en väderkvarn, vattenhjul. Man kan göra elektricitet från kärnkraft eller vindkraft och sedan flytta den via ledningar genom hela landet. Sedan kan elektriciteten omvandlas igen, till exempel bli värmeenergi i en spis, rörelseenergi i en fläkt, strålningsenergi i en lampa. Det sker energiomvandlingar hela tiden runt omkring oss. Energiformer Energiomvandling * Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

UPPGIFTER ENERGIFORMER
MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin * Uppgifter Energi inledning 1. Försök beskriva vad energi är. Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Energiformer 2. Nämn några energiformer. Energiomvandling 3. Varifrån kommer den mesta energin? 4. Varför är energiomvandlingar viktiga för oss? Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Vi behöver energin 5. Hur kan vi flytta energin till den plats där vi vill använda den? Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR
MENY ENERGI *= Du är här Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut. Här kan du läsa mer om: Solenergi Vattenkraft Vindkraft Biobränsle Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle * Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

VINDKRAFT MENY ENERGI ATT TA TILLVARA VINDEN
*= Du är här ATT TA TILLVARA VINDEN När det blåser är det ju luften som är i rörelse och genom att bygga ett vindkraftverk kan man ta till vara rörelseenergin i luften och omvandla den till el. Problem med vindkraft Ett vindkraftverk ger inte några utsläpp men de stora rotorbladen kan skada fåglar och ljudet som uppstår när bladen snurrar i vinden kan vara störande för oss människor. Ett annat problem med vindkraft är att det inte alltid blåser, därför behöver vindkraft för det mesta kompletteras med andra energikällor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter * Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Ett av de vindkraftverk som finns på Grännaberget. Det är 150 meter från marken till högsta vingspetsen. Foto: Jönköping Energi

VATTENKRAFT MENY ENERGI VATTENMASSOR SKAPAR ENERGI
*= Du är här VATTENMASSOR SKAPAR ENERGI Vattenmassorna som forsar fram i älvar och åar kan användas till att driva vattenkraftverk. I ett vattenkraftverk omvandlas lägesenergin och rörelseenergin i vattnet till elektrisk energi. Vattenkraft har använts för elproduktion i mer än 100 år och är fortfarande den viktigaste källan för förnyelsebar elproduktion. Tillsammans producerar vattenkraftverken ungefär hälften av den el vi använder i landet. Dammar lagrar vatten En damm behövs så att man kan lagra vattnet uppströms. Det sparade vattnet i dammen använder man exempelvis på sommaren när det regnar mindre och vattenmassorna i ån inte är så stora. Problem med vattenkraft Ett problem som finns med vattenkraft är att det kan förstöra naturen och påverkar djuren negativt när man bygger kraftverksstationer, turbiner och dammar. Vattenkraft i Huskvarna I Sverige finns det ungefär vatten-kraftverk, både stora och små. Huskvarnafallen är ett av de vattendrag som används för produktion av el genom vattenkraft. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor * Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Huskvarnafallen, ett av de vattendrag som används för att skapa el genom vattenkraft. Foto: Christina Lindqvist

SOLENERGI MENY ENERGI SOLENERGI, FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA
*= Du är här SOLENERGI, FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA Med solenergi menar vi oftast inte det att solen är grund till all energi utan att man använder solens strålar. Vi kan använda oss av solfångare som kan omvandla solstrålar till värme. Solenergi kan också omvandlas till el med hjälp av så kallade solceller. Solenergi i Sverige och andra länder I Sverige där vi inte har så många timmar sol varje år är det fortfarande inte så lönsamt med solceller, men i länder där solstrålningen är större tror man att det snart ska vara möjligt att i större skala använda solceller för att producera el. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft * Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

BIOBRÄNSLE MENY ENERGI MATAVFALL BLIR BRÄNSLE
*= Du är här MATAVFALL BLIR BRÄNSLE Eftersom växterna tar upp solens energi när de växer, kan man genom att elda biobränsle få energi. Biobränsle kan vara ved, pellets och biogas. Man kan ha en vedkamin eller pelletspanna i sitt hus. För att tillverka biogas använder man matavfall från våra hushåll. Våra gamla matrester behandlas, och i en så kallad rötgaskammare blir de biogas som är ett alternativ till bensin och diesel. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter * Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Foto: Jönköping Energi

FRAMTIDENS ENERGI MENY ENERGI FRAMTIDENS ENERGIKÄLLOR
*= Du är här FRAMTIDENS ENERGIKÄLLOR Eftersom vi blir mer och mer beroende av energi och eftersom vi vet att flera energikällor påverkar miljön negativt så forskars det mycket kring hur vi kan få mycket energi utan att förstöra naturen och miljön för framtidens människor. Det finns flera exempel på energikällor som ännu inte är fullt utvecklade men som man tror kan bli viktiga i framtiden. Vågkraft Fusion av väte Värme från jordens inre …… vad finns mer….. ? Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft * Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

UPPGIFTER FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR
MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Energikällor 1. Varför säger man ”förnybara energikällor”? 2. Vilken är den viktigaste förnybara energikällan i Sverige? Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi * Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Vindkraftverk 3. Vad är problemet med vindkraft? Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Vattenkraft 4. Varför byggs stora dammar i anslutning till ett vattenkraftverk? Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Biobränsle 5. Varifrån kommer biogas? Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ICKE FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA
MENY ENERGI *= Du är här Icke förnyelsebara eller lagrade energikällor är energi som en dag kommer att ta slut. De är ändliga energikällor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen *Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

KÄRNKRAFT MENY ENERGI KÄRNKRAFT och URAN
*= Du är här KÄRNKRAFT och URAN Grundämnet uran är det vanligaste ämnet i kärnkraftverk. Uran bildades samtidigt som jorden bildades och har alltså inte fått sin energi från solen. På 1930-talet upptäckte man att massor av energi frigörs när man delar på en uranatom (den minsta delen som finns i ämnet uran). Det kallas fission och är den teknik som används för att producera el i ett kärnkraftverk. Uran är mycket rikt på energi – ett kilo uran ger kWh el. Det räcker till att värma upp två villor i ett helt år! Kärnkraften står för ungefär hälften av all el som vi förbrukar i Sverige. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor * Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Farliga effekter Efter att uranet har använts i reaktorn är det mycket radioaktivt vilket betyder att det kan skada allt levande, både djur, människor och växter. Därför behöver man lagra det använda uranet på ett säkert ställe i flera tusen år. Idag lagras det ofta långt ner i bergsrum. Ingen vet vad som kommer att hända med uranet i framtiden. Ett problem med kärnkraft är att det dessutom är farligt om något går fel under själva produktionen i kraftverket. Olyckor har hänt då radioaktiva ämnen läckt ut från kärnkraftverket och förstört miljön och skadat människor som bor både nära och långt ifrån kraftverket.. Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

I EN REAKTOR MENY ENERGI VAD HÄNDER I EN REAKTOR?
*= Du är här VAD HÄNDER I EN REAKTOR? I reaktorn (1) klyvs atomkärnorna, den kemiska energin omvandlas till värme. Värmen värmer vattnet (2) som omger reaktorn. Ångan som bildas får en turbin (3) att snurra, värmeenergi blir till rörelseenergi. I generatorn (4) omvandlas rörelsen till elektricitet. Vattnets kyls (5) och den resterande värmen tas om hand genom t. ex fjärrvärme. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor *I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Illustration: Jönköping Energi

FOSSILA BRÄNSLEN MENY ENERGI FOSSILA BRÄNSLEN
*= Du är här FOSSILA BRÄNSLEN Fossila bränslen är ett gemensamt namn för olja, kol och naturgas. Det betyder att det är fossila, gamla, växter och djur som lagrat mycket länge i jorden och blivit till antingen olja, kol eller naturgas. Så på ett sätt kan man säga att av fossila bränslen har sitt ursprung från solen, även om det var mycket länge sedan, flera miljoner år sedan. I Sverige använder vi olja för att göra bensin, dieselolja och till flygbränsle. Kemisk energi blir rörelseenergi. Olja används även fortfarande till att värma upp hus och blir då värmeenergi. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor I många länder finns kraftverk som eldas med kol. Genom att elda kol kan man omvandla kolet och den kemiska energin till elektricitet. När man förbränner fossila bränslen ökar mängden koldioxid i luften. Även många andra giftiga ämnen släpps ut i luften. Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter * Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

SOPOR MENY ENERGI SOPOR BLIR EL OCH VÄRME
*= Du är här SOPOR BLIR EL OCH VÄRME Det finns mycket energi i våra sopor, i vårt avfall. Vi berättade innan hur vi kan ta tillvara energin i våra matrester, men vi slänger ju mer än mat. Förpackningar av papper och plast, trä, tyg, leksaker och mycket mer. Dessa sopor kan man elda upp och få el och värme. En anläggning som eldar sopor kallas för ett kraftvärmeverk. Du som bor i Jönköping har säkert åkt förbi Torsviks kraftvärmeverk. I Jönköping görs ungefär hälften av fjärrvärmen av sopor. Eftersom olika sorters sopor blandas kan man inte säga att det är en förnyelsebar energikälla, men ju mer sopor vi kan sortera innan de eldas upp, desto mer av våra naturresurser kan återvinnas. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Ett kraftvärmeverk fungerar som ett kärnkraftverk med den stora skillnaden att det är soporna som står för energin istället för uran. Kärnkraft * Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Illustration: Jönköping Energi Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre När soporna brinner värmer de upp vatten som leds in i ångpanna genom stora rör. Vattnet blir då ånga. Ångas leds vidare i rören och får en turbin att snurra. När turbinen snurra omvandlas rörelsen till elektricitet i en generator. Det varma vattnet kan sedan värma upp hus i kommunen. När vattnet svalnat värms det upp på nytt när nya sopor eldas.

UPPGIFTER ICKE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR
MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Icke förnybara energikällor Varför säger man ”icke förnybara energikällor” (eller ändliga energikällor)? Vilket grundämne är vanligast som bränsle i ett kärnkraftverk? Vilka problem finns med kärnkraft? Beskriv vad som händer i en reaktor? Vilka fossila bränslen använder vi? Nämn 3 stycken. Vilka problem finns med fossila bränslen? Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor * Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ELEKTRICITET MENY ENERGI
*= Du är här Elektricitet är den energiform som vi människor är i störst behov av. Vi brukar också säga el eller ström. Elektriciteten började användas i större omfattning i slutet av 1800-talet. Alltså för drygt 100 år sedan. Idag är hela samhället beroende av att elektriciteten fungerar. Våra hem, våra telefoner, datorer, sjukhus, affärer, banker… allt är beroende av att vi har ström i våra elledningar. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Men vad är elektricitet? Allting på vår jord består av små, små delar som kallas atomer. De är så små att man inte ens kan se dem i ett mikroskop. Atomen består av en kärna och runt kärnan finns det delar som kallas elektroner. Atomkärnan är positivt laddad, elektronerna runt kärnan är negativt laddade. Det är lika många positiva som negativa laddningar, det är jämvikt. Det är när elektroner vill hoppa över till en annan atom som elektricitet uppstår. En elektrisk ström är en ström av elektroner. Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor * Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Läs mer om elektrisk ström och statisk elektricitet. Läs mer om el i ledningar.

TVÅ HÅL I VÄGGEN… MENY ENERGI TVÅ HÅL I VÄGGEN
*= Du är här TVÅ HÅL I VÄGGEN Elektriciteten som vi får från våra uttag i väggen kommer från någon energikälla. Vi skapar en elektrisk ström genom att elektronerna rör sig. El-kablarna är tillverkade av ämnen som leder ström bra, oftast metaller som järn eller koppar. Dessa ämnen kallas ledare. Runt kabeln har vi ett ämne som inte leder ström bra, till exempel plast och gummi. Det gör att vi kan ta i kablar och sladdar utan att få stötar. Dessa ämnen kallas för isolatorer. Luft leder inte ström bra. Därför kan man transportera el genom kraftledningar i luften. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Det är viktigt att komma ihåg att vatten leder ström bra. Därför får man inte stoppa en ledande strömkabel i vatten, eller ha elektriska apparater vid eller i vatten. Elektricitet * Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Ledare, koppartråd Isolatorer, plasthölje Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

STATISK ELEKTRICITET MENY ENERGI HOPPANDE ELEKTRONER
*= Du är här HOPPANDE ELEKTRONER Om man gnider av elektroner från ett föremål så blir det för få elektroner kvar. Nya elektroner vill därför hoppa dit i de gamlas ställe. Allt vill vara i jämvikt, neutralt laddat. Detta kan vi uppleva om vi får statisk elektricitet: Om vi har gnidit av elektroner från exempelvis en tröja så har den för få elektroner. När vi sedan tar i till exempel ett dörrhandtag hoppar det genast över elektroner och vi får en liten stöt – statisk elektricitet. Samma sak händer ibland när du kammar dig. Du gnider av elektroner från håret till kammen. Håret står rakt ut om du håller något nära huvudet. Elektroner vill hoppa över till håret. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Åska Åskväder är en annan sorts statisk elektricitet. Då är den så oerhört mycket starkare och även farligare. Ett åskmoln är elektriskt laddat. Vanligt är att molnet är negativt laddat på undersidan. Det gör att marken närmast under molnet blir positivt laddad. Blixten syns när elektronerna ger sig iväg från molnet ner mot marken. Då är det bäst att vara inomhus eller sitta i en bil. Du ska inte stå under ett högt träd. Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… * Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

UPPGIFTER ELEKTRICITET
MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Elektricitet Vad är elektrisk ström? Varför kan man ta i en sladd utan att få ström i sig? Vad är statisk elektricitet? Beskriv vad som händer med elektronerna när det åskar? Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Två hål i väggen… 5. Varför är det farligt att ha elektriska apparater i eller i närheten av vatten? Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet * Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

TROLLKAMMEN Experiment MENY ENERGI
*= Du är här Syfte: Du får testa hur olika elektriska laddningar dras till varandra. Det här behöver du: En plastkam och tillgång till en vattenkran. Gör så här: Kamma igenom ditt hår med kammen så att det riktigt sprakar om det. Sätt på vattenkranen, det ska vara en smal stråle vatten, inte för tjock. Håll kammen nära strålen men akta så att den inte blir blöt! Vad händer med vattnet? Ungefärlig tidsåtgång: 10 minuter. Förklaring: När du kammar ditt hår uppstår statisk elektricitet. Det är laddningar som antingen drar sig mot eller ifrån varandra, ungefär som magneter gör. Kammens och vattnets laddningar drar sig ifrån varandra och därför böjs vattenstrålen till en båge. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment * Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

SMATTRANDE BALLONG Experiment MENY ENERGI
*= Du är här Syfte: Du får testa hur olika elektriska laddningar dras till varandra. Det här behöver du: En ballong, grovmalen peppar eller rispuffar, ev. en bit ylletyg eller nylonstrumpa Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Gör så här: Lägg lite peppar eller rispuffar på en tallrik. Blås upp ballongen och knyt den. Gnid ballongen mot ditt hår (det fungerar bäst om du inte har något balsam, spray eller annat medel i håret). Om du hellre vill kan du gnida ballongen med en bit ylletyg eller en nylonstrumpa. Håll ballongen över tallriken med peppar. Vad händer och varför? OBS! Om du inte får pepparn/rispuffarna att röra sig så kan det bero på att du inte lyckats ladda ballongen ordentligt. Fortsätt gnida ballongen mot håret eller tyget och försök igen! Ungefärlig tidsåtgång: 10 minuter. Förklaring: Olika elektriska laddningar dras till varandra. När du gnider ballongen mot håret får den en positiv elektrisk laddning. Den positiva laddningen hos ballongen får den negativa laddningen hos pepparn/rispuffarna att dras mot ballongen. Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen * Smattrande ballong Ballonger på snöre

BALLONGER PÅ SNÖRE Experiment MENY ENERGI
*= Du är här Syfte: Experiment med statisk elektricitet – lika/olika laddning Det här behöver du: Två ballonger och ett snöre. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Gör så här: Blås upp ballongerna och knyt fast en ballong i vardera änden av snöret. Häng ballongerna över fingret (ha fingret på mitten av snöret) så att ballongerna rör vid varandra. Gnid sedan ballongerna mot håret. Du laddar då upp dem statiskt. Häng ballongerna på samma sätt igen. Vad händer och varför blir det så? Ungefärlig tidsåtgång: 10 minuter. Förklaring: Olika elektriska laddningar dras till varandra, medan lika laddningar knuffar ifrån varandra. Vindkraft Framtida energikällor Vattenkraft Solenergi Uppgifter Biobränsle Förnybara energikällor Kärnkraft Sopor I en reaktor Uppgifter Fossila bränslen Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong * Ballonger på snöre

HÄLSA MENY *HÄLSA OM HÄLSA
*= Du är här OM HÄLSA Hur vi tar hand om vår kropp och vårt sinne påverkar hur vi mår som människor. Vi kan påverka hur vi lever och därmed, till viss del, också hur vi mår. En god hälsa innebär inte bara att man är frisk. Det innebär också att man känner att man mår bra. Hur man mår är olika från person till person. Ingen annan kan säga hur du ska må. Det finns personer som lever med svåra sjukdomar eller funktionsnedsättningar men ändå mår bra. En annan person kan se ut att ha ett bra liv men känner sig ändå sjuk. Vi har ett eget ansvar för att ha en god hälsa men vi kan också få samhällets hjälp om vi behöver den. En god hälsa handlar om många saker. Matvanor, motion, droganvändning och självkänsla och sexuell hälsa. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Vi använder hemsidan Det är Ungdomsmottagningen på nätet. Där står mycket om kärlek, sex, relationer, jämställdhet, hälsa, droger mm. Men där står också om hur och var man kan få hjälp om man undrar över något som gäller hälsan och hur man mår. På umo.se finns en ”Lyssna” funktion. Den aktiverar men längst upp på sidan. Klicka på Lyssna, klicka dig sedan till den text du vill få uppläst. Klicka på den första meningen i stycket. Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

PUBERTET MENY HÄLSA VAD HÄNDER I PUBERTETEN?
Mer fakta finns på Klicka dig till ”Kroppen” och sedan ”puberteten”. Du kan få sidorna på umo.se upplästa för dig, välj Lyssna! PUBERTET MENY HÄLSA *= Du är här VAD HÄNDER I PUBERTETEN? Alla kommer i puberteten. En del kommer in i puberteten tidigt andra senare. Men oftast är det när man är mellan år. Puberteten håller på i flera år, kanske ända tills man är 20 år gammal. Puberteten innebär att kroppen förändras. Från att vara ett barn ska man nu bli vuxen. Kroppsdelar växter och utvecklas, även tankar och känslor förändras. Tjejer och killar utvecklas på olika sätt. Här är lite fakta: Sex och relationer: * Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Hos tjejen händer bl a: Brösten börjar växa. De kan bli olika stora, se olika ut - det är normalt. Mjölkkörtlarna i brösten utvecklas för att hon ska kunna amma ett barn. Bröstvårtan hårdnar vid kyla och sexuell upphetsning. Hår på könet. Första mensen, dvs då ägg släpper från äggstocken och flickan kan bli med barn (börjar vanligen någon gång mellan 9-16 år och slutar vid års åldern). Mens har man ca 1 gång i månaden, man skyddar sig med binda eller tampong. Tjejer blöder olika mycket, men knappt en halv deciliter (40 ml =0,4 dl) vid varje mens. Mensen påverkas av hur tjejen mår, hennes hälsa, hur/vad hon äter och hur mycket hon tränar mm. Flytningar är slem/vätska från livmoderhalsen. Tjejen har det alltid men mer före och efter mens, ägglossning och vid sexuell upphetsning. Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Hos killen händer bl a: Rösten förändras, kallas målbrotten. Hår på könet. Pung och penis växer. De blir olika stora/långa hos olika personer, vilket är normalt. Stånd är när blod fyller svällkroppen i penisen och penisen blir hård. Det kallas erektion. Det sker vid sexuell upphetsning men kan också ske på morgonen, då kallas det morgonstånd. Första utlösningen har pojkar kommer oftast i tidiga tonåren vilket innebär att pojken kan bli pappa eftersom spermierna nu börjat produceras. Det produceras miljarder sädesceller (spermier) i veckan, ca 150 miljoner om dagen. Som mest spermier produceras mannen är runt 20 år. Men spermierna kan aldrig ta slut. Även gamla män kan bli pappor. Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

SEXUELL LÄGGNING MENY HÄLSA VAD ÄR SEXUELL LÄGGNING?
*= Du är här VAD ÄR SEXUELL LÄGGNING? När man talar om sexuell läggning menar man hur kärlek och kön hänger ihop. Det finns flera olika typer av sexuell läggning och alla typer är ok. Heterosexuell – när man gillar någon av motsatt kön Homosexuell – när man gillar någon av samma kön Bisexuell – när man gillar båda tjejer och killar Det är viktigt att veta att vilken sexuell läggning man än har så, har man samma rätt och frihet i Sverige att leva det liv man vill leva. Kolla på filmen: Den vill få oss att fundera på om det verkligen finns något som är normalt eller onormalt Sex och relationer: Pubertet * Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

KÖNSSJUKDOMAR MENY HÄLSA VAD ÄR KÖNSSJUKDOMAR?
*= Du är här VAD ÄR KÖNSSJUKDOMAR? Det finns flera sjukdomar som smittar vid samlag. De kallas könssjukdomar. Det kan vara både virussjukdomar och bakteriesjukdomar. En del kan man bota en del blir kroniska, dvs att man har kvar dem hela livet. Om man misstänker att man blivit smittad ska man genast gå och testa sig. Testerna görs på ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Bli man smittad måste man i vissa fall också anmäla det till myndigheterna och sedan ta ansvar för att man inte smittar någon annan. Lagen kallas för Smittskyddslagen och säger att vi måste söka läkarvård och sedan tala om vilka vi haft sex med. Detta för att man ska kunna spåra smittan och förhindra att fler smittas. Könssjukdomar kallas ibland för STI eller STD. Det är förkortningar av Sexually Transmitted Infections/Diseases. Smittan överförs genom könsorganen, munnen eller analöppningen. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning * Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter Dessa sjukdomar omfattas av smittskyddslagen. Man MÅSTE alltså söka läkare: Klamydia, Gonorré, Hiv/aids, Syfilis, Hepatit.

Olika könssjukdomar MENY HÄLSA FAKTA OM NÅGRA KÖNSSJUKDOMAR Klamydia
*= Du är här FAKTA OM NÅGRA KÖNSSJUKDOMAR Klamydia Den vanligaste könssjukdomen. Behandlas med antibiotika. Sveda när du kissar är vanligaste besväret. Utan behandling kan infektionen leda till att du inte kan få barn. KONDOM skyddar. Gonorré Behandlas med antibiotika. Sveda när du kissar, flytningar från urinröret, slidan och ändtarmen, dessutom ont i halsen. KONDOM skyddar. HIV/AIDS Sjukdomen är dödlig. Du skyddar dig mot hiv-smitta genom att undvika att komma i kontakt med viruset via blod eller andra kroppssekret. KONDOM skyddar. Kondylom (eller könsvårtor): Du kan se vårtorna och känna dem med fingrarna. De liknar små knottror. Ofarliga vårtor som till slut går över av sig själv. Det finns behandling för vårtorna men ingen bot. KONDOM skyddar. Herpes Besvären är sveda, sår och blåsor som kan smitta vid direktkontakt. Ingen bot finns, men virusmedicin ger lindring. KONDOM skyddar. Läs mer på : Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar * Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

PREVENTIVMEDEL MENY HÄLSA
*= Du är här Vill man vara säker på att inte blir gravid är det viktigt att skydda sig när man har sex. Det som skyddar mot graviditet kallas preventivmedel. Det finns många olika typer av preventivmedel: Kondom: är ett litet tänjbart gummifodral som rullas på penis när killen har stånd. Om den används på rätt sätt, det vill säga vid varje samlag och under hela samlaget, ger kondomen ett bra skydd mot graviditet. Kondom kan man köpa i livsmedelsaffärer, kiosker eller på ett apotek. Kondom är dessutom det enda preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar. P-piller/minipiller: är ett piller som tjejen ska ta regelbundet varje dag. Det innehåller hormoner som lurar kroppen att inte ha ägglossning eller gör så att ett ägg inte kan fastna i livmodern. P-piller eller minipiller måste skrivas ut av en barnmorska på vårdcentralen eller ungdomsmottagningen. P-stav: är en lite stav på några cm som förs in under huden på tjejens överarm. Den innehåller hormoner som gör att det blir segt slem i livmoderhalsen så att spermierna inte kan ta sig in, ägget får också svårare att fastna i livmodern. En P-stav kan man få på en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Spiral: den är T-formad och några cm stor. Den förs in i tjejens livmoder när man är hos en gynekolog. Den kan sitta kvar i flera år. Det finns olika sorters spiraler. Säkra perioder: är inte något säkert skydd mot graviditet. Det går ut på att man har samlag då risken/chansen för att bli gravid är så liten som möjligt, dvs före eller efter ägglossningen (oftast har tjejen ägglossning 14 dagar före mensen). Avbrutet samlag: innebär att killen drar ut sin penis och får sin utlösning utanför slidan. Det är inte någon säkert skydd mot graviditet. Akut-p-piller ("dagen efter"): är ett piller man tar efter ett oskyddat samlag. Inget regelbundet skydd. Det kan användas som en nödlösning efter ett oskyddat samlag som genomförts vid tiden för ägglossning. De kan också användas om den vanliga metoden misslyckats, till exempel om kondom gått sönder eller p-piller glömts. Akut-piller erbjuds också efter våldtäkt. Inom tre dygn efter oskyddat samlag tas akut-piller. De finns att få på ungdomsmottagningen eller köpa på apotek. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar * Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter Läs mer på:

GRAVIDITET MENY HÄLSA ETT NYTT LIV
*= Du är här ETT NYTT LIV För att en kvinna ska bli gravid måste spermier ha befruktat ett ägg inne i kvinnans äggledare. Ett befruktat ägg måste sedan fastna i livmodern och börjat växa till ett foster. När ett ägg har lämnat äggstocken vandrar det in i äggledaren och lever i ca ett dygn. Om spermier träffar ägget under det dygnet sker en befruktning. Spermier kan dock överleva flera dagar inne i tjejen efter ett samlag. Ett befruktat ägg är alltså en del från mannen och en del från kvinnan som tillsamman blir en helt ny cell som delar sig och delar sig igen osv. Det bildas ett foster med nya organ och kroppsdelar och efter nio månader, 40 veckor, har det befruktade ägget utvecklats till en helt ny människa. Titta på bildspelet: Om man vet att man haft oskyddat sex kan man börja fundera över om man är gravid. Tjejen märker oftast att hon är gravid när mensen inte kommer som den ska, när brösten börjar ömma och hon kanske börjar må illa. För att testa om man är gravid kan man köpa ett graviditetstest. De säljs i vanliga livsmedelsaffärer eller på ett apotek. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel * Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

FÖRLOSSNING MENY HÄLSA
*= Du är här Om man beslutar sig för att fullfölja graviditeten kommer man till slut fram till förlossningen. Det är då barnet föds. Under hela graviditeten har barnet fått sin näring genom navelsträngen. Navelsträngen är fäst i moderkakan som i sin tur sitter fast i livmoderns vägg. Genom moderkakan och navelsträngen har näringen från mamman nått barnets blod. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet * Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Barnet har fram till förlossningen legat i vatten, fostervatten, och även fått syre genom navelsträngen (via blodet). Innan förlossningen bör barnet ha vänt sig så att det ligger med huvudet ner mot slidan. Om barnet inte vänt sig kan det även födas med rumpan först. Annars måste man göra ett kejsarsnitt, dvs öppna mamman mage för att få ut barnet. Efter förlossningen måste barnet snabbt börja andas och lära sig äta själv. Nu finns ju inte någon näring direkt från mamman längre. Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

ABORT MENY HÄLSA VAD ÄR ABORT?
*= Du är här VAD ÄR ABORT? Abort betyder att man avbryter en graviditet. Man kan göra abort fram till dess att fostret är 22 veckor. Abort görs på sjukhus och man kan få hjälp och stöd både före och efter en abort. Hur man gör en abort beror på hur gammalt fostret är. Ju äldre fostret är ju mer komplicerat blir ingreppet. Om man ska göra en abort eller inte bestämmer i slutänden tjejen ensam. Ingen annan kan bestämma eftersom man får göra en abort utan att föräldrarna behöver få veta. Personalen som gör aborten har tystnadsplikt. Däremot är det bra att prata med någon om hur man mår eftersom en abort är ett stort och ibland svårt beslut. Läs mer på : Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning * Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

UPPGIFTER SEX & RELATIONER 1
MENY HÄLSA *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort * Uppgifter 1 Uppgifter 2 Pubertet: 1. Ge 5 exempel på vad som händer i en flickas kropp under puberteten. 2. Ge 5 exempel på vad som händer i en pojkes kropp under puberteten. Sexuell läggning: 3. Varför tror du att det är svårt för många att berätta att man är homosexuell? 4. Vad tänkte du när du såg filmen: 5. Fundera på vad du tycker om att någon är t ex är homosexuell, och varför du tycker så? Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Könssjukdomar 6. Vad är en könssjukdom? 7. Vilken könssjukdom är den vanligaste? 8. Vad innebär anmälningsplikt? 9. Vad är bästa skyddet mot könssjukdomar? Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

UPPGIFTER SEX & RELATIONER 2
MENY HÄLSA *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 * Uppgifter 2 Preventivmedel: (Läs om olika preventivmedel.) 10. Vilket preventivmedel skyddar även mot könssjukdomar? 11. Vilka preventivmedel finns för killar att använda? 12. Vems ansvar är det att se till att man skyddar sig mot graviditet/könssjukdomar? TEST: Pröva att trä en kondom över en banan. Man måste vara försiktig för att kondomen ska hålla. Vad är viktigt för att kondomen ska hålla och vara så säker som möjligt? Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Graviditet: 13. Beskriv hur ett ägg blir befruktat och utvecklas till ett foster. Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter Abort/förlossning: 14. Vad tror du avgör om man väljer abort eller att föda ett barn?

SJÄLVKÄNSLA MENY HÄLSA Självbild – hur du ser på dig själv
*= Du är här Självbild – hur du ser på dig själv Hälsa handlar ju inte bara om att vara frisk utan också att må bra inuti. Det finns mycket som påverkar hur vi mår och allt kan vi inte styra själva. Men vi kan jobba med vår självbild. Det vill säga hur vi ser på oss själva. Att vi får en sann och ärlig bild av vem vi är. Självkänsla – att vara nöjd med dig själv Sedan kan vi arbeta med att få en bra självkänsla. Det betyder att vi tycker att den vi är och det vi gör är bra. Att vi är nöjda med oss själva. Kan vi få en rätt självbild och en bra självkänsla ökar möjligheten att må bra och få en god hälsa. Självförtroende – att tro/veta att man klarar av olika saker Att ha en bra självkänsla är inte samma sak som att ha ett bra självförtroende. Man kan ha en bra självkänsla även om man vet att man inte är bäst på saker eller om man till och med vet att man inte klarar allt. Självkänsla har att gör med hur man ser på sig själv oavsett vad andra tycker. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 * Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

BRA SJÄLVKÄNSLA MENY HÄLSA HUR MÄRKS BRA SJÄLVKÄNSLA?
*= Du är här HUR MÄRKS BRA SJÄLVKÄNSLA? Ens självkänsla kan vara bättre eller sämre i olika perioder i livet och den kan också vara olika stark i olika situationer. När man har bra självkänsla kan det märkas genom att man: känner att man duger, trots att man inte är bra på allt känner att man har rätt att ta plats, att synas och höras och att man känner sig respekterad vågar tala om hur man mår eller vad man tycker accepterar att alla inte kan tycka om en känner att man har rätt att säga både ja och nej till saker kan be om hjälp när man behöver känner att man är värd att må bra, att man sköter om sig själv och gör saker som får en att må bra törs prova nya saker och nya situationer vågar misslyckas törs ta kontakt med människor kan ge både positiv och negativ kritik till andra står för den man är och hur man ser ut känner sig okej även om inte allt är perfekt törs stå för det man gör och det man har gjort kan erkänna misstag och be om förlåtelse om man gjort någon illa kan belöna och berömma sig själv. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla * Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter Texten är hämtad från (med tillstånd av) :

LÅG SJÄLVKÄNSLA MENY HÄLSA HUR MÄRKS LÅG SJÄLVKÄNSLA?
*= Du är här HUR MÄRKS LÅG SJÄLVKÄNSLA? Ens självkänsla kan vara bättre eller sämre i olika perioder i livet och den kan också vara olika stark i olika situationer. När självkänslan är svag kan det märkas genom att man: känner sig dålig, att man inte tycker att man är värd något gör saker som inte är bra för en undviker att umgås med andra undviker att prova nya saker försöker vara andra till lags i vänskaps- och kärleksrelationer inte tar plats och tar för sig i olika situationer ofta är svartsjuk eller avundsjuk på andra blir jätteledsen om man misslyckas med något man gör. Dålig självkänsla kan också visa sig genom att en person slåss, mobbar eller är taskig mot andra. Det kan också vara så att man försöker dölja dålig självkänsla genom att försöka vara superduktig och bäst på allt eller att man skryter om sig själv. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla * Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter Texten är hämtad från (med tillstånd av) :

Uppgifter självkänsla
MENY HÄLSA *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Läs och diskutera med din kamrat/lärare om hur en bra självkänsla märks. Läs och diskuterar med din kamrat/lärare hur låg självkänsla märks. Samtala om vad ni tror är orsaken till en låg självkänsla? Skriv ner några orsaker. Hur man kan man jobba på att få en bättre självkänsla? Du kan ta hjälp av Titta på filmen: Svara sedan på dessa frågor: 5 a. Varför tror du man ”fuskar” i reklamen? 5 b. Vem tror du tjänar på detta? 5 c. Hur påverkas du av ideal i reklam? 6. Fundera ett tag. Skriv ner tre positiva saker som du är nöjd med när det gäller dig och din kropp. Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla * Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

DROGER MENY HÄLSA *= Du är här En drog är ett ämne som påverkar vårt beteende, våra upplevelser och känslor. Drogen gör oss också beroende, dvs man vill ha mer av drogen. Drogen skadar ofta vår kropp och kan till och med döda oss. Hur vi påverkas av en drog är olika för olika personer. Det kan bl.a. bero på hur unga vi är, hur mycket vi väger, om vi är kvinna eller man och vilka arvsanlag vi bär på. En del fakta kommer du att hitta på hemsidan Det är centralförbundet för alkohol och narkotika upplysnings hemsida för ungdomar. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter * Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

TOBAK MENY HÄLSA *= Du är här Det finns en mängd farliga ämnen i tobak. Många ämnen är dödliga och de finns både i tobak man röker och i snus. I Sverige måste du vara 18 år för att få köpa tobak. När man röker cigaretter, vattenpipa eller snusar får man i sig dessa ämnen, men även den som sitter bredvid en som röker får i sig mycket av giftet. Det kallas för passiv rökning och därför har man i Sverige infört rökförbud på många platser, bl.a. på offentliga platser så som skolor och resturanger. Giftiga ämnen i tobak Några av de giftiga ämnena i tobak är nikotin och tjära. Dessa ämnen är mycket skadliga för kroppen. Bl.a. skadas hjärtat och blodkärlen av att nikotinet höjer blodtrycket. Tjäran stannar kvar i lungorna och kan leda till lungcancer. Tobak kan också leda till cancer i munnen, halsen och magen. Gravid och rökning Är man gravid och röker kan det leda till att fostret får skador som aldrig läker, att det inte växer och till att barnet föds för tidigt. Även efter födseln påverkas barnet av att vara i närheten av en förälder som röker bl.a. ökar risken för allergier och plötslig spädbarnsdöd. Vanlig dödsorsak Tobak är idag den vanligaste orsaken till förtidig död i västvärlden. I genomsnitt dör en rökare 10 år tidigare än en som inte röker. Källa: Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger * Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

ALKOHOL MENY HÄLSA *= Du är här Alkohol är en drog som är laglig i Sverige. Alkohol får dock inte köpas av vem som helst. Ingen under 18 år får köpa alkohol och på Systembolaget där man köper vin, sprit och starköl måste man vara 20 år för att få handla. Orsaken till att man har en åldersgräns i Sverige är att alkoholen skadar kroppen. Är man ung så skadar den kroppen mer eftersom kroppen då hela tiden tillverkar nya celler i kroppen och hjärnan har inte utvecklats klar. Gravid och alkohol Är man gravid bör man inte dricka alkohol eftersom alkoholen går över till fostret som kan få mycket alvarliga skador som aldrig läker. Kroppen påverkas Alkoholen påverkar hela kroppen och kan leda till en mängd svåra sjukdomar. Att bli full av alkohol innebär att nervcellerna i kroppen påverkas. Man tänker annorlunda, känslorna förändras, man kan få minnesluckor, tappar balansen och får ett sämre omdöme. Därför är det farligt och straffbart att köra bil, motorcykel, moped och båt om man druckit alkohol. Alkohol ger också en berusande effekt som gör att många gör saker som de inte skulle göra om de var nyktra. Något som de kanske ångrar efteråt. Beroende-framkallande Alkoholen kan göra personen beroende vilket gör att man inte kan kontrollera hur mycket och hur ofta man dricker. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak * Alkohol Narkotika Uppgifter

NARKOTIKA MENY HÄLSA ALL NARKOTIKA ÄR OLAGLIG
*= Du är här ALL NARKOTIKA ÄR OLAGLIG Det är olagligt att använda, köpa, sälja, ge bort eller odla narkotika. Narkotika finns i en mäng olika former. Det kan rökas, drickas, sniffas eller tas med en spruta direkt in i blodet (injiceras). Det som är gemensamt är att alla sätt ger en kraftig påverkan på kroppen, vårt medvetande och våra känslor. Vad som är narkotika bestäms av olika lagar. Här bredvid finns exempel på narkotikaklassade droger. Exempel på narkotikaklassade droger Cannabis (Hasch, Marijuana) GHB Ecstasy Kat Amfetamin Kokain Morfin Heroin (Källa: Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Övrigt Det finns fler ämnen som kan skada kroppen och göra oss beroende. Det kan handla om att sniffa eller dopa sig: Sniffning innebär att man andas in kemiska gaser som kan finnas i ex. lösningsmedel, bensin eller lim. Dopning innebär att man äter ämnen som gör att man orkar träna mer och får större muskler. Både sniffning och dopning skadar kroppen allvarligt. Droger Tobak Alkohol * Narkotika Uppgifter

UPPGIFTER DROGER MENY HÄLSA SVARA PÅ FRÅGOR
*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Använd sidorna i menyn. Du kan eventuellt hitta svaret på då måste du klicka dig till FAKTA och sedan välja vilken drog du ska läsa om. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Tobak 1. Vad är passiv rökning? 2. Nämn 2 olika skador på kroppen som kan orsakas av tobak? Alkohol 3. Varför är det en åldersgräns för alkohol i Sverige? 4. Varför får man inte köra bil när man druckit alkohol? 5. Ge exempel på hur kan alkoholen skada kroppen? (läs på Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Narkotika 6. Ge exempel på 3 olika narkotiska droger. 7. Gå in på Klicka dig till fakta och läs om ett narkotiskt preparat, skriv ner 3 faktauppgifter om den drogen. Övrigt Gå i på och läs om sniffning och dopning. 8. Hur farligt är sniffning? 9. Vad finns det för biverkningar på dopning? Droger Tobak Alkohol Narkotika * Uppgifter

KROPPENS FUNKTIONER MENY *KROPP
*= Du är här Här kommer du läsa om några av kroppens organ, organsystem och om hur delar av kroppen fungerar. Du ska också få testa att göra experiment som handlar om smak och lukt. Dessa delar arbetar vi med: Ögat och synen Örat och hörseln Blodomloppet Maten och Matspjälkningen Andningsapparaten . Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

ÖGAT OCH SYNEN MENY KROPP
*= Du är här Den största delen (ca 80 procent) av det vi upplever kommer från synen. Vi kan se genom att ljusstrålar reflekteras (”studsar”) från vår omgivning in i ögat. Ljuset träffar t ex ett äpple. Ljusstrålarna studsar från äpplet och in i vårt öga. Ljusstrålarna passerar pupillen, fortsätter genom linsen och når näthinnan. På näthinnan sitter två sorters synceller, tappar och stavar, som gör om ljuset till en bild som sedan skickas via synnerven till hjärnans syncentra. Tapparna gör att vi ser skarpt, och att vi kan se olika färger. Stavarna gör att vi kan se i mörker. Har vi inga fel på ögonen så är våra ögon, än så länge, mycket bättre än den bästa digitalkameran. Ögat kan urskilja omkring olika färgnyanser. * Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning LÄS MER OM SYNEN Här kan du läsa om ögat och förstå hur synen fungerar. Uppgifterna ska du lösa genom att följa ”Ögats huvudspår” men ibland klickar man sig ut på ”sidospår” för att lära sig lite mer. Följ huvudspåret genom att klicka på handen. Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

LJUSET MENY KROPP *= Du är här Ljus är energi. Exempelvis solenergi och värmeenergi som blir i en glödlampa eller när något brinner. Ljuset rör sig framåt med en hastighet av km/s i luft. Ljus från t ex solen ser vi som vitt ljus, men det innehåller alla färger. Färgerna är blandade och då uppfattar vi ljuset som vitt. Ljuset tar sig fram som en vågrörelse och olika färger i ljuset har olika våglängd. Färgerna i ljuset ”bryts” i t ex en vattendroppe. Det är därför det blir en regnbåge när det är fuktigt i luften och solen skiner. Ögat och synen * Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

UPPGIFTER MENY KROPP SVARA PÅ FRÅGOR
*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Ögat och synen Ljuset * Uppgifter Ögat och synen 1. Varför är det viktigt med ljus för att vi ska kunna se? 2. Vi har olika typer av synceller. Vad heter de och vad har de för olika uppgifter? Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Ljuset 3. Beskriv hur ljuset från solen kan bli en regnbåge då det är fuktigt i luften? Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

ÖRAT OCH HÖRSELN MENY KROPP
*= Du är här Om vi slår på en trumma, spelar på en gitarr eller sjunger sätter vi trumskinnet, strängen eller stämbandet i rörelse. Rörelsen för att det blir vågor i luften, sk. ljudvågor. Ljudvågorna kan transportera sig långt, oftast genom luften. Ljudvågorna kan även ta sig genom andra ämnen, ex metall, vatten och betong. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat delas upp i tre delar: ytteröra, mellanöra och inneröra. Ytterörat fångar upp ljudvågor Mellanörat leder och förstärker ljudvågor Innerörat tar emot ljudvågor och skickar dem till hjärnan. Läs mer om hur ljud och hur du hör! * Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

LJUDET MENY KROPP Hur hör man?
*= Du är här Hur hör man? Ljudvågorna tar sig in genom hörselgången och träffar sedan trumhinnan. Trumhinnan börjar då svänga i samma takt som ljudvågorna. På trumhinnan fäster tre små ben, hörselbenen, som också börjar svänga. Svängningarna går sedan vidare till snäckan. Där finns hörselceller som gör om svängningarna till nervsignaler som skickas till hjärnan genom hörselnerven. Hjärnan tolkar sedan signalerna till ljud. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln * Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

BULLERSKADOR MENY KROPP
*= Du är här Ibland kan ljud skada vår hörsel. Vissa skador kan aldrig läkas utan blir livslånga. Höga ljud skadar vår hörsel men även monotona, långvariga ljud kan skada oss. Hörselskador är ett stort problem och det finns mycket information om hur vi ska skydda vår hörsel. Så här står det på Karlstad kommuns hemsida: Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet * Bullerskador Uppgifter Vilket ljud är farligt? Hörselskador kan delas in i två grupper, hörselnedsättning och tinnitus. Den som drabbas av tinnitus hör ett ständigt ljud, vanligen ett brus eller pip, som aldrig försvinner. Eftersom en hörselskada inte kan botas eller läkas är det viktigt att man gör vad man kan för att skydda sin hörsel mot starka eller långvariga höga ljud. Ljud mäts i decibel, dB. Ljudnivåer över 100 dB innebär alltid en risk för att hörseln skadas och är ljudstyrkan över 130 dB är risken för att man får bestående hörselskador mycket stor. Ett bra tips är därför att ha med sig öronproppar till rockkonserten och att inte har för högt ljud på i sin Mp3 eller mobil. Alltid ha hörselskydd om man arbetar i en verkstad eller i annan bullrig miljö. Följ den här länken och se hur örat uppfattar ljudet. Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln 1. Beskriv tre viktiga delar i örat Örat och hörseln Ljudet Bullerskador * Uppgifter Ljudet 2. Vad är ljud? Bullerskador 3. Vad är buller? 4. Ge exempel på var man kan störas av buller. Tänk på din egen vardag. 5. Finns det platser där DU behöver tänka på att vara rädd om din hörsel? 6. Var går smärtgränsen för hur starka ljud örat tål? 7. Hur många decibel är det på ett disco? Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Mer om Tinnitus – läs först och främst sammanfattningen i början. 8. Förklara vad tinnitus är? 9. Kan tinnitus gå över? 10. Varför får man tinnitus? Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Om du har tid över. Placera ut örats delar på rätt plats på länken: Experiment (samling)

BLODOMLOPPET MENY KROPP
*= Du är här En människa har ungefär 5 liter blod i kroppen. Blodet pumpas runt i kroppen med hjälp av hjärtat, i ett slutet system. Det kallas cirkulationssystemet. Cirkulationssystemet är uppdelat i två olika kretslopp – lilla och stora kretsloppet. Lilla kretsloppet leder blodet mellan hjärta och lungorna för att blodet ska bli syresatt. Stora kretsloppet leder blodet ut i kroppen och tillbaka. Det är då kroppens alla muskler och andra organ får del av det syresatta blodet, det syresätter alltså kroppen. Cirkulationssystemet har hjälp av hjärtat och blodkärlen. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter * Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

HJÄRTAT MENY KROPP Hjärtat
*= Du är här Hjärtat Hjärtat är en stor muskel, ungefär lika stor som en knuten hand. Det slår/pumpar normalt slag/minut (din puls). Det är viktigt att du tar hand om dig och har bra kondition, för att hjärtat ska orka pumpa länge. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter * Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Hjärtat delas upp i två halvor, höger- och vänster. Varje halva innehåller 1 kammare och 1 förmak. Vi har alltså 2 kamrar och 2 förmak i hjärtat. Höger halva pumpar blodet till lungorna, genom lilla kretsloppet. Vänster halva pumpar blodet ut i kroppen, genom stora kretsloppet. För att inte blodet ska rinna mellan de olika hjärthalvorna finns det klaffar som bara släpper igenom blodet åt ett håll Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

BLODET MENY KROPP *= Du är här BLODKÄRL Vi har två olika sorters blodkärl: Artärer leder syresatt blod ut i kroppen. Den största artären i kroppen är aortan, den kallas också för kroppspulsådern. Vener leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. En annan typ av blodkärl heter kapillärer. Det är de minsta blodkärlen som går ut i kroppens alla organ, muskler och vävnader. Eftersom hjärtat också är en muskel behöver även hjärtat få blod. Blodkärlen som fixar det kallas för kranskärl. Det finns ca mil blodkärl i din kropp! Det är lika lång sträcka som två varv runt jorden. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter BLODETS UPPGIFT Blodet har flera viktiga uppgifter i vår kropp: Det är ett transportsystem av både syre, koldioxid, näringsämnen och hormoner. Det är en viktig del av vårt immunförsvar. Det håller temperaturen i kroppen. Hjärtat Puls och kondition * Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning VAD FINNS I BLODET? Om vi tar ett blodprov och delar upp blodet i olika delar så kan man se att blodet till största del består av blodplasma och sedan blodkroppar: Plasma är en gul vätska som till största delen består av vatten men också näringsämnen, salt och socker. Röda blodkroppar färgar blodet rött med ämnet hemoglobin. De röda blodkropparna tar med sig syre från lungorna ut till kroppen och de tar med sig koldioxid från kroppen ut till lungorna. Vita blodkroppar bekämpar bakterier, som gör oss sjuka. Blodplättar behövs när vi får ett sår. Vi säger att blodet har koagulerat och vi får en skorpa på såret. Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

PULS OCH KONDITION MENY KROPP KONDITION
*= Du är här KONDITION Bra kondition innebär att hjärtat kan pumpa ut mycket syrerikt blod till kroppens alla delar. En människa med normalbra kondition har en viloplus på ca slag/minut. En som har bra kondition har en låg vilopluls, ca slag /minut. En som är mycket vältränad har kanske en vilopuls på 30 slag/minut. Det betyder att den personen sparar en mängd hjärtslag under sin livstid. Hjärtat kommer troligtvis orka längre. Bra kondition gör att du orkar med krävande arbetsuppgifter och du har större förutsättningar för att leva ett friskare liv. Konditionen tränar man genom att låta hjärtat jobba hårdare. Cykla, springa, dansa eller någon annan motionsform som ökar hjärtas slag/minut . En förbättrad kondition innebär bland annat: Att hjärtat blivit starkare och kan pumpa ut mer blod i varje slag. Att blodet innehåller fler röda blodkroppar och kan ge musklerna mer syre. Att lungorna kan ta in mer syre som sedan kommer ut i blodet. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat * Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Blodomloppet 1. Beskriv cirkulationssystemet, med stora och lilla kretsloppet. Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat 2. Beskriv hjärtats olika delar. Hjärtat Puls och kondition Blodet * Uppgifter Blodomloppet Blodet 3. Vilka typer av blodkärl har vi och vad skiljer blodkärlen åt? 4. Vad heter kroppens största blodåder? 5. Vad har blodet för uppgift i vår kropp? 6. I blodet finns röda och vita blodkroppar och blodplättar. Vad har dessa för olika uppgifter i blodet? Kolla gärna på låten med Torssons: Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Puls och kondition 7. Varför är det bra att ha en god kondition? Experiment (samling)

MAT OCH MATSPJÄLKNING MENY KROPP
*= Du är här För att må bra måste man äta och dricka rätt. Maten vi äter är den energi som kroppen behöver för att fungera (kemisk energi). När kroppen bryter ner och sönderdela maten, kallar vi det för att kroppen spjälkar maten. Spjälkning betyder att maten sönderdelas i socker, stärkelser fett, proteiner vitaminer och mineralämnen. Ämnen som kroppen kan använda sig av, så kallade näringsämnen. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter * Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

MATENS VÄG GENOM KROPPEN
MENY KROPP *= Du är här 1. Maten stoppas in i munnen. Du tuggar och maten blandas med saliv. 2. Du sväljer och maten pressas med hjälp av muskler ner i matstrupen. Det är inte som att hälla vatten genom en slang utan mer som att du pressar en kula genom slangen. 3. Maten kommer till magsäcken. Där blandas maten med magsaft som är stark och gör så att maten börjar sönderdelas till olika ämnen - den spjälkas sönder. 4. Efter magsäcken åker maten ut till den första delen av tunntarmen, tolvfingertarmen. Där blandas maten med bukspott från bukspottskörteln och galla från levern. Bukspottet gör att magsaften inte fortsätter att var lika stark och frätande. Galla finfördelar fettet så att kroppen kan få nytta av det. 5. Maten kommer sedan till tunntarmen (som är 5-6 meter lång). I tunntarmen kan kroppen ”suga åt” sig alla viktiga näringsämnen som sedan skickas ut i blodet. Insida på tunntarmen är veckad för att ytan som ska bli så stor som möjligt. Det kallas för tarmludd. 6. Efter tunntarmen kommer tjocktarmen den är ca 1 meter lång. I tjocktarmen sugs det mesta av all vätska upp. I början av tjocktarmen finns blindtarmen. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet * Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Visste du att… Matsmältningskanalen börjar i munnen och slutar med ändtarmen. Matsmältningskanalen är ca 7 meter hos en vuxen person. Det tar ungefär 1 dygn (24 timmar) innan maten du svalt kommer ut genom ändtarmen, anus. Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

VAD SKA VI ÄTA? MENY KROPP
*= Du är här Det är viktigt att äta rätt. Kroppen behöver olika ämnen för att fungerar. Därför måste vi äta en varierad kost. Vi måste äta lite av varje. Tallriksmodellen (bilden) är bra att utgå ifrån när vi ska välja vad vi ska äta. Maten ska innehålla energi och byggmaterial som kroppen behöver. Först tittar vi närmare på energin som kroppen behöver. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial * Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

KROPPENS ENERGIBEHOV MENY KROPP
*= Du är här Kolhydrater är ett gemensamt namn för socker, cellulosa och stärkelser. Det finns bl.a. i pasta, potatis, bröd, frukt. Kroppen omvandlar kolhydraterna till kemisk energi vilket vi kan använda till att röra på oss, tänka, få hjärtat att slå mm. Man pratar ibland om snabba och långsamma kolhydrater. Energin i de långsamma kolhydraterna räcker längre. Idrottsmän brukar därför ”energiladda” med långsamma kolhydrater som finns i bl a pasta, gärna fiberpasta. Energin i de snabba kolhydraterna går åt fort och används när man är trött och måste ha en energikick. Sockret (energin) tas snabbt upp i blodet. Finns i ex. sportdryck, druvsocker. Om vi äter mer kolhydrater än vad kroppen gör åt omvandlas kolhydrater till fett. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken * Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Fett innehåller mycket energi. Mer än dubbelt så mycket jämfört med kolhydrater. Äter vi mycket fett (eller kolhydrater som ju blir fett till slut) lagras det i kroppen. Mest fett lagras i underhuden och runt tarmarna. Det finns två olika sorters fett. Det en är lite nyttigare än det andra. Omättat fett är nyttigare och finns i fett från växter och fiskar. Ex, olivolja, rapsolja och feta fiskar som lax. Mättade fetter är inte lika nyttiga. Det är pga. av att det lägger sig i ådrorna och kan leda till åderförkalkning. Då kan lite av beläggningen i ådrorna lossna och ge en propp i blodcirkulationssystemet Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

KROPPENS BYGGMATERIAL
MENY KROPP *= Du är här Proteiner Behövs för att bygga upp våra celler (som bygger muskler, hår, hud mm) och hormoner och enzymer. Proteiner måste man ha för att kroppen ska fungera. Proteiner finns i t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk, bönor, ärter. Är man vegetarian måste man tänka extra mycket på att man får i sig proteiner. Mineralämnen Finns från början i vår berggrund. Kroppen behöver mineralämnen för att fungera. Ex. järn för att de röda blodkropparna ska kunna transportera ut syre till kroppens muskler och organ. Kalcium (kalk) för att kunna bygga skelettet. Vitaminer Om vi saknar vitaminer kan vi få olika bristsjukdomar. Kolla i tabellen vad olika vitaminbrister kan leda till. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg * Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Vitamin Var vitaminet finns. Om det saknas kan man bli sjuk. Exempel på sjukdom: A-vitamin Fisk, ägg, smör. Bildas även i kroppen ur ett ämne som finns i t.ex. morötter och spenat. Nattblindhet, dvs. svårt att se i svag belysning. B-vitamin Kål, bönor, kött, ägg, grovt bröd. Dålig matlust, ”blodbrist”, trötthet, nervsjukdomar. C-vitamin Tomater, potatis, apelsiner, citroner, nypon Trötthet och dåligt motstånd mot infektioner. Skör hud (skörbjugg som många sjömän dog av förr) D-vitamin Fisk, ägg, mjölk. Bildas även i huden med hjälp av solljuset Svagt skelett på grund av dåligt upptag av kalk från tarmen. E-vitamin Vetegroddar, paprika, växtfett i t.ex margarin, rapsolja. Blodbrist. K-vitamin Spenat, kål. Bildas även av bakterier som lever i tarmen. Ökad blödning från sår. Blodet har svårt att levra sig. Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

SMAKEN MENY KROPP *= Du är här För att du ska känna att något smakar på ett visst sätt finns det smaklökar på tungan. Varje smaklök består av flera smakceller som skickar information till hjärnan. Smaklökarna sitter utspridda tungan, de är ungefär st. En smakcell lever ungefär tio dagar, och det bildas hela tiden nya smakceller. Smaklökarna kan skilja på 5 olika smaker. Sött, salt, surt och beskt - är de vanliga. Men man har konstaterat minst en till och det är umami. Umami är smaken av protein, lite metallisk och används egentligen mer som förstärkare av de andra smakerna. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? * Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter På tungan finns smaklökar. Varje smaklök består av många smakceller. Smakcellerna känner vad det du äter smakar, och skickar signaler till hjärnan. Experiment (samling)

*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Matspjälkningen 1. Vad betyder ”spjälka”? Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Matens väg 2. Vad har magsaften för funktion? 3. Vad händer i tunntarmen? 4. Vad händer i tjocktarmen? 5. Hur lång tid tar det innan maten du ätit kommer till ändtarmen och du bajsar? Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov * Uppgifter Mat och matspjälkning Vad ska vi äta? 6. Varför är det viktigt att tänka på att ha en varierad kost – alltså äta lite av varje? 7. Ge tre exempel på viktiga ämnen att få i sig. Kroppens energibehov 8. Vad används kolhydrater till? 9. Vad är skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater? Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Kroppens byggmaterial 10. Vad används proteiner till i kroppen? 11. Varför är det viktigare att äta mer D-vitamin på vintern än på sommaren? Experiment (samling)

ANDNINGSAPPARATEN MENY KROPP
*= Du är här För att kroppens celler ska kunna arbeta behövs syre. Syret går åt vid förbränningen av energin så att vi t ex kan röra på oss. Syret tas upp i lungorna och förs sedan ut till blodet. Men vi måste också andas ut koldioxiden som bildas när kroppen/cellerna arbetat. Våra lungor och luftvägar har alltså två viktiga uppgifter som måste fungera för att vi ska må bra: ta vara på syret i luften vi andas in få ut koldioxiden efter att våra muskler och organ ”jobbat” Syre behöver vi för att fungera. Hjärnan kan t ex, bara vara utan syre någon minut innan den tar skada. Alla våra organ behöver syre för att kunna fungera. All förbränning kräver syre (precis som när du ska tända eld på en brasa eller ett ljus). Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning * Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

VÅRA LUFTVÄGAR MENY KROPP
*= Du är här Det finns två vägar för luften att nå lungorna. Genom näsan eller genom munnen. Innanför näsan finns en stor näshåla och bihålor. Bihålorna är hålrum i skelettet och fungerar som en klimatanläggning. De ser till att luften som vi andas in inte är för kall, för varm eller för torr. Det är viktigt för luft som är för kall eller torr kan skada våra lungor. För att inte få smuts i lungorna måste luften också renas från ex. damm. Smutsen fastnar på små hår, flimmerhår, som finns i näsan och i svalget. Om det kommer in smuts som stör och retar flimmerhåren så nyser vi. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning I lungorna Våra lungor är inte två tomma luftbälgar. Varje lunga består av små blåsor som kallas lungblåsor. Vi har miljontals lungblåsor i varje lunga. Varje blåsa är någon millimeter stor och de hänger ihop i stora klasar som liknar vindruvor. I varje blåsa finns mängder av små blodkärl som tar emot syret. Blodet tar emot syret och transportera det till hjärtat och sedan vidare ut till kroppens muskler och organ. Men blodet lämnar också kvar koldioxid i lungblåsan. Koldioxiden har bildats i kroppens organ eller muskler. Kroppen måste bli av med koldioxiden och därför lämnas det i lungan så att vi kan andas ut det. Andningsapparaten * Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

RÖSTEN MENY KROPP *= Du är här När vi andas så passerar luften struphuvudet. Struphuvudet finns för att skydda våra stämband. Stämbanden behövs för att vi ska kunna prata, skrika och sjunga. När vi andas och spänner våra stämband bildas det ljud. Det fungerar ungefär som när du spänner två gummiband. När vi andas och luften strömmar mellan stämbanden blir det ljud. Med vår tunga och våra läppar formar vi ljudet till tal och sång. Ju hårdare stämbanden spänns ju högre (ljusare) blir tonen. Killar har längre stämband. Det är därför de har en mörkare röst än tjejer. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar * Rösten Uppgifter Experiment (samling)

*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Andningsapparaten 1. Vilka är lungornas två olika uppgifter? Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Våra luftvägar 2. Beskriv varför vi har en näshåla och bihålor? 3. Hur ser en lunga ut inuti? Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Ljudet 4. Hur fungerar våra stämband? Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten * Uppgifter Experiment (samling)

EXPERIMENT KROPPEN MENY KROPP
*= Du är här Här finns en samling med experiment där du får använda kroppen. Ögat och synen Ljuset Uppgifter Blodomloppet: Testa din vilopuls Mat och matspjälkning: Smaktest Smak- och lukttest Drick upp och ner Andningsapparaten: Laboration andning Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter * Experiment (samling)

SMAKTEST Experiment MENY KROPP
*= Du är här Syfte: Du får testa hur olika smaker känns på olika ställen på tungan. Det här behöver du: Citron, grapefrukt, socker och salt, en tallrik och tops. Ögat och synen Ljuset Socker = sött Salt = salt Grape = beskt Citron = surt Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Gör så här: Titta på bilden av tungan och de olika smakcentra som finns på den. Gnid en tops på någon av ”smakerna”. Känn med topsen på olika delar på tungan. Ta hjälp av en kompis så du prickar rätt. Testa om du känner någon skillnad på om du t ex sätter surt där smaklökarna för sött finns. Ungefärlig tidsåtgång: 15 minuter. Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

SMAK- och LUKTTEST Experiment MENY KROPP
*= Du är här Syfte: För att känna smak behövs också näsan och ögonen. Vårt luktsinne och vår syn påverkar hur vi upplever smaken. Känner vi igen det vi ska äta och om det luktar på ett speciellt sätt har hjärnan redan börjat förbereda oss på hur det ska smaka. Gör nu nästa test som ska bevisa att både näsa och ögon är viktiga för att kunna känna smaken på det vi äter.. Det här behöver du: 2 äppelskivor och 2 päronskivor Jobba två och två. Ögat och synen Ljuset Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Gör så här: En av er blundar, den andra tar 1 äppelskiva och 1 päronskiva Håll en av fruktskivorna under din blundande kompis näsa och stoppa den andra i kompisens munnen. Låt kompisen säga vad det smakade. Svarade han/hon rätt? Varför smakar inte maten så gott, då du är täppt i näsan och inte kan känna någon lukt? Ungefärlig tidsåtgång: 15 minuter. Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

DRICK UPP OCH NER Experiment MENY KROPP
*= Du är här Syfte: Att testa hur matspjälkningen fungerar. Material: Glas, sugrör och vatten. Gör så här: Ställ dig på händerna och försök dricka vatten ur glaset. Förklara varför/varför inte det gick. Ögat och synen Ljuset Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

LABORATION ANDNING Experiment MENY KROPP
*= Du är här Syfte: Förstå varför vi andas och vad som händer när man inte kan andas ordentligt (exempelvis vid astma) Material: Sugrör Gör så här: Stoppa sugröret i munnen. Håll för näsan och andas genom sugröret i 15 sekunder. Diskutera med din klasskamrat hur det kändes och vad ni tror händer i kroppen. Tidåtgång: ca 10 min Ögat och synen Ljuset Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling)

TESTA DIN VILOPULS Experiment Testa din vilopuls
1. Sitt/ligg och vila några minuter. Mät nu din vilopuls under 1 minut. Du mäter antingen genom att lägga pek- och lång fingret mot halspulsådern eller på din handled. Skriv ner din vilo-/normalpuls. (TIPS! Du kan mäta under 15 sekunder och sedan multiplicera med 4. Då får du pulsslagen under 1 minut.) 2. Gå/spring nu upp och ner för trappor eller i korridoren. Mät pulsen igen. Skriv ner din puls efter ansträngning. 3. Nu ska du hålla koll på hur lång tid det tar innan du har återfått din vilopuls. Mät din puls med jämna mellan rum (vänta 30 s och räkna igen). Hur lång tid tar det innan du har fått ner pulsen till din vilopuls igen. Skriv ner tiden. Gör du detta under flera veckor kan du se om du förbättrat din kondition. Ju snabbar du återfår din vilopuls, ju mer har du förbättrat din kondition. 4. Jämför med en kamrats resultat. Kan ni dra några slutsatser när ni ser era olika mätresultat? Skriv ner vad ni kommer fram till. Ögat och synen Ljuset Örat och hörseln Ljudet Bullerskador Uppgifter Hjärtat Puls och kondition Blodet Uppgifter Blodomloppet Matens väg Kroppens byggmaterial Vad ska vi äta? Smaken Kroppens energibehov Uppgifter Mat och matspjälkning Andningsapparaten Våra luftvägar Rösten Uppgifter Experiment (samling) Foto: fotofinnaren.se

NATUR MENY *NATUR NATUREN ÄR VIKTIG FÖR OSS!
*= Du är här NATUREN ÄR VIKTIG FÖR OSS! Vi människor är beroende av att naturen och miljön runt omkring oss fungerar. Vi tänker sällan på alla arter, både växter och djur, som är beroende av varandra. Vi tänker inte heller så ofta på att vi faktiskt är beroende av att djur och växter gör saker som vi inte kan leva utan. Det har funnits liv på jorden i många miljoner år. Olika arter har utvecklats och andra har dött ut. Fortfarande upptäcker man nya arter och varje år hör vi om andra som är på väg att försvinna. Eftersom så många växter och djur behöver varandra är det viktigt att de ges möjligt att få fortsätta att leva på jorden. Det kallas för att ha en stor biologisk mångfald. Begrepp som du möter när vi läser om natur: Kretslopp Ekosystem Näringskedja Ekosystemtjänster Kretslopp Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening

KRETSLOPP MENY NATUR VAD ÄR ETT KRETSLOPP?
*= Du är här VAD ÄR ETT KRETSLOPP? Ett kretslopp består av någonting som används om och om igen. Till exempel i din kropp där blodet går runt i stora och lilla kretsloppet, eller vattnet vi använder varje dag och det som finns i naturen. * Kretslopp Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Vattnets kretslopp Allt vatten på jorden ingår i ett kretslopp. Med det menas att vattnet alltid har funnits och används hela tiden fast på olika platser och på olika sätt. Även det vatten vi använder till att tvätta oss, laga mat och för att tillverka olika saker återvänder så småningom till kretsloppet. Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Så här fungerar vattnets kretslopp: Solen skiner på vattnet som värms upp. Vattnet avdunstar och blir ånga. Ångan stiger uppåt och bildar moln. När molnen blåser in över land kyls de av och faller ner som regn. Vattnet rinner ut i en sjö, det dunstar igen osv. Experiment Ekoburk Vattenrening

EKOSYSTEM MENY NATUR *= Du är här Vi litar på att det mesta i naturen fungerar av sig självt. Vi tänker oftast inte på att växter och djur ingår i olika system där de är beroende av varandra. Om något ändras i ett sådant system kan det få stora konsekvenser för många arter och stora delar av naturen och miljön. Vad är ekosystem? Naturen kan delas in i olika områden. Dessa områden kallas för ekosystem och i de systemen är växter och djur beroende av varandra. En sjö, en skog eller en äng är exempel på ekosystem. Till exempel så är en sjö ett ekosystem när olika växter och djur äter varandra i en så kallad näringskedja. Att ekosystemen fungerar är viktigt för att det till exempel inte ska bli för många av ett och samma djur eller växt. För att ha en så stor biologisk mångfald som möjligt på jorden måste ekosystemen fungera. Kretslopp * Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening

NÄRINGSKEDJA MENY NATUR
*= Du är här I olika ekosystem finns det olika näringskedjor. Med näringskedja menas hur näringsämnen sprids och omvandlas genom att djur och växter äter och äts av varandra. Här är ett exempel på en näringskedja. Näringskedja i en sjö Små plankton i sjön äts upp av en liten fisk, som äts av en större fisk. Fisken äts av en rovfågel, eller kanske fiskas upp av människan. Om exempelvis småfiskarna dör ut blir det tufft för de större fiskarna att överleva och rovfåglarna skulle få börja leta mat på ett annat ställe. Vilket skulle kunna leda till obalans i ett annat ekosystem. Ofta sitter många olika ekosystem ihop. Kretslopp Ekosystem * Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening

MÄNNISKA och EKOSYSTEM
MENY NATUR *= Du är här VI MÄNNISKOR PÅVERKAR EKOSYSTEMEN Människan kan ofta påverka ekosystemen. Ibland är det vi människor som förstör ett ekosystem genom att en djur- eller växtart kanske dött ut på grund av miljögifter. Vi kan också rädda delar av ett ekosystem genom att stödja en art som har svårt att överleva. Det får inte bli obalans i de ekosystem som är en förutsättning för att livet på jorden ska fungera för så många arter som möjligt. Kretslopp Ekosystem Näringskedja * Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening Foto:

UPPGIFTER EKOSYSTEM MENY NATUR SVARA PÅ FRÅGOR
*= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Kretslopp EKOSYSTEM 1. Beskriv vad ett ekosystem är? 2. Vi beskriver en näringskedja i en sjö. Beskriv en annan näringskedja i ett annat ekosystem. 3. Fundera på vad som kan hända när ett ekosystem kommer i obalans. Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem * Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening

EKOSYSTEMTJÄNSTER MENY NATUR
*= Du är här Vi människor är beroende av olika saker som naturen tillverkar, man kan säga att naturen gör olika tjänster åt oss. Tjänster som vi kanske inte tänker på att vi är beroende av. Det kallas för ekosystemtjänster. Många av ekosystemtjänsterna kan vi inte ersätta med ny teknik- det är bara naturen som göra dem åt oss! Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, men också vattnets reningssystem. Människan påverkar ekosystemtjänsterna Precis som människan påverkar olika ekosystem, så påverkar vi också olika ekosystemtjänster. Till exempel genom att vi bygger bostäder eller stora vägar där det tidigare varit skog eller äng. Ibland kan man kompensera det vi människor förstör genom insatser i ett annat område. Som till exempel att rena en sjö, eller göra det möjligt för djur att överleva eller flytta till nya områden. Kretslopp Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter * Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening

POLLINERING MENY NATUR
*= Du är här Oftast tänker vi inte på hur äppelträden i trädgården måste ha tillgång till bin, humlor eller andra insekter för att kunna få bära frukt. Men om det inte fanns bin och humlor skulle inte blommorna pollineras och det skulle inte bli någon frukt. Detta gäller ju för många växter som vi måste ha för att kunna överleva. Potatis, spannmål, grönsaker mm. Av bina får vi sedan honung som vi också använder oss av. Kretslopp Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster * Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening

NATURLIG VATTENRENING
MENY NATUR *= Du är här En del vatten renar vi människor på olika vattenreningsverk, men det mesta vattnet på jorden renas på egen hand. Den naturliga vattenreningen är därför en ekosystemtjänst. Vattnet som regnar ner på jorden renas när det passerar sand och grus i marken. Alltså på sin väg som grundvatten. Det renas också till viss del från gifter och föroreningar. Kretslopp Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering * Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening Grundvatten som rinner genom sand och grus.

UPPGIFTER EKOSYSTEMTJÄNSTER
MENY NATUR *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Kretslopp EKOSYSTEMTJÄNST 1. Beskriv vad en ekosystemtjänst är. 2. Varför är ekosystemtjänster viktiga? 3. Sök på internet efter ekosystemtjänst. Kan du hitta något mer exempel på en bra ekosystemtjänst? Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening * Uppgifter Experiment Ekoburk Vattenrening

EKOBURK Experiment MENY NATUR
*= Du är här Det här behöver du: En glasburk med lock, jord, lecakulor, en bit grillkol, lite vatten och en växt (t ex ett litet skott från en krukväxt. Ampellilja och murgröna är bra växter att använda). Kretslopp Gör så här: 1. Lägg lecakulor i botten glasburken, ca 2 cm djupt. 2. Krossa en bit grillkol och blanda med jord. 3. Lägg blandningen i burken, cirka 5 cm djupt. 4. Plantera din växt. 5. Vattna lite i burken och sätt sedan på locket och skruva åt ordentligt. Burken ska helst stå i ett fönster eller på någon annan plats där den får dagsljus. Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Vad händer i burken? Nu har du skapat ett ekosystem. Vattnet har sitt eget kretslopp inne i burken. Du kan se hur vattenånga bildas på burkens insida, och sedan “regnar” ner på växterna. Av de växter, eller delar av växter, som dör blir den största delen till koldioxid som går ut i luften igen. Resten förmultnar och blir till jord. Det kan t o m vara så att du kan se små kryp som kommit med jorden eller växten in i ditt ekosystem, och som hjälper till med nedbrytningen. Lycka till! Experiment * Ekoburk Vattenrening

Vattenrening Experiment MENY NATUR Det här behöver du:
*= Du är här Det här behöver du: Kaffefilter, sand, grus, småsten, smutsigt vatten, tillbringare, balja, hink, tegelstenar, spik och hammare. Kretslopp Ekosystem Näringskedja Människa och ekosystem Uppgifter Gör så här: Gör hål i hinkens botten med spiken och hammaren, minst 20 stycken. Lägg kaffefiltret i, fyll på med ett lager sten, ett lager grus (upp till halva hinken) och ett lager sand. Lämna några centimeter upp till hinkkanten. Sätt hinken i baljan och höj den med hjälp av tegelstenar. Häll på smutsigt vatten. Vad händer med vattnet som kommer ut i baljan? Ekosystemtjänster Pollinering Naturlig vattenrening Uppgifter Experiment Ekoburk * Vattenrening Lycka till!

? EXPERIMENTEN MENY EXPERIMENT Upptäck genom att experimentera!
Miljö Skräp-plankan Fatta katastrofen (ur.se) ? Energi Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Upptäck genom att experimentera! Det är roligt med naturkunskap – och det finns många sätt att testa själv och att lära genom att experimentera. Till vänster hittar du alla de experiment som finns inom läromedlet. Lycka till! Hälsa Inga experiment Kropp Smaktest Smak- och lukttest Drick upp och ner Laboration andning Testa din vilopuls Natur Ekoburk Vattenrening START Foto:

NATURKUNSKAP 50p.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "NATURKUNSKAP 50p."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

NATURKUNSKAP 50p.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "NATURKUNSKAP 50p."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss