Om tillförlitligheten av journaluppgift om penicillinallergi hos barn

En presentation över ämnet: "Om tillförlitligheten av journaluppgift om penicillinallergi hos barn"— Presentationens avskrift:

1 Om tillförlitligheten av journaluppgift om penicillinallergi hos barn
Vetenskapligt arbete under ST i allmänmedicin Tobias Reitberger under handledning av Carina Seidel och Ylva Tindberg

2 Hypotes Varningsmärkningar avseende penicillin är ofta felaktiga.
Följsamheten till riktlinjer för utredning är bristfällig.

3 Varför detta ämne? Primärvårdsrelevant Kvalitetsaspekten
Resistensaspekten Ekonomi

4 Hur? Journalsökning barn listade vid Mariefreds VC och Strängnäs VC
Journaler varningsmärkta avseende pc studerades vidare Journalen uppdaterades direkt om personen fått pc komplikationsfritt senare

5 Forts. För övriga: Kompletterande anamnes
Kategorisering av reaktionstyp Erbjudande om utredning via barnkliniken Pricktest och provokation Telefonuppföljning efter c:a 2 dygn Journaluppdatering

6 Resultat 56/4914; 1 % varningsmärkta
I 14 fall kvarstod varningen trots att personen fått pc senare. 13 inkomplett utredda. 3 ej utredda 26 fall utredda enligt lokal rutin Av dessa erhöll 4 diagnos pc-allergi

7 Resultat Inga pricktester var positiva
Inga allvarliga reaktioner vid provokation Siffrorna jämförbara med tidigare studier

8 Resultat sammanfattat
56 Identifierade journaler 14 Uppdaterade utan test 16 Inkonklusivt/ Ej nått 26 Bedömda 24 Provokationer 2 Bedöms allergiska anamnestiskt 22 Negativa 2 Positiva (Mild reaktion)

9 Vad hände med journalen?
Hela materialet, 56 barn. 36 varningar upphävdes 5 lämnades oförändrade 11 förtydligades utan definitivt upphävande 4 markerades som pc-allergiska

10 Reaktionstyp

11 Ur lokala vårdprogramet
14.1 Allmänt Utslag i någon form under pågående antibiotikabehandling eller omedelbart efter avslutad behandling är vanligt hos barn. Reaktionerna inträffar oftast i samband med virusinfektioner. De allra flesta som reagerar i samband med antibiotikabehandling visar ingen reaktion vid provokation. Enbart exanthem är aldrig utryck för en IgE-medierad allergi. Har symtomen kommit sent i förloppet är risken för en IgE-medierad allergi liten. Dessa patientgrupper kan i besvärsfritt intervall provoceras på öppenvårdsmottagning alternativt få första dosen penicillin vid nästa behandlingskrävande infektionstillfälle på mottagningen.

12 Exantem Urticaria

13 Ur lokala vårdprogramet
14.2 Praktisk handläggning Reaktionerna klassificeras enligt följande: Utslag med eller utan lindrig klåda eller gastrointestinala symtom, fortsätt pågående behandling. Det behövs ingen utredning. Penicillin kan ges vid framtida infektioner. Enbart ett finprickigt exantem är aldrig uttryck för en IgE-medierad allergi. Utslag med besvärlig klåda eller lindrig urtikaria. Avbryt behandlingen. Ompröva indikationen för fortsatt antibiotikabehandling. Föreligger fortfarande indikation: ge annan typ av antibiotika – Erytromycin, Trim-Sulfa. Om reaktionen kommit tidigt i behandlingsperioden (de första 2 till 4 dagarna), remittera barnet till barnläkare för eventuell utredning och provokation. Vid sent debuterande symtom (i slutet av behandlingsperioden eller några dagar efter avslutad antibiotikabehandling) är risken liten för IgE-medierad allergi liten och utredning ej indicerad. RAST-PC nästan aldrig av värde Uttalad urtikaria med eller utan led- och ansiktssvullnad. Avbryt behandlingen och skriv remiss till barnläkare. Anafylaktisk reaktion eller mucocutant syndrom. Avbryt behandlingen. Akutremiss till barnklinik för fortsatt vård. Patienten skall i fortsättningen ej ha penicillin.

14 Remissindikation?

15 Remiss? Varning? 16 av 39 ; 41 % reaktioner ej förenliga med pc-allergi 2 av 39, dvs 5 %, korrekt varningsmärkta! Räknat på hela materialet, 56 barn, var alltså 2 av 56, dvs 3,6 % korrekt varningsmärkta.

16 Allt är inte svart eller vitt…
1 av 2 som var positiv vid provokation hade endast GI-symptom som grund för varning och uppfyllde inte kriterierna för utredning.

17 Konklusion Penicillinallergi ovanligt
Varningsmärkningar görs ofta på tveksam grund Korrekt utredning görs sällan Vedertagen pricktestmetod har dålig känslighet

18 Möjliga orsaker Tidsbrist? ”Hålla ryggen fri”? Okunskap?
Påtryckningar från föräldrar?

19 Konsekvenser Internutbildning inom länet
Pricktest används ej längre vid utredning

20 Tack för mig!