Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet

En presentation över ämnet: "Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet"— Presentationens avskrift:

1 Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet
Hur kärnkraften byggdes upp  Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken  Kärnkraft en form för energiproduktion   Detta material har tagits fram inom NKS/SOS-1 projektet "Riskvärderingar och säkerhetsstrategier. OKG har bidragit med en betydande insats. Materialet förvaltas för närvarande av Björn Wahlström på VTT och synpunkter och förslag till förbättringar kan riktas till honom Meningen är att materialet skall kunna användas och kompletteras av alla inom branschen under förutsättning att källan anges och att kompletteringarna görs tillgängliga på samma villkor. Materialet är tänkt att kunna stimulera en diskussion i en grupp av människor som är insatta i kärnkraftens problematik. Det är inte meningen att hela materialet skall användas som sådant, utan det är mera avsett att kunna användas som en bakgrund och öppna intressanta frågeställningar för en närmare diskussion. I materialet har olika hyperlinkar införts för att göra det lätt att förflytta sig mellan olika delar om man använder en datorstyrd projektor. Hyperlinken  för till början av presentationen,  för till angiven del och  till slutet där en innehållsförteckning finns för att man skall kunna hoppa tillbaka. Observera att hyperlinkarna endast fungerar när man valt Slide Show. Materialet står till ditt förfogande, lycka till!

2 Mål för kursen ge en beredskap att svara på frågor och förklara, även utanför det egna fackområdet, ge en översiktlig bild av hur kärnkraftverkens säkerhet är uppbyggd, skapa stöd för den del av personalen, som ställer upp för att utanför sitt vanliga arbete berätta om säkerhetsarbetet på kärnkraftverken, förmedla en beskrivning av säkerhetsarbetet, som ger en övergripande förståelse för helheten.   Tanken på att en sådan kurs kunde vara en god idé kom till på basen av några iakttagelser - kärnkraftindustrin har lyckats dåligt med att förmedla en bild av hur man arbetar - också de inom branschen har ibland svårt att förstå hur man resonerar på ett närliggande område - om inte ens branschens folk kan förklara hur man arbetar så att folk förstår, så är kärnkraftens öde beseglat Folk har olika kontaktytor, man pratar ofta om det arbete man gör över dessa kontaktytor. Om man kan utnyttja de kontaktytor branschfolk har på ett bra sätt, kan man småningom skapa en riktigare bild av branschens säkerhetsarbete. Materialet kan också användas som grund när folk inom branschen t.ex. på högskolor och andra läroanstalter berättar för studenter vad branschen har att erbjuda. Den bild man har av hur säkerhetsarbetet går till blir lätt fragmenterad för att det är så många specialistområden som måste beaktas. Säkerhetsarbetet bygger på några lättförståeliga principer och det är meningen att dessa skall lyftas fram. Det är också bra om man konkret den här vägen lyckas visa att de tekniska lösningar man valde för mer än 20 år sedan faktiskt håller ännu idag.

3 Första steget i en process
ett initiativ inom NKS/SOS-1, vilka frågor ställer upplysta lekmän, vilka svar ger en rimlig kompromiss mellan exakthet och förståelighet, en pilotkurs, återkoppling och förbättringar, en dragning för säkerhetsnämnden, en fortsättning så att man får ett material, som kan förbättras med tiden.   Det är viktigt att i detta sammanhang poängtera att detta material inte är en färdig produkt, utan snarare det första steget i en process. Om man inom kärnkraftbranschen kan samarbeta innanför ett gemensamt koncept finns det knappast någon gräns för hur bra material man kan ta fram. På slutändan är det meningen att man skall ha ett basmaterial som alla intresserade kan bidra till. Om du vill använda materialet för något speciellt ändamål så bör du komma ihåg att välja ut det som passar för tillfället. Om du själv använder materialet bör du gärna reservera 5 minuter för att prata om varje bild. Det betyder att du skall välja bort vad du inte vill prata om.

4 Hur förklara? Se till att du kan ditt ämne! Lyssna på vad som frågas!
 Se till att du kan ditt ämne! Lyssna på vad som frågas! Berätta vad du tycker och varför!  Att förklara är alltid svårt. Allra svårast är det att lägga sig på rätt nivå, inte för svårt men inte heller för lätt. Kom ihåg att man lätt blir alltför teknisk om man kan sitt område bra. Om du får till stånd en dialog så brukar det alltid gå att hitta en riktig nivå. Var förberedd, men du behöver inte visa det.

5 Hur sätta igång man kan inte förklara något man inte själv har gjort klart för sig, man måste kunna mera än det man förklarar, men man behöver inte berätta allt man vet, anpassa dig till situationen och den du förklara för, berätta om dig själv, vad du gör i ditt arbete och hur det kopplar till det ni talar om, ge akt på dig själv och dina åhörare när du förklarar.   Ta reda på vad som behövs, förklara det för dig själv, diskutera med dina kolleger. Plocka ut det ur materialet nedan som du speciellt vill föra fram. Modifiera vid behov så att det bättre passar den situation där du skal förklara. Presentera dig själv och vad du själv gör (arbete, familj, fritid). Berätta mera om ditt arbete och hur det hänför sig till det du berättar om. Försök speciellt förklara var din egen expertis finns. Var noga med att föra fram att det du säger inte är propaganda, utan att du har ett levande intresse i det du gör och därför gärna diskuterar den mera allmänna problematiken med utomstående. Akta dig för att bli påstridig.

6 Att komma ihåg försök inte predika kärnkraftens förträfflighet,
försök bilda dig en uppfattning om dina lyssnare, respektera att dina lyssnare inte tycker som du, berätta vad du tycker och varför du gör det, förklara aldrig något du inte är säker på, sluta prata när du ser att man inte mera lyssnar.   Du är inte ute efter att övertyga, utan meningen att du förklarar. Vad kan din lyssnare, börja med det enkla triviala, gå sedan vidare men i alla fall så att förklaringen hänger ihop. Du kan bra göra utvikningar för att berätta något speciellt och kanske då gärna en liten anekdot. Om din lyssnare inte tycker som du kan du försöka förstå varför, men gör det på ett finkänsligt sätt. Berätta varför du tycker som du gör, vad är ditt resonemang för att avvisa argument som kan komma fram. Försök tänka igenom olika argument på förhand. Man kan se om folk lyssnar, sluta prata när de inte mera lyssnar. Var medveten om att någon alltid kommer att tolka allt vad du säger på värsta sätt för kärnkraften.

7 En kommunikationsmodell
  Vad betyder det här? Om en sändare försöker överföra ett meddelande till en mottagare måste sändaren och mottagaren vara avstämda till varandra. De får anpassa sig till en informationskanal om ofta är begränsad, vilket betyder att de måste koda sitt meddelande på ett effektivt sätt. När man talar med sina egna kolleger kan man använda ett ett effektivt språk för att sändaren och mottagaren är avstämda till varandra genom en liknande utbildning och tidigare erfarenhet från att jobba tillsammans. Innan man börjar beskriva något måste man se till att man har en gemensam förståelse för det man beskriver. Det kan betyda att man måste använda förenklingar och generaliseringar. Kom här speciellt ihåg att du själv har ett antal underliggande antaganden som du själv tar för givna medan din mottagare kan ha fullständigt andra antaganden. Det är svårt att bena ut de mera komplicerade förhållandena om man inte först har förstått möjliga skillnader i dessa antaganden.

8 Delar av en kommunikationsprocess
start (avsikt, målgrupp, medium, tidpunkt), kodning för en viss mottagare (språk, föreställningar, gemensam erfarenhet), informationsöverföring (tid, rum, media), dekodning med hänsyn till sändaren (avsikt, tolkningar, föreställningar, innehåll), åtgärder (trovärdighet, inpassning i kunskaps-massa, handlingar).   En kommunikationsprocess startas vanligen att sändaren vill något av mottagaren. Om inte avsikten är klar kan mottagaren bli misstänksam och då välja att inte tro på medelandet. Säg därför ut varför du vill berätta något och var här så ärlig du bara kan.

9 När kan ett meddelande förstås
sändaren och mottagaren talar samma språk, mottagaren har ett förtroende för sändaren, sändare och mottagare har rimligt likartade föreställningar, mottagaren har förutsättningar för att förstå, mottagaren säger ifrån om han inte förstår, sändaren är beredd att förklara, både sändare och mottagare visar god vilja.   Varje kommunikationsprocess förutsätter ett förtroende. Om man inte har det blir kommunikationsprocessen mera inriktad på att övertala, hota göra intryck lura etc. För diskussionen tillbaka till det ni diskuterar om ni kommer in på ett sidospår. Avsluta diskussionen med ett vänligt, nu tror jag vi inte mera kommer vidare, om situationen blir hopplös.

10 Tio regler när man förklarar
var uppmärksam på situationens krav, anpassa det du säger till mottagaren, lyssna och svara på det som frågas, säg ifrån om det är något du inte vet, ge akt på dig själv, undvik maner, berätta hur ni arbetar och varför ni gör det just så, använd analogier för att förklara invecklade förhållanden, skilj på det som du tycker och det som du vet, se till att du har mera material än det du tänker berätta, försök leva dig in i dina åhörares situation.   Tag här gärna bort eller lägg till så att det passar dig.

11 Taktik i en diskussion var dig själv, undvik att taktikera,
var uppmärksam på att andra kan använda taktik, visa att du märker om taktik används, det finns frågor man inte kan svara ett entydigt ja eller nej på, en sista utväg är att dra sig ur en diskussion som inte leder någonstans.   Man kan ibland bli utsatt för personer som försöker utnyttja en diskussion så att de försöker få in en i ett hörn så att man gör ett medgivande man senare ångrar. Om man inte är en van debattör har man inte stor chans mot ett proffs, men man kan alltid försöka vara godmodig och svara avväpnande. Var alltid ärlig!

12 Hur kärnkraften byggdes upp
 En kort historik Kärnkraften i Sverige Motståndet mot kärnkraft  Hur har vi kommit i det läge vi nu är Varför satsade Sverige på kärnkraft, trots att politikerna senare tyckt att det var fel. Om man skall vara ärlig så tyckte nog endel politiker att kärnvapnen var något för Sverige, men man har nog idag insett att den kopplingen är fullständigt opraktisk. I ett senare skede var det framsynta industriledare som såg kärnkraften som en intressant möjlighet och var villiga att satsa på den nya energiformen. Om inte det finns ett risktagande på en sådan nivå är det mycket lätt för ett land att hamna i utvecklingens bakvatten med alla konsekvenser det kan ha. Vilka argument använder kärnkraftmotståndare och hur har jag förstått dem så att jag ändå själv tror att kärnkraften är bra för Sverige.

13 Kärnkraftens historia
radioaktivitet, atomen klyvs, atombomben Curie, Einstein, Hahn, Fermi, Oppenheimer, osv kapprustning och terrorbalans, atoms for peace programmet, de första kommersiella reaktorerna, en kraftig utbyggnadsfas, Harrisburg och Tjernobyl olyckorna, idag finns en betydande erfarenhet samlad.   Kärnkraften blev möjlig genom den insikt man i början av 1900-talet fick i materiens inre beståndsdelar. Det visade sig då att man kunde frigöra energi antingen genom att slå ihop lätta atomkärnor (fusion) eller klyva tunga (fission). Den nya energiformen demonstrerades i de två bomber som USA fällde över Hiroshima och Nagasaki i andra världskrigets slutsked. När kriget var över vidtog det kalla kriget och en kapprustning började. Kapprustning ledde bland annat till prov av kärnvapen i atmosfären och en hel del radioaktivt utfall i synnerhet i norra delarna av Sverige, Norge och Finland. På 1950-talet öppnade USA den nya teknologin för fredligt bruk och det ledde bl.a. till att IAEA, den internationella atomorganisationen grundades. Kärnkraften gick under och 1970-talet genom en kraftig utbyggnadsfas och då beslöt man också i Sverige om de reaktorer som nu är i drift.

14 Hur regleras kärnkraften
kärnkraftlagen och lagen om strålskydd, internationella avtal. kärnkraftförordningen, SKIFS, förordningen om lokala säkerhetsnämnder, den internationella säkerhetskonventionen, IAEAs regelverk.   I varje land finns det en historisk och administrativ tradition som bestämmer hur man hanterar lagar och förordningar. I ett större sammanhang brukar man vanligen skilja mellan två olika traditioner den anglosaxiska och den franska. Enligt en anglosaxisk tradition använder man sig i stor utsräckning av prejudikat, medan man i en fransk tradition i en större utsträckning antar att en lagstiftare haft en avsikt som då blir mera styrande än ett bestämt prejudikat. De svenska kärnkraftverken konstruerade utgående från det amerikanska regelverket. Orsaken var dels den att har kunde man använda sig av ett regelverk som kunde anses täckande och dels att man i Sverige gjorde bedömningen att man då skulle ha bättre möjligheter för export. IAEAs regelverk har tillkommit senare mycket på basen av arbete som man gjort i alla medlemsländer.

15 Den svenska modellen regeringen beviljar drifttillstånd på tillrådan av SKI, tillståndshavaren har ett odelat ansvar för säkerheten, SKI och SSI har ett ansvar att se till att tillståndshavarna efterlever sina åtaganden, myndigheten har möjlighet för sanktioner, samförstånd och förtroendeskapande verksamhet.   Bör kompletteras i Sverige. Det amerikanska regelverket låg i botten när reglerna utvecklades i Sverige, SKI kräver bl.a. att tillståndshavarna skall redogöra för vilken inverkan organisationsförändringar kan ha på säkerheten. SKI kan företa sanktioner inspektera ställa frågor kräva avställning åtala.

16 Sydkrafts säkerhetspolicy
säkerhetskultur säkerheten främst, ifrågasättande, fullt säkerhetsansvar, kompetens, regler och rutiner, öppenhet, information och kommunikation säkerhetsmål inga händelser eller tillbud, medvetenhet, haverier är tillräckligt osannolika, beredskap, myndighetskrav ett minimum förbättringsarbete uppföljning, bearbetning av erfarenheter, kvalitet i säkerhets-arbetet, betryggande marginaler, fortlöpande systematiska analyser, prioritering av säkerhetsinsatser   Säkerhetspolicyn har växt fram under en lång rad av år och den stöder sig på internationell erfarenhet. Den är skriven på ett sätt som gör den tillgänglig för alla. På sitt sätt ger den också säkerhetsarbetet i ett nötskal.

17 Hur gör man i andra länder
i stort sett som i Sverige, i Finland har lagstiftningen varit mera detaljerad, i Sovjetunionen var lagstiftningen en annan, IAEA har haft en viktig funktion i en harmonisering av säkerhetskrav.   Det att man har ett visst sätt att regelera kärnkraften grundar sig på två saker, del den administrativa traditionen man har och dels hur kärnkraften faktiskt infördes i landet.

18 Internationella regler som tillämpas
den internationella säkerhetskonventionen, INES skalan för att registrera händelser, IAEAs säkerhetskoder och -guider, IAEAs säkerhetsverksamhet OSART, ASSET, ASCOT, WANO erfarenhetsutbyte, peer review.   Den internationella säkerhetskonventionen kom till efter Tjernoby och den säger bl.a. att man skall meddela sina grannar om det händer en kärnkraftolycka. Man har också i konventionen utfäst sig till att ha en överenskommen nivå på säkerhetsarbetet. INES internationalnuclear event scale kom till för att man skulle kunna förklara alvarlighetsgraden på en kärnkraftolycka. IAEA har publicerat ett mycket stort antal guider och handböcker för säkerhetsarbetet. IAEA genomför också riktade granskningar till medlemsländerna så att en internationell expertgrupp på ca. 20 personer och gör en mycket noggrann genomgång av hur käärnkraftverket drivs. De olika ackronymen indikerar något olika inriktningar för granskningen. WANO World Association for Nuclear Operators täcker in alla kärnkraftverk i världen och har också olika program för att göra säkerhetsarbetet möjligast effektivt.

19 INES skalan the international nuclear event scale, sju nivåer
avvikelse (INES=0), ingen säkerhetspåverkan, händelse (INES=1-3, anomali, händelse, allvarlig händelse), olycka (INES=4-7, olycka utan risk för omgivningen, olycka med risk för omgivningen, allvarlig olycka, stor olycka), avsedd för att göra det enklare att förklara betydelsen av en händelse.   INES skalan nämndes på förra bilden och som exempel kan sägas att Harrisburg olyckan klassas som en 5 och Tjernobyl som en 7 på skalan. På kärnkraftverken i Finland och Sverige har man inte haft mera allvarliga händelser än INES=2.

20 Ett motstånd mot kärnkraft
från en oro till en politisk agenda, risken för olyckor, avfallsproblematiken, kopplingen till kärnvapen, förnyelsebara energiformer, kravet på en bärkraftig utveckling, kärnkraft upplevs av många som skrämmande, finns det ett realistiskt alternativ?   Här står vi idag, vi har våra kärnkraftverk, vi vet hur vi skall bygga och driva dem, då kan man fråga om samhället blir bättre genom att stänga av alltsammans. Motståndet mot kärnkraft växte fram i USA kanske främst kopplat till förändringar i samhället. Senare tog vissa politiska partier upp motståndet på sin agenda. Så skedde också i Sverige när centerpartiet blev det parti som kraftigast motsatte sig den utveckling som man valt. Frågan idag är hur realistiskt det är att hitta alternativ som skulle göra det möjligt att helt avveckla kärnkraften.

21 Kärnkraftens hotbilder
kärnvapnen, stormakterna, utanförstater, terrorister, avfallet, lagringsmetod för det högaktiva avfallet, de långa tidsperioderna, risken för att få andras avfall på halsen, risken för olyckor.   Den här bilden bara för att ge ett sammanhang. Risken för ett globalt kärnvapenkrig är idag mindre än det var för 15 år sedan. Vi har lokala krishärdar som t.ex. Indien och Pakistan, men här kommer utvecklingen säkert att hänga på hur synen på jorden som en global enhet utvecklar sig. När det gäller avfall är det endast det högaktiva avfallet som är ett problem och det är då de långa tidsperioderna som gör att man får en stor osäkerhet i beräkningarna. Sen kan man naturligtvis föreställa sig att man i en utveckling mot en större globalisering får svårt att argumentera för en lagringsprincip där vare stat själv tar hand om sitt avfall. Det som fortsättningen går ut på är att förklara hur man på kärnkraftverken har byggt upp ett skydd mot olyckor som kan drabba tredje part.

22 Om sannolikhet jfr. Tage Danielsson i Dubbelgöken 1979,
genialiskt elak och då mycket aktuell, sannolikt är inte likt sanning, skämtet skulle inte fungera på engelska, a priori och a posteriori bedömningar, vissa möjliga händelser bedöms av samhället, som så osannolika att man inte behöver skydda sig.   Sannolikt har inte med sanning att göra. Det engelska ordet probability är bättre. Sannolikhetskonceptet är inte lätt att förstå och det finns faktiskt många tolkningar som filosoferna grälar om. Enklast kanske man kan tänka sig en tärning då t.ex. sexan väntas komma upp i ungefär 167 kast på Om man sedan observerar något annat kan man beroende på hur stor avvikelsen är ge ett trovärdigt uttalande om tärningen är falsk eller inte. Det är faktiskt skillnad på före och efter som TD säger. Man skyddar sig inte mot meteoriter genom att gå med hjälm utomhus, medan man gör det t.ex. på byggen där sannolikheten är större för att få något hårt i huvudet. Man har i alla riskbedömningar en trade off där olägenheterna med åtgärden vägs mot nyttan av det extra skyddet.

23 Varför jag jobbar i branschen
ett intressant arbete med många utmaningar, deltagande i stora komplicerade projekt, man har en möjlighet att lära sig, en större trygghet än många andra branscher, internationella kontakter, säkerheten är en förutsättning för fortsatt drift, ett bidrag till ekonomin och miljön i Sverige.   Gå här igenom dina egna motiv så att du kan redogöra för dem. Berätta också hur du kom in i branschen och varför du stannat kvar. Ett argument är att man fortfarande tror på kärnkraften trots alla anfall. Inte för att man själv har något att förlora ena eller andra vägen, men för att man är uppriktigt orolig för den väg världen verkar att ta. För det första borde industrivärlden ta sitt ansvar när det gäller energilösningar. Det intryck man får av den nuvarande debatten är att industrivärlden vill avstå kanske mest för att de har råd, medan utvecklingsvärlden tvingas in i lösningar som blir dyrare och svårare. De som jobbar i branschen tror faktiskt på att de gör ett arbete som är nyttigt globalt, trots att de inte får den erkänsla som de kanske borde få.

24 Kärnkraftprocessen De viktigaste komponenterna
 De viktigaste komponenterna De viktigaste konstruktionsprinciperna Den mänskliga faktorn  Man måste vara beredd på att ge en kort eller längre beskrivning för hur ett kärnkraftverk fungerar. Från huvudkomponenterna kommer man till vad de behöver osv. Presentationer här avser inte att varapå något sätt uttömmande eftersom det finns mycket bra bildmaterial i olika sammanhang. Om man bygger in hyperlinkar kan man lätt hoppa mellan olika presentationsmaterial.

25 De viktigaste komponenterna
reaktorn (bränslet, tryckkärl, styrstavar, osv.), ångsystem, turbin, generator, olika hjälpsystem.   Här finns det mycket som man kan använda sig av. En god jämförelse kan göras mellan en vanlig koleldad panna och en reaktor. hur mycket energi får man per år, vilka materialflöden förutsätter det osv. En intressant iakttagelse är att en koleldad panna har ett mycket högre tryck, vilket naturligtvis ger en högre verkningsgrad. En konservativ konstruktionsprincip gör kärnkraften mindre konkurrenskraftig tekniskt sett. Kärnkraften har inte heller i större utsträckning utnyttjats för fjärrvärme vilket skulle kunna ge en bättre ekonomi. Trots allt är kärnkraften ekonomiskt mycket attraktiv, vilket åtminstone jämförelser i Finland visar.

26 Något om reaktorteknik
kedjereaktionen (varje neutron ger i medeltal en ny neutron), kriticitet (effekten kan höjas), fördröjda neutroner (effekthöjningen går tillräckligt långsamt), återkopplingskoefficienter (negativa temperatur- och voidkoefficienter), neutronbalans (styrstavar, bor, xenon, bränslet).   För att förstå vad som hände i Tjernobyl måste man förstå grunderna i reaktorteknik. Man råkade ut för xenom-förgiftning av reaktorn, vilket betyder att när man drar ner effekten så kommer reaktorn helt enkelt att stänga av sig själv. Personalen fick dock ett önskemål om att fortsätta hänga i nätet på grund av elbrist och försökte då motverka förgiftningseffekten genom att dra ut alla styrstavar. Man lyckades stabilisera reaktorn på ca. 700 MW termisk effekt, vilket dock är ett område där reaktorn har en positiv void koefficient. Det betyder en ökning i effekten ger en högre void (mera ånga i vattnet) och denna i sin tur bidrar till att höja effekten ytterligare. Man kom in i ett område där man fullständigt tappade kontrollen över reaktorn (reaktorn prompt överkritisk). Det att man kunnat licensiera en sådan konstruktion beror på många omständigheter som var karakteristiska för Sovjetsamhället. För det första var samhället mycket slutet, så att ingen hade full insyn i vad som faktiskt höll på och hände. Samhället var isolerat från omvärlden och specialisterna hade inte möjlighet att utbyta erfarenheter med sina kolleger i väst. Man upplevde kapprustningen som oerhört präglande och en av avsikterna med reaktorn var faktiskt att konstruktionen ägnade sig väl åt produktion av vapenplutonium. Man hade två konkurrerande kärnkraftministerier och ingen egentlig myndighet som såg till säkerheten. Det är naturligtvis enkelt att säga att en motsvarande olycka inte är möjlig med våra reaktorer, men det konstaterande finner sitt nog stöd.

27 Konstruktionsstyrande principer
radioaktiviteten i bränslet (måste avskärmas från biosfären), resteffekten (bränslet kräver en kontinuerlig kylning), olika händelsekedjor kan leda till att radio-aktivitet frigörs eller till att kylningen upphör, rörbrott, ventiler som inte stänger, pumpar som inte startar, kontrollutrustning som får fel, mänskligt felhandlande.   Mycket har det att göra med energitätheten i bränslet som gör kärnkraften attraktiv både ekonomiskt och miljömässigt. Samtidigt är det också energiinnehållet i bränslet som gör kärnkraften farlig. Konstruktionen styrs då av olika principer, med vilka man försöker hindra att radioaktivitet frigörs eller att kylningen av reaktorhärden upphör.

28 Olika barriärfunktioner
bränslets kapsling, reaktortanken och primärkretsens integritet, kontrollsystem som håller processparametrar inom tillåtna gränser, kylningen av härden, inneslutningen, en beredskap för eventuella utsläpp.   Det här är egentligen djupförsvaret, man har alltid en kvarvarande barriär.

29 Bärande konstruktionsprinciper
analyserbarhet, konservativa antaganden, konstruktionsstyrande störningar väntade störningar (1/a), ovanliga störningar (1/100a), konstruktionsstyrande haverier (1/10000a), svåra haverier (1/ a).   Den kanske viktigaste bärande principen är att konstruktionen skall vara analyserbar, dvs. man skall kunna analysera sig fram till vad som kan hända i olika situationer. Man kräver också konservatism, dvs. stora marginaler i konstruktion och analyser. Man dimensionerar också olika för olika typer av störningar som man kan råka ut för. I de moderna kärnkraftverken har man också i en viss utsträckning beaktat också de stora haverierna så att deras inverkan kan begränsas och inte påverkar omgivningen.

30 Hur man kan undvika hot man undviker alla farligheter,
man undviker situationer där hoten realiseras, man ser till att alla är medvetna om hoten och kan hantera dem när de realiseras, man monterar upp skyddsbarriärer, man ser till att barriärerna fungerar, man har en beredskap ifall något skulle hända, man förhåller sig seriöst till säkerhetsarbetet.   Man kan använda en farlig teknologi (t.ex. elden) om man kan hantera hoten på ett sådant sätt att de inte realiseras. Ett sätt är att ha regler för hur elden hanteras (lek inte med elden), ett annat sätt att bygga upp ett regelverk för vad man skall göra och inte får göra (brandskyddsbestämmelser) och en tredje barriär kommer via en beredskap i samhället (brandkår). Man använder sig av brandvarnare (modern teknologi) när de blivit så billiga att man kan ha råd med flera i varje hem. Ingen är väl idag av den åsikten att vi inte skall använda den farliga teknologin eld. Trots att det farliga beslutet gjordes av våra förfäder i förhistorisk tid är det väl knappast någon som mera idag vill backa tillbaka.

31 Hot och åtgärder bränslekapslingen skadas läckage och rörbrott,
fel i kontrollutrustning, fel i kylningskedjan , brott på inneslutningen, evakuering av hotade områden misslyckas sträng kvalitetskontroll isoler- och backslags-ventiler, redundans, diversitet, fail safe, olika sätt att kyla reaktorn, filtrerad ventilation, beredskapsövningar   Meningen med den här bilden är att förklara att man systematiskt går igenom olika hot och sedan ser vilka åtgärder som är effektiva för att undvika hotet.

32 Djupförsvar, redundans, diversitet
barriärer byggs innanför varandra, reservsystem, automatisk uppstart, system med olika funktionssätt. Man skall vara speciellt försiktig med fel som samtidigt kan slå ut flera av barriärerna.   Analogi till ett bankvalv, flera olika barriärer innanför varandra. UPS till en dator, om spänningsmatningen försvinner faller man ner på ackumulatorerna. Åror som ett sätt att ta sig fram med en båt när motorn strejkar. Idén är här att man bygger in en robusthet mot fel, som gör att man kan få ett mycket tillförlitligt system med otillförlitliga komponenter.

33 Några konstruktionsprinciper
enkelfelsprincipen, inget ensamt fel får leda till ett haveri, separationsprincipen, redundanser skall separeras så att de är obereroende av varandra, rådrumsprincipen, kontrollrumspersonalen skall ha tillräckligt med tid för att kunna avvärja haverier.   Den senaste Concorde-olyckan är ett fall där man kan argumentera för att enkelfelsprincipen inte var uppfyll. En ringexplosion (låt vara på grund av ett främmande föremål) ledde till att flygplanet havererade.

34 Viktiga hjälpsystem kylning, smörjning, elförsörjning,
informations- och kontrollsystem. Om funktionen hos ett viktigt hjälpsystem hotas, kan hotet realiseras som ett hot för säkerhetssystemen.   Analogi till en bil, man behöver kylningen, smörjning och elsystem. Man behöver också ratt och bromsar. Hastighetsmätaren berättar när man kör för fort. Om inte kylningen fungerar blir smörjningen otillräcklig. Om inte elsystemet fungerar tänds inte varningslamporna. I ett kärnkraftverk har man mätare som visar effekten (hur hårt man kör), varningslampor som reagerar om något är fel och automatiska bromsar om man kommer in i ett område som inte mera är säkert.

35 Den mänskliga faktorn krav på utbildning och kompetens,
simulatorutbildning (man skall inte se någon skillnad mellan simulatorn och kraftverket), driftinstruktioner (valideras mot simulator), olika stödsystem (alarm, kritiska parametrar), säkerhetsanalysen beaktar mänskligt felhandlande, en förståelse och ett engagemang för säkerhets-arbetet.   Många har sagt att man kan göra de tekniska systemen säkra, men man kan inte ändra på människorna. Det är naturligtvis sant, men man kan också göra mycket för att undvika olika handhavandefel.

36 Nya reaktorkonstruktioner
bridreaktorer, evolutionära och revolutionära reaktor-konstruktioner, passiva säkerhetsfunktioner, modulära små reaktorer.   SECURE-reaktorn som utvecklades i Sverige var en mycket intressant konstruktion. Det var synd att ingen sådan reaktor byggdes. Det ser ut som om nästa intressanta reaktor kommer att byggas i Sydafrika. Om det går vägen blir det en högtemperaturreaktor av sk. pebble-bed typ.

37 Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken
 Säkerhetsredovisningen  Säkerhetsanalysen  Vardagsarbetet  Kärnkraftprocessen   Det här är den kanske mest centrala delen av budskapet.

38 Vad menar man med säkerhet?
avsaknad av hot, icke risk (liv och lem, miljö, egendom) erfarenheter samlas från olycksstatistik, medvetenhet och kunskap (man kan hantera de situationer som uppstår) analyserade situationer, genomtänkta handlingsstrategier, man upptäcker när en situation uppstår.   Inte bara icke risk, utan också ett innehåll av medvetenhet och kunskap. På kärnkraftverken har man först så långt som möjligt byggt bort risker, men sedan har man också förberett sig på allt som kan hända. Man kan således känna sig säker, eftersom man vet vad som kan hända och hur man skall hantera de situationer som då uppstår. Det är intressant att notera att affärsvärlden för fram ett visst balanserat risktagande som eftersträvansvärt. Inom kärnkraftverksamheten är det inte så, men det är ju klart att inget risktagande i en daglig verksanmhet antagligen leder till att viktiga möjligheter förblir outnyttjade.

39 Riskjämförelser ökad risk minskad risk tobaksrökning, bilkörning,
olika sporter, minskad risk familj, sunda levnadsvanor, rätta föräldrar.   Från statistiken kan man utläsa mycket. Man kan se att vissa verksamheter ger ett ökat riskbidrag som i förväntningsvärde kan vara stort. På samma sätt kan man se att vissa saker kan ge en betydligt mndre förväntad risk.

40 Olika riskdimensioner
naturliga risker jordbävningar, översvämningar, stormar, självpåtagna risker livsstil, påtvingade risker brottslighet, industriell verksamhet.   När man jämför risker är det viktigt att särskilja mellan olika riskdimensioner. Förut såg man ofta det att någon drabbades av en av de naturliga riskerna som ett straff av gudarna. Självpåtagna risker är man överhuvudtaget inte känslig för, men påtvingade risker kan vem som helst bli upprörd över.

41 Kostnad och nytta risker bör ses i ett kostnads- nyttoperspektiv,
kostnad och nytta kan ibland fördela sig olika i samhället, det lönar sig inte att koncentrera sig på en risk, utan man måste ha något slag av balans, risker bör behandlas i en vanlig politisk beslutsprocess, men det förutsätter insiktsfulla beredare.   Skall samhället satsa på hjärttransplationer eller på spädbarnsvård. Skall samhället satsa på massvaccination, medan man förtiger möjliga komplikationer. Hur länge skall en person behöva vänta på en njurtransplantation. Skall samhället bekosta rena sprutor åt narkomaner. Sjukvården innehåller faktiskt mycket mera kontroversiella frågor än kärnkraften någonsin. Ibland har samhället valt att låta bli att finansiera aktiviteter där man till en relativt billig kostnad kunde ha sparat många liv. Skall samhället ge efter för vad folk verkar vara rädda för eller borde man aktivt försöka förmedla en riktig riskbild. Vår kunskap om olika förhållanden gör att vi idag har en bättre möjlighet att göra övervägda beslut. Vi kan själva bestämma hurdant samhälle vi vill ha, men besluten blir knappast bättre genom att medvetet blunda för vissa aspekter.

42 Vad säkerheten bygger på
vi har definierat gränser vi inte får stiga över, inom sitt eget ansvarsområde vet alla var gränserna går, alla är beredda att ge signal om gränserna är hotade, man kan bygga på den samlade drifterfarenheten från världens alla reaktorer.   Vi har metodiskt byggt upp en förståelse för gränsen mellan säkert och inte säkert. Om man någon gång ser något som inte är inom dessa gränser så kan vem som helst kräva att något görs så att man kan komma tillbaka till det säkra området. I och med att man kan bygga på den samlade drifterfarenheten på över 6000 reaktorår från de västerländska reaktorerna kan man vara säker på att ingenting oväntat kommer att inträffa.

43 Innehållet i en säkerhetsredovisning
säkerhetskrav, anläggningsplats, anläggningens funktion och uppbyggnad, anläggningens säkerhetsfunktioner, transient- och haverianalys, systemdel, referensdel.   Den redovisning som kraftbolagen ger mot myndigheten. vilka säkerhetskrav är relevanta och hur tolkas de, anläggningsplats med avseende på befolkning, meteorologi, hydrologi, geologi, seismologi, anläggningens funktion och uppbyggnad, hur anläggningen fungerar vid drift, olika driftlägen, radioaktiva material, utsläpp under normal drift, driftrutiner, kvalitetssystem, kompetensuppföljning, säkerhetstekniska driftförutsättningar, skydd mot spridning av klyvbart material, haveriberedskap, anläggningens säkerhetsfunktioner, elkraftförsörjning, processövervakning, rinnvägar, brandskydd, blåsvägar, skydd mot översvämning, kontrollrummet, transient- och haverianalys, rörbrott och andra missöden, säkerhets-systemenens dimensionering, tillåtna ramar för reaktorn, utsläppens storlek vid olika haverier, systemdel, alla säkerhets- och driftsystem, komponenter och funktion, krav och förutsättningar, referensdel, de analyser som ligger som grund för säkerhetsredovisningen.

44 Säkerhetsrapporten systembeskrivningar (hur är det byggt, hur är det tänkt att fungera), driftinstruktioner, säkerhetsanalys analyserade drifttillstånd och händelseförlopp, probabilistisk säkerhetsanalys (PSA), säkerhetstekniska föreskrifter, beredskapsplaner.   Säkerhetsrapporten utgör i princip en redovisning av alla hot man har och vad man har gjort för att skydda sig mot dem.

45 Myndighetens granskning
Är säkerhetsredovisningen korrekt, komplett, konsekvent, transparent, spårbar, kvalitetssäkrad?   analyser och beräkningar är rätt gjorda relevanta förutsättningar är beaktade beräkningar och analyser är gjorda med likartade förutsättningar beräkningar och analyser är redovisade på ett klart och systematiskt sätt källorna till antaganden och resultat och förutsättningar är angivna till sist frågar man sig om säkerhetsredovisningen har tagits fram på ett kvalitetssäkrat sätt

46 Vilka hot har man? Hur har hoten hanterats? Hur redovisas analysen?
Säkerhetsanalysen  Vilka hot har man? Hur har hoten hanterats? Hur redovisas analysen?  Här är tanken att gå mera i detalj in på säkerhetsanalysens argument och hur man visar att olika hot har tagits om hand. Frågor man kan försöka svara på är hur kan man veta att man tänkt på allt, hur kan man veta att man har gått tillräckligt djupt i analyserna.

47 Olika typer av säkerhetsanalys
deterministisk säkerhetsanalys (vad händer om), deterministiska säkerhetskrav, probabilistisk säkerhetsanalys (en medvetenhet om att system ibland får fel), hur sannolika är fel, hur lätt är det att upptäcka felen, hur snabbt kan man reparera felen, probabilistiska säkerhetskrav (haverier skall vara tillräckligt osannolika).   Man antar att man råkar ut för ett fel, sedan räknar man vad som händer och gör en bedömning av om händelseförloppet är acceptabelt. Man räknar sannolikheten för olika händelsekedjor och gör en bedömning av om resultatet är acceptabelt.

48 Analyserade tillstånd
effektdrift, avställd reaktor (varm och kall avställning), vissa väldefinierade driftstörningar, vissa haverisituationer (konstruktionsstyrande haverier), det är praktiskt omöjligt att analysera alla möjliga tillstånd som kan uppstå.   Man skapar så att säga väl kartlagda öar och broar dem imellan där man vet att säkerheten är tillfredsställande. Om analysen är tillräckligt täckande får man en acceptabel säkerhet. Man är tillräckligt säker på att man inte faller ner från öarna eller broarna mellan dem.

49 Källor för osäkerhet naturliga variationer i allt som påverkar,
materialdefekter, omgivningens inverkan, verkliga belastningar, ändrade betingelser, konstruktionsfel och handhavandefel, avsiktlig yttre påverkan, allt det som man inte ännu vet.   Vädret innehåller t.ex. stora osäkerheter. Man kan skydda sig mot överraskningar genom att ta med sig extra kläder. Man vet dock ganska bra vad medeltemperaturen är och vilka variationer man kan vänta sig. Jordbävningar är något man sett ganska noga på inom kärnkraftindustrin. Man vet ganska bra vilka typer av jordbävningar man måste skydda sig mot (frekvens, acceleration). Man vet också ganska bra hur ofta man kan vänta sig en jordbävning av en viss styrka. Trä är ett naturligt material och det kan ha mycket stora variationer i mekanisk hållfasthet och vädertålighet. Man kan dock bra dimensionera olika konstruktioner genom att välja träslag och behandlingsmetod. Tyvärr måste man också skydda sig mot olika typer av galningar som på olika sätt försöker skada kärnkraftverken.

50 Hur man hanterar osäkerhet
säkerhetsmarginaler (komponenter dimensioneras t.ex. för den tredubbla belastningen), djupförsvar (oberoende barriärer), reservsystem (redundans, diversitet), kvalitetskontroll (produktion, drift, underhåll), mindre variation i yttre och inre betingelser, bättre predikteringsnoggrannhet, kartläggning av gränserna för det man vet.   Osäkerhet betyder att man inte kan förutse framtiden exakt. Man måsate därför på olika sätt se till att man inte kommer i trångmål oberoende av hur framtiden gestaltar sig. Hanteringen av osäkerheterna går i mycket ut på att skaffa sig ett bättre underlag för att prediktera de verkliga belastningarna som kommer att uppträda och de konsekvenser de kommer att ha.

51 Säkerhetsanalysen vad kan hända, vad måste man skydda sig emot,
hur kan man skydda sig, hur effektivt är skyddet i olika situationer, är skyddet otillräckligt i någon situation, hur kan konstruktionen förbättras, hur skall säkerhetsanalysen dokumenteras och kommuniceras.   Säkerhetsanalysen är egentligen en förteckning av olika hot de åtgärder man valt för att skydda sig. För att vara säker på att säkerhetsanalysen är tillräckligt bra så granskar man den i olika led. I ett första led ber man sina kolleger se på ens beräkningar så att inga uppenbara fel blir kvar. I senare led har man olika typer av oberoende granskning där man bl.a. kontrollerar att man räknat rätt med tillhjälp av andra analysmetoder. På den sista punkten vill man vara säker på att dokumenteringen är tillräcklig så att argumenten kan förstås och vägas även t.ex. 20 år senare av alldeles andra personer.

52 Deterministisk säkerhetsanalys
vad händer om (rörbrott, förlust av matarvatten, och man dessutom förlorar sitt yttre elnät, etc.), hur kommer olika processvariabler att uppföra sig, närmar man sig kritiska parametrar för något av de inblandade systemen, är dimensioneringen för nödvändiga säkerhets-system tillräcklig, är säkerhetsanalysen tillräckligt bred och djup.   Ett deterministiskt säkerhetstänkande säger att man måste ha ... man får inte ha ... Man gör sedan en bedömning om detta gäller och om kraven är tillräckliga. Som sista steg gör man en bedömningom säkerhetsanalysen är tillräckligt bra.

53 Probabilistisk säkerhetsanalys
vad händer om (komponentfel, handhavandefel), händelseträd (om_så_), felträd (Y får fel om Xi och/eller Xj har fått fel), topphändelse (ett hot realiseras), sannolikheterna för enskilda händelser används för att beräkna sannolikheten för olika hot, sannolikheten för att olika hot realiseras skall vara tillräckligt liten.   man måste beakta att en viss komponent kan gå sönder, t.ex. en glödlampa håller timmar, ett lysrör ca timmar, men livslängden är mycket beroende på elnätetet och om man har tillfälliga överspänningar. Skillnaden mellan händelse- och felträd är endast i vilken riktning man söker sig fram.

54 Ett felträd   Om inte lampan tänds så ...

55 Vad betyder siffrorna sannolikheten för en härdskada <10-5 per år,
i en flotta på 1000 reaktorer kan man vänta sig en härdskada på 100 år, en härdskada (jfr. TMI) är tillräckligt osannolik, sannolikheten för oplanerade utsläpp >0,1% av härdinventariet (exklusive ädelgaser) <10-7 per år, givet en härdskada så klarar man i alla fall av att hålla radioaktiviteten inne tillräckligt bra i 99 fall av 100, ett betydande utsläpp (jfr.Tjernobyl) är tillräckligt osannolikt.   En analogi med flygindustrin när man tog steget och utvecklade kommersiella reaflygplan, man gjorde en projektion av hur många flygplan man kunde vänta sig att ha flygande och konstaterade att det inte kunde vara acceptabelt att ha en stor olycka ungefär varje vecka någonstans i världen. Man gick därför in för att förbättra flygsäkerheten i alla steg av konstruktion, drift och underhåll. Man utvecklade internationella flygsäkerhetsregler och såg till att de efterlevdes. När man ser på statistiken idag så kan man konstatera att man lyckats, trots att de sk. glascockpitarna fört med sig en liten, men signifikant ökning av antalet olyckor per flugna kilometrar.

56 Hur säkra är kärnkraftverken
en teknisk säkerhet är speglad i säkerhetsanalysen, kraftverkets grundkonstruktion, behandlade driftfall, detaljeringsgraden i analysen, kontrollrumsutformning, instruktioner, operatörs-utbildning, säkerhetskultur. Det går knappast att ta fram trovärdiga jämförelser mellan olika kraftverk.   Det har visat sig svårt att få PSA folk att komma fram med en vettig förklaring varför det inte går att jämföra siffrorna mellan olika kraftverk. Det kanske lättaste sättet att kontra frågan är att konstatera att en PSA analys hänger på sina antaganden och sin detaljeringsgrad. Om man inte har haft någon som helst möjlighet att kontrollera dem så kan man knappast jämföra analyserna. Det blir i alla fall mycket man måste se på när man värderar säkerheten. Mycket blir också beroende på förhållanden man har svårt att kvantifiera. Så länge man ser på ett kraftverk kan man via säkerhetsanalysen få en bedömning av hur man borde allokera säkerhetsförbättringar.

57 Drift  Underhåll  Tekniskt arbete  Strålskydd 
Vardagsarbetet  Drift  Underhåll  Tekniskt arbete  Strålskydd   Mycket säkerhet byggdes in i de tekniska lösningarna. När verken har blivit färdiga måste man driva dem säkert, men det kräver att underhållet av system och komponenter fungerar. Inte heller det räcker utan man måste aktivt genom anläggningsförbättringar småningom bygga bort det som konstruktörena antingen glömde bort eller inte visste då, Allt detta bygger på att man har en kunnig personal inom drift, underhåll och teknik. Man behöver dessutom en infra-struktur i samhället för att upprätthålla den kompetens som behövs.

58 Säkerhetstekniska förutsättningar Instruktioner Utbildning
Drift  Säkerhetstekniska förutsättningar Instruktioner Utbildning  Driften skall se till att man alltid håller processen i ett säkert (analyserat) tillstånd. Detta gäller så länge man kan se till att de säkerhetstekniska förutsättningarna är uppfyllda. För detta krävs driftinstruktioner som hjälper att känna igen olika hot och hantera dem på ett riktigt sätt. Driften bör också se till att man inte utsätter komponenter och system för onödiga påfrestninga. En sista komponent är här att se till att driftpersonalen har en tillräcklig utbildning.

59 Driftprocessen säkerhetstekniska driftförutsättningar instruktioner
processen alltid i ett säkert (analyserat) tillstånd, instruktioner uppstart och nerkörning, störningsinstruktioner, nödsituationer, utbildning.   Instruktionerna delas vanligen in i tre grupper. I utbildningen övar man olika drifttillstånd på en simulator.

60 Instruktioner Arbetsordersystem En löpande analys av underhållsdata
 Instruktioner Arbetsordersystem En löpande analys av underhållsdata  Underhållets uppgift är att se till att alla komponenter och system fungerar. För det måste man ha underhållsinstruktioner. Man brukar också skilja mellan korrigerande och förebyggande underhåll. Ekonomiska och säkerhetsmässiga faktorer talar för att man skall satsa på förebyggande underhåll trots att korrigerande underhåll inte helt kan undvikas. Genom att statisktiskt analysera underhållsdata kan man följa trender som pekar på begynnande problem.

61 Underhållsprocessen hur se till att viktiga komponenter och system fungerar, avhjälpande och förebyggande underhåll, ett system med arbetsordrar, insamling av data från underhållsverksamheten, statisktisk analys av tillgängliga data.   Systemet med arbetsordrar är till för att man dels har en strukturerad process för att hantera olika situationer och dels se till att kontrollrummet hela tiden är mdevetet om vad som pågår i stationen.

62 Tekniskt arbete Ett kvalitetssystem Anläggningsändringar
 Ett kvalitetssystem Anläggningsändringar Analys och redovisning Erfarenhetsåterförning  Det tekniska arbetet kräver vanligen en specialistutbildning och det är ofta inte lika väl strukturerat som drift- och underhålls arbetet. Här finns naturligtvis alla specialist områden såsom härdfysiker, materialspecialister, specialister på elsystem och kontrollutrustning, osv. De arbeten man sysllar med är kopplade till det som visas här och det har en mera generell karaktär och engagerar därför alla specialister oberoende av deras fack. Det är också här man hittar kompetensen som för utvecklingen framåt med avseende både på säkerhet och effektivitet.

63 Det tekniska arbetet ett kvalitetssystem styr verksamheten,
klassificering av komponenter och system, anläggningsändringar görs systematiskt, analys och redovisning, erfarenhetsåterföring, strålskydd, säkerhetskultur.   Det tekniska arbetet är mycket mångfacetterat. Man har personal med både bred och djup kompetens. Här har indelningen gjorts enligt viktiga komponenter i säkerhetsarbetet.

64 Kvalitetssystemet Ett sätt att se till att verksamheten, system och komponenter har en tillräcklig kvalitet beskriven kvalitet, ett beskrivet sätt att nå önskad kvalitet, regelbundet återkommande auditeringar, förbättringar när man hittar brister, en förståelse och ett engagemang för kvalitet.   Kvalitet betyder inte högsta uppnåeliga kvalitet, utan en kvalitet som är anpassad till de kvalitetskrav man har. Anpassningen är egentligen en kostnadsoptimering, eftersom en onödigt hög kvalitet för med sig onödiga kostnader lika väl som en otillräcklig kvalitet. Vilken kvalitet man skall ha på t.ex. en skiftnyckel beror på vad man tänkt använda den för och hur mycket den kommer att användas.

65 Säkerhetsklassificering
vilken säkerhetsbetydelse har en komponent eller ett system, vilka krav måste man ställa på olika komponenter (tillförlitlighet, temperatur, fukt, acceleration), vilken kompetens måste man ha t.ex. för att hantera eller underhålla en viss komponent, ett regelverk som gör det lättare att hantera alla komponenter på ett riktigt sätt.   Säkerhetsklassificeringen är egentligen ett sätt att göra det lättare att utan en ingående analys förstå att vissa komponenter är viktigare än andra. Klassificeringen beskrivs vanligen i ett klassificeringsdokument som ofta är en del av FSAR (den slutliga säkerhetsanalysen). Om man vill ändra på klassificeringen av ett system eller en komponent så kan det naturligtvis göras, men om man försöker flytta en komponent från en högre säkerhetsklass till en lägre så kan man inte göra det utan en noggrann analys.

66 Erfarenhetsåterföring
händelserapportering (ett myndighetskrav), rapportervärda omständigheter (första steget i att ta erfarenheten till sig), händelseanalys (vad hände, varför hände det, varför fångades inte orsakerna upp tidigare), ett internationellt utbyte av drifterfarenhet (IAEA, WANO), peer review.   Man kunde säga att målet är att ingenting skall behöva hända på nytt. Det har dock i praktiken visat sig svårt att bygga upp en effektiv erfarenhetsåterföring. Svårigheten ligger dels i att analysera händelserna och dels i att föra ut erfarenheterna i praktiken.

67 Vad har vi lärt oss av olyckorna
Three Mile Island, Bhopal, Challenger, Tjernobyl, Teneriffa, DC-10 lastdörr, Ontario Hydro, Tokaimura.   Både positivt och negativt TMI, kontrollrumsutformning, procedurer, operatörsträning TMI var en överrskning i att små läckage kunde innebära ett hot, TMI, visade att djupförsvarsprincipen fungerar i och med att ingenting kom ut Bhopal, problemet i att exportera teknologi till ett u-land Challenger, vad är en riktig försiktighetsprincip Tjernobyl, brister i öppenhet och myndighetsövervakning Teneriffa, cockpit procedurer DC-10, svårigheter i erfarenhetsåterföringen OH, det kan gå så fort om man tappar kompetens Tokaimura, oklara säkerhetsmål, problem med myndighetsövervakningen

68 Säkerhetskultur begreppet lanserades efter Tjernobyl-olyckan,
INSAG-4, 1991 en ifrågasättande attityd, ett noggrannt och försiktigt arbetssätt, kommunikation, SKISOS, 1994, prioritering, yrkesmannaskap, lärande, kvalitet.   Den internationella arbetsgruppen som analyserade händelsen ansåg att händelsen berodde på dålig säkerhetskultur. Man kan naturligtvis då fråga sig vad säkerhetskultur är.

69 En infrastruktur i samhället
samhället måste vara ordnat, man måste kunna upprätthålla kunskap och kompetens, man måste ha en kunnig myndighet, arbetet inom branschen måste röna en rimlig uppskattning i samhället, man måste ha en tillräcklig långsiktighet i verksamheten.   Ett ordnat samhälle betyder bl.a. att det finns ett system av lagar och förorningar som reglerar verksamheten, det finns en tillräcklig öppenhet så att man kan tala om problem under deras rätta benämningar minoritetsgrupper i samhället tillåts inte att på ideologiska grunder använda sig av utomparlamentariska metoder. Kunskapsbiten betyder både att det finns universitet och högskolor och att det finns studenter som väljer ämnen med kärnkraftanknytning.

70 Strålskydd Vad är strålning? Hur påverkar strålning?
 Vad är strålning? Hur påverkar strålning? Hur kan man skydda sig mot strålning?  Radioaktiv strålning är något man inte kan se, höra eller känna. Strålning omges med mycket fördomar helt enkelt för att många inte känner till de fysikaliska grunderna för strålning.

71 Olika sorts strålning elektromagnetisk strålning (våglängd, intensitet), radiovågor, ljus, röntgenstrålar, gammastrålar, partiklar (partikeltyp, energi), alfastrålning, betastrålning, kosmisk strålning.   Det som gör strålningen farlig är egentligen den energi som strålningen bär med sig. När det gäller elektromagnetisk strålning så är den beroende på våglängen och intensiteten av strålningen. För partiklar är det partikeltypen och dess energi (hastighet). Radiovågor och ljus är också strålning, men dem brukar man inte vara oroliga för. Alla har väl nu hört talas om att ultraviolett ljus inte i allt är hälsosamt trots att ljuset är viktigt t.ex. för att D-vitamin skall bildas i huden. Här kommer man igen in på kostnad och nytta. Har vi en risk från kraftledningar eller mobiltelefoner. Det är i alla fall klart att vi har en nytta av dem, men hur stor är risken. I detta sammanhang kommer man alltid in på vilka bevis man kan få. När det gäller att bevisa att något inte är farligt ser man lätt att den uppgiften är mycket svårare än att bevisa att något är farligt. Trots att man tillsvidare inte har hittat några bevis på farlighet, betyder det ju inte att något kan dyka upp vid ett senare tillfälle.

72 Bakgrundsstrålning årlig dos 3-4 mSv, radon 2 mSv,
medicinsk användning 0,7 mSv, kosmisk strålning 0,3 mSv, jordmånen 0,45 mSv, den egna kroppen 0,25 mSv, andra källor 0,06 mSv.   Vi lever i en värld som strålar, Skillnaden i den dos man får beror på vad man gör, var man bor, osv. Det största bidraget från naturen kommer vanligen från radon som är en av sönderbrytningprodukterna för uran. Det kanske kan vara svårt att förklara för en lekman att strålningen från kärnkraftverksamheten inte är farligare än den strålning som uppträder i naturen, men om inte annat hjälper kan man kanske bara tvärsäkert säga att så är det tills någon annan visat att så inte är fallet.

73 Hur strålning påverkar
små doser linjärhypotesen, risk för mutationer, cancerrisk, stora doser strålsjuka, benmärgen förstörs, vävnader förstörs.   Linjärhypotesen säger egentligen att det inte finns något tröskelvärde under vilket strålning är oskadlig. Man kan med hänvisning till linjärhypotesen säga att om en viss dos fördubblas så kan man vänta sig dubbelt så många cancerfall. Nu är man inte helt på det klara med hur cancer får sin början men man antar att det har att göra med att strålningen får till stånd en mutation i en cell som gör att den börjar dela sig ohämmat. En svårighet med små doser är att kunna påvisa att något faktiskt har ändrats, eftersom de nya cancerfallen i de flesta fall kommer att försvinna bland de cancerfall som skulle ha uppträtt i populationen i vilket fall som helst. När det gäller stora doser vet man mycket bättre vad som kommer att hända.

74 Hur påverkar stora doser
>2 Gy, benmärgen skadas, antalet blodkroppar minskar, infektionsrisken ökar, blödningar, anemi 6 Gy, benmärgen förstörs, patienten dör i infektioner och blödningar efter en månad 12 Gy, tarmarnas slemhinna förstörs, blodig diarré, vätskeförlust, patienten dör efter två veckor 50 Gy, centrala nervsystemet skadas, medvetslöshet, patentien dör efter några dygn.   Efter Tjernobyl olyckan försökte man rädda några av de personer som under räddningsarbetet utsatts för stora doser genom benmärgstransplantastion. Man lyckade hyfsat i några fall, men många hade fått så stora doser att de inte kunde räddas. Totalt dog 18 (?) människor inom 3 månader av akut strålningssjuka. Här borde man dessutom beskriva sambandet mella Gy och Sv.

75 Vad skyddar mot strålning
alfastrålning, räckvidd i luft 2-3 cm, ett pappersark stoppar strålningen, betastrålning, räckvid i luft tiotals cm, en tunn aluminium skiva stoppar strålningen, gammastrålning, räckvidd i luft hundratals meter, halveringslager, vatten 10 cm, betong 5 cm, bly 1 cm.   Man kan skydda sig t.ex. genom att hålla sig innomhus, med olika typer av skyddskläder, osv.

76 Hur man utsätts för strålning
yttre strålning man kommer nära ett radioaktivt ämne, vätska eller gas dosen beror på för hur lång tid man utsätts för strålning inre strålning radioaktiva partiklar, vätskor eller gaser kommer in i kroppen, dosen beror på hur länge radioaktiviteten stannar i kroppen.   Det är viktigt att skilja mellan yttre och inre strålning. Om t.ex. radioaktivt jod kommer in i kroppen så anrikas det i sköldkörteln och kommer där att ge en dos som inte avtar förrän ämnet har sönderfallit. Det är också orsaken till att man skall ta en jodtablett om man utsätts för ett radiaktivt nedfall inom ramen för några dygn efter en reaktorolycka. Då kan man så att säga fylla sin sköldkörtel med icke radioaktivt jod så att den inte tar emot sin radioaktiva kusin. Jodtabletterna är dock utan betydelse om tillräckligt med tid gått från utsläppet så att radioaktiviteten i joden hunnit avklinga.

77 Några viktiga radioaktiva ämnen
jod, frigörs vid en reaktorolycka, cesium137, frigörs vid en reaktorolycka, strontium90, frigörs vid en reaktorolycka, kobolt60, används som strålkälla, xenon136, reaktorgift som bildas i härden, torium, kan omvandlas till uran233, uran, flera klyvbara isotoper, plutonium239, klyvbar isotop.   Dethär endast en liten del av de radioaktiva ämnen som är aktuella. För att få en riktig bild av olika ämnen skall man titta på en nukleidtabell från vilken man kan se olika sönderfallskedjor. Det att man i strålskyddssammanhang är speciellt intresserad av jod, cesium och strontium hänger ihop med att dessa ämnen upptas i kroppen.

78 Hur man kan skydda sig mot strålning
man undviker att komma i närheten av strålkällor, man håller sig på avstånd (strålning avtar med kvadraten på avståndet), isolerande ämnen (bly, betong, vatten), skyddskläder, andningsskydd, genom att undvika kontaminering och genom dekontaminering om sådan ändå sker.   Avstånd och olika isolerande ämnen.

79 Strålskyddets grundprinciper
en allmän försiktighetsprincip, ALARA (as low as reasonable achievable), man gör dosuppskattningar före varje arbete, man följer upp alla doser på individuell nivå, man har gränsvärden för individuell dos, man har gränsvärden för kollektiv dos, alla doser rapporteras till myndigheten.   Först och främst en allmän försiktighetsprincip som gäller också utanför kärnkraftindustrin. Sedan något som är präglat av linjärhypotesen, man skall minska på doserna så långt som det överhuvudtaget är vettigt. Rapporteringen till myndighet sätter ett externt krav som gör att man inte kan sopa händelser under mattan.

80 Gränsvärden inom strålskyddet
vissa organ i kroppen (könskörtlar, benmärg), speciellt utsatta personer (barn, gravida kvinnor), hela befolkningen, personer med yrken där en viss dosbelastning uppträder, drift av kärnkraftverk normaldrift hela befolkningen <0,1 mSv/år, en antagen olycka <5 mSv/år.   När man utfärder strålskyddsdirektiv så tar man i beaktande att olika delar reagerar olika, sedan vet man att vissa personer kan få större skador av samma dos och det tar man i beaktande. Gränsvärdena ärsatta så låga att de ligger på ungefär en hundradedel av den vanliga bakgrundsstrålningen.

81 Några begrepp aktivitet, antal sönderfall per tidsenhet (Bq),
halveringstid, aktiviteten faller till hälften, absorberad dos, energi per massa (Gy=J/kg) effektiv dos, inverkan har beaktats (Sv), doshastighet, dos per tidsenhet (Sv/h), halveringlager, tjockleken av ett material,   Sorterna blir det alltid jobbigt med om man inte är van att bolla med dem.

82 Kärnkraft en form för energiproduktion
 Hur skiljer sig olika energiformer Hur kan man jämföra olika energiformer Hur farliga är koldioxidutsläpp  Här finns också ganska mycket skrivet för att vid behov kunna ge detaljer. Viktigt kunde i alla fall vara att föra fram att vi har några basalternativ t.ex. enligt förnyelsebara energikällor (inte realistiskt i den skala där energi behövs) energibesparingar (inte realistiskt med folks villighet att ge avkall på livskvalitet, fusion (inte realistiskt åtminstone på 30 års sikt) kol (koldioxidutsläppen?) gas (koldioxidutsläppen och prisbilden på gas i en värld utan kärnkraft) Vi bör komma ihåg att de tidigare energikriserna var priskriser och inte tillgänglighetskriser. Tidigare hade kärnkraften en viktig funktion i att stabilisera energipriserna och den kan ha samma funktion också i framtiden.

83 Olika former av primärenergi
solen, biobränslen, vattenkraft, vind, fotoelektricitet, fossila bränslen, kol, olja, gas, kärnkraft.   Tre stora grupper. Man kan visserligen argumentera för en fjärde grupp tidvatten och en femte grupp geotermisk energi, men de ger globalt ett ganska litet tillskott.

84 Energi för nytta och nöje
  Det är viktigt att skilja på primärenergi, energibärare (hur man får energi till den plats där den används) och energianvändning (den nytta man får av energin). Nyttan på slutändan kanske sen ingår i en process som används för att alstra andra nyttigheter, t.ex. värme i ett hus, värme i en bakugn, osv.

85 Några viktiga begrepp energi kan omvandlas (termodynamikens första huvudlag) verkningsgrad, energi som kan ytnyttjas (termodynamikens andra huvudlag), energitätheten i bränslet, hur kan energi lagras, energi omvandlas alltid till värme på slutändan.   Det räcker antagligen med att ge de viktigaste begreppen.

86 Elektricitet som energiform
lätt att transportera, lätt att omvandla, små energiförluster vid omvandling, oersättbar i många sammanhang, svår att lagra. Ett modernt samhälle kan inte fungera utan el.   Meddelandet här är att vi inte har några alternativ till el. Hur mycket som behövs är sedan en annan fråga som i stor utsträckning beror på vad var och en är villig att göra för att spara och ge avkallpå bekvämlighet. Elavbrott är alltid en betydande störning. Olika system klarar olika långa tider av avbrott t.ex. enligt dator, 200 ms, sjukhussal med ackumulatorbackup, 0,5 h, industriprocesser 1-2 h, bostad under vintern, h.

87 Konsekvenser av energiproduktion
positiva nytta och nöje, livskvalitet. negativa utsläpp (luft, vatten, mark), markanvändning, buller, risk för olyckor, estetisk påverkan.   Man får göra en jämförelse på båda sidor. Det blir avfall av allt. Klarar man att hantera avfallet. Skall vi medvetet ta mera koldioxidutsläpp för att inte ha kärnkraft. När blir koldioxidutsläppen ett problem, när blir kärnkraftavfallet ett problem? Det är ju klart att vi kan hoppas på att koldioxidproblemet är betydligt överdrivet, men det kan vi ju också hoppas när det gäller kärnavfallet.

88 En livscykelanalys uppbyggnad, drift, avveckling,
normal drift, störningstillstånd, olyckor, materialflöden från vaggan till graven, bränslekedjan (gruvdrift, anrikning, drift, avfall), primär, sekundär och tertiär påverkan, Till sist är det alltid en fråga om "äppel eller päron".   ... eller scharlakansfeber eller mässling. Man kan räkna fram inverkan mycket noga, men sist och slutligen blir kärnkraftens ödesfråga om man vill göra något åt koldioxidutsläppen eller inte.

89 En bärkraftig utveckling
vad menar man med begreppet, varje generation skall ha minst lika bra möjligheter som den tidigare, kan kärnkraft anses vara bärkraftig, det finns klyvbart material för en mycket lång tid, kan man generera kunnande och infrastruktur som ger ett alternativ när bränslet tar slut, i vilken mån hjälper kärnkraften till med att minska koldioxidutsläppen.   Begreppet lanserades i den sk. Brundtland-rapporten. Många tycker säkert inte att kärnkraft på något vis vara en del i en bärkraftig utveckling, eftersom nytt klyvbart material inte genereras. En del har dock argumenterat för att fission kan upplevas som ett mellansteg i en utveckling mot fusion som är en möjlighet i framtiden. Det finns en stor mängd klyvbart material i världen som kan användas i kärnkraftverken så tidrymderna borde i alla fall vara realistiska. Det verkar dock som om utvecklandet av alternativa lösningar skulle kräva mycket stora satsningar som knappast är möjliga i ett ensamt land.

90 Den dominerande risken
vattenkraft (damolyckor) fossila bränslen (gruvdrift, sjötransport av olja, svavel- och kväveoxider, partikelutsläpp, koldioxid), biomassa (svavel- och kväveoxider, partikel-utsläpp) vindkraft, (estetik, buller, markanvänding), fotoceller, (tillverkningsprocessen), kärnkraft (olyckor).   Alla energiformer har sin egen dominerande riskbild. Man måste också komma ihåg att energiformerna inte är likvärdiga på grund av t.ex. energitätheten i bränslet.

91 Hur göra siffror jämförbara
räkna om till samma enheter (TWh, PJ, TOE), jämför energikostnader (per genererad kWh), jämför effektkostnader (per MW installerad effekt), skilj på investeringar och drift, skilj på olika kostnadsslag (kapital, bränsle, personal, etc.), räkna kostnaderna i ett livscykelperspektiv.   Om inte siffrorna är jämförbara blir diskussionen helt förvirrad. En fråga i det här sammanhanget är energiinvesteringen i en anläggning jämfört med den totala mäng energi anläggningen kommer att producera under sin livstid. Kärnkraft kommer lätt över 100 gånger medan förnyelsebara energikällor ofta ligger under 10.

92 Koldioxid i miljön vad vet vi, vad tror vi, vad kan också hända,
koldioxidhalten i atmosfären ökar stadigt, koldioxid är en drivhusgas, koldioxid är en biologiskt aktiv gas, vad tror vi, användningen av fossila bränslen orsakar ökningen, utsläppen förorsakar en global klimatförändring, vad kan också hända, golfströmmen kan stanna, biologiska livsbetingelserna kan förändras.   Vad som ovan rubricerats som vad vi tror är en ganska väl etablerad vetenskaplig sanning, trots att det finns folk (vetenskapsmän inbegripna), som av olika orsaker förringar verkningarna av koldioxidutsläppen. Den sista punkten för fram sekundära och teriära hot, som har diskuterats med allvar dock utan att konsensus har nåtts. Det svåra är att dessa hot kan bli realitet på en ganska kort tidsrymd år, alltså en betydligt kortare tid än de år som man räknar med för lagringen av det högaktiva avfallet.

93 Vanliga missförstånd sammanblandning av enheter (ett vindkraftverk på 2000 kW, ett kärnkraftverk på 1000 MW), energi- och effektbehov (produktionen måste anpassas till väntad toppbelastning på nätet), också förnyelsebara energiformer ger utsläpp (transport av biomassa, produktionsprocesser), kärnkraft kräver inte utbyggnad av vattenkraft, kärnkraft bidrar inte till utsläpp av drivhusgaser.   I Norden har vi mycket vattenkraft. Det betyder att det blir stora variationer under året och mellan olika år. Förbrukningen varierar också mycket inom året. Om man inte har en tillräcklig marginal för att fylla effektbehovet kan man få elavbrott som då sannolikt inträffar under vintern när det är kallt och mörkt. En utbyggnad av kärnkraften antas ibland förutsätta en utbyggnad av vattenkraften för att man skall få reglerkraft som går att anpassa till en konstant produktion av kärnkraft. Det är visserligen sant att man på grund av kärnkraften kostnadsstruktur vanligen väljer att antingen köra kärnkraftverken på full last eller ha dem avställda, men det är ingenting som hindrar att de kommer med och tar på sig en del av dygns- och årsrytmen i elbehovet. Många livscykelberäkningar gällande kärnkraft visar på ett visst utsläpp av drivhusgaser. Det är en fullständigt fiktiv post som egentligen kommer till av att energibehovet som kärnkraften har t.ex. för produktion av bränsle tas in med det medeltal för energiproduktionen i sin helhet i det land där bränslefabrikerna finns.

94 En sammanfattning Kärnkraften i samhället
 Kärnkraften i samhället Säkerhetsarbetets grundprinciper En ständig förbättring  Slutresultatet vad är det? Den kärnkraft vi har i Europa går knappast att ersätta med något annat, åtminstone inte inom en överskådlig tidsrym. Om man kan, och det tror vi man kan, driva kärnkraftverken säkert, så är de en idealisk energikälla. Den viktigaste komponenten i säkerhetsarbetet är att leva för en ständig förbättring.

95 Kärnkraften i samhället
kärnkraft förutsätter ett ordnat samhälle, kärnkraft kräver en öppenhet, kärnkraft behöver en teknologisk infrastruktur, kärnkraft i konkurrens med andra energiformer kostnader, miljöpåverkan, riskbidrag paradoxen är att industriländerna anser sig ha råd att avstå från kärnkraften.   Man måste dock komma ihåg att kärnkraft till skillnad från andra energiformer kräver mera. Det förefaller dock som en paradox att industriländerna har råd att avtå, medan man i utvecklingsländerna skulle bygga ut om man bara hade råd. Det förefaller inte speciellt solidariskt på en global nivå att man i Sverige och Tyskland valt att köra ner sin kärnkraft, eftersom resultaten endast kan bli ett större pristryck på andra energiformer och en större påverkan på miljön.

96 Säkerhetsarbetets grundprinciper
ett odelat ansvar för säkerheten, en oberoende myndighetsövervakning, flera barriärer mot oönskade händelser, identifierade, analyserade och omhändertagna hot, en ständig förbättring.   För att repetera ännu en gång. Hur kan vi bygga upp en tillräcklig säkerhet.

97 En ständig förbättring
mål klara säkerhetsmål på alla nivåer, medel effektiva medel för att nå målen, medlen är kända och analyserade, uppföljning har målen blivit uppfyllda? borde medlen förbättras? borde man ställa målen ännu högre?   En ständig förbättring förutsätter att ...

98 Kärnkraftens säkerhetsarbete
tydliga säkerhetsmål i konstruktion, drift och underhåll, ett kravsystem bestående av normer, riktlinjer och föreskrifter, bra konstruktioner (säkerhet, effektivitet), ett övervakningssystem som ser till att säkerhets-mål och -krav beaktas kontinuerligt, ett system som ser till att relevant erfarenhet tas om hand och används.   Det allra viktigaste är att man har varit tillräckligt tydlig i sina säkerhetsmål. Om man har varit det är det lätt att se till att förutsättningarna alltid är uppfyllda.

99 Innehållsförteckning
hur kärnkraften byggdes upp,  lagar och förordningar,  kärnkraftprocessen,  säkerhetsarbetet på kärnkraftverken,  vardagsarbetet,  strålskydd,  kärnkraft, en form för energiproduktion,  en sammanfattning.  