Csaba Varga President of Institute for Strategic Research

En presentation över ämnet: "Csaba Varga President of Institute for Strategic Research"— Presentationens avskrift:

1 Csaba Varga President of Institute for Strategic Research
Det nya medvetandet Lokal kunskaps- och medvetandeutveckling – utblickar i de europeiska länderna. Csaba Varga President of Institute for Strategic Research

2 Min egen bakgrund De smärtsamma omvälvningarna i Ungern och Centraleuropa och en växande framtidshunger inspirerar mig. Jag drivs således av starka både inre och yttre motivationer. Istället för uppgivenhet, tanklöshet och vånda i nuet väljer jag att försöka förstå den nya världen och att bli det nya tänkandets budbärare – den nya verkligheten – den nya filosofin och det nya medvetandet. Jag är utbildad sociolog, men i mitt inre är jag filosof och leder ett Forsknings- och utvecklings- institut sedan 15 år. Vi har utvecklat en gränsöverskridande teori (metafilosofi). Parallellt har vi tagit initiativ till och driver lokala modellexperiment.

3 Vad förändras? ”Nytt bord” – nya materialbegrepp
”Ny Vintergata” – ny kosmosbild ”En förenande Gud” – ny Gudsbild ”Ny moster Anna” – ny människobild ”Nytt diplom” – ny kunskapsbild ”Ny fabrik” – nytt näringsliv ”Nya jobb” – ny arbetsmarknad ”Nya byar” – ny samhällsbild ”Nytt medvetande” – ny insikt ”Vidgade horisonter” – ny framtidsbild

4 Ungerska utvecklingsprojekt
Strategiforskningsinstitutet har i min regi genomfört fyra regionala/kommunala utvecklingsprojekt och 20 mikroregionala utvecklingsstrategier Modellutvecklingsprojekt: Aba by (4500 inv) och region Sárvíz (11 byar); Hungerstrejk med borgmästare, en intelligent stads- och mikroregionstrategi, projekt Söderns Port, konstutbildning i mellanstadiet, intelligent ”bostadspark”, lokalt samhällsavtal och civilt magistrat.

5 Staten - intelligent stat Ekonomin - intelligens ekonomi Privata näringslivet - intelligent lokal- samhälle Kunskap, vetenskap intelligent kunskap, som utvecklar medvetandet

6 Vilka poler är drivande?
Industrisamhället - ekonomi Socialismen – Staten Postsocialismen – Stat och ekonomi Informationsera – kunskap o. ekonomi Kunskapseran – intelligent Stat, ekonomi, lokalsamhällen och intelligent kunskap Vad händer vid övergången från informations- till kunskapseran? Svar; kunskapsledda samhällsrörelser ex:vis Kreaprenör.

7 Innehåll→ Några inledande teorier Tre teoretiska huvudprinciper
Ny kunskap och kunskapsteori Ny framtid och nya framtidsbilder En ny global och en ny lokal värld Det lokala Paradigmet ”Timglasmodellen” Kunskaps- eller medvetande samhälle Lokala utvecklingsmodeller ”Om vi inte är för fega” Till sist – ”Ett tillkännagivande”

8 Några inledande teorier ↻

9 Framtidens hemligheter
Framtiden kan inte förklaras enbart med hjälp av normal vetenskap. Det finns inte en enda framtid - utan flera parallella - liksom vi idag har flera parallella nutider. Framtiden är ett nätverk av alternativ, och består inte bara av kända manuskript. Framtiden är inte enbart att resa på en av dåtid och nutid ”påtvingad väg”, utan i lika hög en resa på vägar, som stakas av kraven från vårt eget medvetande.

10 Framtidens hemligheter (2)
Framtiden är troligen förutbestämd, men vi får inte bortse från den fria viljan. Framtiden kan inte längre betraktas enbart genom kolonisatörernas glasögon. Den förväntade framtiden blir mycket annorlunda än tidigare ”framtider”. Framtidens begränsningar beror inte i första hand på de yttre villkoren utan på våra begränsade kunskaper. Framtiden beror på vad enskilda människor och grupper av människor ”drömmer om” eller ”INTE drömmer om”.

11 Ny planeringsteknik (2005)
Europeiska länder med sina komplexa samhälls- och kunskapsstruktuer är i sig själva hindret för att skapa framtidsbilderna. Framtidsplanering måste bygga på såväl globala som lokala framtidsbilder. Den politiska eliten, kunskapseliten och det privata näringslivet klarar inte av den nya planeringen utan väl förankrade framtidsbilder. Framtidsplaneringens grundvillkor kan inte baseras på disciplinär och visionär forskning eller strategiska förklaringar.

12 De nya samhällsklyftorna
Ekologiskt fattiga eller rika (fördelning av integrerade ekologiska resurser) Välfärdsfattiga eller rika (fördelning av samhällskapital) Makt&Mediafattiga eller rika (fördelning av integrerade mediaresurser och skillnader i statuskapital)

13 Samhällsklyftorna i starten på 2000-talet
1. Teknologifattiga och rika. 2. Informationsfattiga och rika. 3. Kunskapfattiga och rika. 4. Intelligensfattiga och rika. 5. Kulturfattiga och rika. 6. Lägre och högre grad av medvetande. 7. Med eller utan gudsmedvetande.

14 Tre teoretiska huvudprinciper Ny kunskap och kunskapsteori Ny framtid och nya framtidsbilder En ny global och en ny lokal värld ↻

15 Ny kunskap och kunskapsteori ↻

16 Nya förutsättningar Kunskapsinnehållet skiljer sig totalt från vad vi vant oss vid de senaste åren. Vetenskap utvecklas från normal- till post-normal-vetenskap. Vetenskaperna, religionen och konsten återförenas till en teori och anden gör ”come-back”. Kunskapens funktioner utvidgas och förvandlas till individuellt kapital och till samhällskapital. Information/kunskap kan växlas fram och åter till pengar/makt/status. Ny kunskap om framtiden och vägarna som leder dit.

17 Kunskapsdilemmat Blir världen bättre när de nya kunskaperna når ut till människor i vardagen? Bryts det statliga och det fria universitetsystemet ned om halv- officiella och icke officiella kunskapsproducenter börjar jämställas med dessa? Är vi villiga att ägna en stor del av vår tid åt kunskapsanskaffning och förädling, när 20-30% av den arbetsföra befolkningen bara jobbar 4 timmar om dagen?

18 Kvantforskning Det går inte skilja iakttagaren från den iakttagna händelsen. Materien är både våg och partikel – samtidigt. Olika kvantprocesser är sannolika händelser ex:vis sannolikhetsvågor. Ej rumsbundna vektorer eller sannolikhetsnät (=EWG-modell). Superrumsteori - vi lever i parallella världar (John A. Wheelers teori). Val mellan många universa eller ett universum, som påminner misstänkt om planerarens (Guds ?) skapelse. En icke-rumsanknuten ordningsteori med ”gömd variabel” (Bohm-teori).

19 Nya fenomen på ”kunskapsmarknaden”
Tidigare var så mycket vetenskaplig kunskap och masskulturprodukter som i dag helt otänkbar. Personliga webb-sidor, tillgängliga för alla, där man kan publicera vad man vill. Familjers och små gruppers rätt. Det är möjligt att skapa en virtuell Internetvärld i motsats till reell verklighet. Språkliga begränsningar upphör med hjälp av översättningsprogram. Individer kan träda in i globalsamhället och i olika kulturer utan statlig sanktion eller ekonomiskt stöd.

20 Dominanta kapitalslag
Jordbrukssamhället Hantverkarsamhället Industrisamhället Statskapitalism Penningkapitalism Post-industriellt samhälle Informationssamhälle Kunskapssamhälle Medvetandesamhälle Universiellt kapital Kreativt kapital (+ fysiskt kapital) Fysiskt kapital Maktens kapital (förbindelsekapital) Penningkapital Tillämpat intellektuellt kapital Informationskapital (+ penningkapital) Kunskapskapital Medvetandekapital

21 Informations- och kunskapssamhälle
Informationssamhället: De artificiella signalernas samhälle, Internet-samhället på realtidsgrund, med mängder av information, som kan förvandlas till personligt eller kollektivt kapital. Kunskapsamhället: Det ”tolkande” kunskapssystemets samhälle, som också kan vara kunskapsignalernas samhälle, där man med dels kunskap och dels med kunskapsignaler kommer att kunna omorganisera samhällen på den ”nära framtidsteorins grund” genom att förvandla kunskap till personligt kapital och samhällskapital.

22 Kunskapseran Vi står inför en kunskapsfokuserad världsordning - i ett globalt informationssamhälle. Den kvalitativa och framför allt den kvantitativa kunskapsutveckling pågår – samtidigt med födelsen av en Ny Vetenskap och Nya Vetenskapsteorier. Inom år kan vi förvänta oss att det finns en ny universell kunskap och kunskapanvändning. Kunskap blir personlig - individen förstår och använder ny Kunskap.... Och kunskap blir samhällskapital.

23 Ny framtid och nya framtidsbilder - en universell, global framtidsbild

24 Nya förutsättningar Den universella världen har glokala egenskaper, som på ett annorlunda sätt blir kulturberoende. I den universella framtidsbilden möts oförutsedda faror och oanade möjligheter – samtidigt. De globala processerna påverkar små länders framtidschanser på ett revolutionerande sätt. Vi vet inte vilken framtid vi kommer att möta det närmaste seklet, men det blir en totalt annorlunda ”verklighet”, som skiljer sig från dagens provinsiella nutidsuppfattningar. Varje lands framtid kan bara beskrivas med hjälp av en sammansatt, global framtidsbild.

25 Framtidsdilemmat Om vi vet vad framtiden frambringar, och vilken framtid vi vill ha fram till 2020, i vad mån lämpar sig de europeiska ländernas nationella utvecklingsplaner för dessa krav? Om vi inte vet vilken framtid som väntar oss och inte heller vad vi vill, hur kan vi då - i brist på framtidsbilder - bygga ett genomgripande förädlingskoncept för de nationella utvecklingsplanerna? Om vi bara vet lite grann om framtiden, och vi vet att det inte finns tid för djupare eftertanke, och om den politiska eliten saknar ett genomgripande koncept, vad skall vi då göra?

26 Ekonomin i dag I välutvecklade delar av Europa är industieran inte längre ett alternativ, men är ännu inte ett globalt misstag. Kunskapseran och dess ekonomi är redan ett alternativ, men ett ännu inte praktiserat alternativ i Europa. Kunskapsfokuserad ekonomi skulle åter kunna integreras mera i samhällsekonomin. Prestation mäts inte enbart med BNP, utan också i vad mån man nyttjar det individuella, kollektiva och mentala kapitalet.

27 Den nya världen till 2020 (1) Mängden kunskap kommer mer än sexfaldigas. Vad innebär det för samhället? Post-normal vetenskap (Ny Verklighetsbild, Ny Medvetandebild, Ny Människobild). 2. Det blir minst 3 teknologiska revolutioner i tät följd – med ofattbara förändringar. 3. De globala och kontinentala samhällena kan bara i begränsad utsträckning klara av universella ekologiska och sociala kriser. 4. Artificiell Intelligens kan få en huvudroll i en digital stat, i medvetandeutveckling och i vetenskaplig forskning osv.

28 Den nya världen till 2020 (2) Vi räknar inte med inre söndring, men inte heller med att Europa vinner kontinenternas kamp. I EU fortsätter antingen nykapitalismen eller EU kanske når kunskap- och medvetande-samhällets första trappsteg. För att klara av vardagen fordras universitets-utbildning och en ny kreativ attityd. Jordens befolkning kanske kan nå ett högre medvetandetillstånd. Människan eller en intelligent ”robot” landar på Mars och kanske på någon annan planet. Den europeiska människan återupptäcker sitt forna transcendentala jag.

29 Det nya cyberrummet Ny, interaktiv, global e-regering, e-stat för att styra samhällen. Ett globalt civilsamhälle med gemensam administration och självstyre. ”Kollektiv Intelligens” med hjälp av nya info-kommunikativa nätverk och tjänster. På grund av ”empowerment” kan medborgarna lätt kommunicera och kontrollera både media och Staten. Genom att självstyret sprider sig kan invånarna lokalt bygga upp ett nytt och samtidigt globalt, nationellt och lokalt samhällsnätverk på civil basis. UNESCOs program förädlas genom en kombination av ovanstående alternativ.

30 Ny global och lokal värld - den nya världsmodellen ↻

31 Nya förutsättningar Den gamla industri- och världsmodellen (Ford och post-Ford) och dess förädling (normal-vetenskapen) har överlevt sig själv och kollapsar. En ny världsmodell, byggd på Informations-samhället, är inte tillräcklig – den post-informationella eran är redan här. Den ”hållbara” utvecklingen som världsmodell tycks redan ohållbar. I Europa experimenterar man förtvivlat med att integrera och effektivisera samtliga existerande modeller (se Strategi i2010). Moderniseringsmodeller byter pardigm idag och post-moderniseringssmodellerna är redan här.

32 Europeiskt dilemma Om en kunskapfokuserad världsmodell ska dominera Europa 2010, kan man då acceptera att ett europeiskt lands långtidsstrategi inte fokuserar kunskaps-”odling” och kunskapanvändning? Om EU 2010 eller 2015 varken blir eller bara delvis blir en hållbart innovations-fokuserad kontinent, hur ska då Sverige och andra europeiska länder reagera på en sådan försening? Om det blir en ny modell på 2010-talet, hur ska man se och förbereda sig för den?

33 Nya globaliseringen Nya begrepp
Globalisering och lokal utveckling samtidigt (=glokalisering) Globaliseringens funktionalitet Globaliseringens substans (förening) Kvantitativ och kvalitativ globalisering Början av 2000-talet; glokal värld

34 Nationen i informationseran
Nationsnivån får en förmedlande roll mellan den globala och den lokala världen. Förmedling betyder vare sig total kontroll eller total frihet. Nationen är inte längre Stat utan Kunskapsrum. Nationen kan inte upprätthålla rollen som stat-nation, utan övergår till att bli kunskaps/kultur-nation Ett grundläggande villkor för nationens makt är digitalisering av alla nationella värden/kunskaper/vetenskaper.

35 Viktiga drivkrafter Bönder Hantverkare Industrisamhället
Statskapitalism (socialism) Penningkapitalism Postindustriellt samhälle Informationssamhälle Kunskapssamhälle Medvetandesamhälle Naturen och Gud Material och skönhet Material och pengar Material och makt Pengar och status Teknologi och kreativitet Information och teknologi Kunskap Medvetandetillstånd

36 Moderniseringsmodeller
Traditionella moderniseringssmodeller Resursstyrning Investeringsstyrning Innovationsfokusering Informationsbasering Osv Post-moderniseringsmodeller Kunskapsorienterad Ny demokratimodell Medvetandestyrd Artificiell Intelligens Integrerade nya modeller Osv

37 Den förväntade utvecklingskrisen 2008-2009
Först mot slutet av epoken Prodi-Barroso får vi veta om Europas senfärdighet har minskat. Huvudorsaken är inte politikernas personligheter i sig eller i vad mån de är förberedda att tackla utvecklingsbehoven. Ett misslyckande beror på att lösningarna inte står att finna med hjälp av normal-vetenskapliga, rationella, positivistiska nu- resp. framtidsbilder. Det saknas f n alternativa utvecklingsstrategier för att råda bot på detta.

38 Det lokala paradigmet ↻

39 Lokal utveckling - organisation
Övre värld (region, län) Nedre värld: Omvärld (delregion, bosättning) Närvärld (familjen, individen) Inre värld (personligheternas övre jag). Globaliseringens verkningar – den lokala utvecklingens svar. Informationens och kunskapens rumstrukturande funktion.

40 De nya förutsättningarna
Det gäller att övervinna lokal apati och tröghet i EU. I den globala konkurensen tävlar Europa med kunskap och kultur. Verktyget för att utväxla nya resurser är ökat individellt självmedvetande, som sätter igång processer som leder till en nödvändig reorganisation och omstrukurering av Europas lokala miljöer. Vi måste få igång ”den lokala modellforskningen”. Lokalt utvecklingsarbete är beroende av Staten i samförstånd med lokala civilsamhällena. Båda nivåerna måste uppfyllas med ny kunskap och ett nytt medvetande.

41 Det lokala dilemmat Kan lokal utveckling ske oberoende av det globala rummet? Är lokalnivåernas självstyre beroende på ekonomiska resurser och/eller använd kunskap? Eller drivs utvecklingen inte uteslutande beroende på dessa faktorer utan på en tredje faktor: lokal innovation och kreativitet? Vilken nivå spelar egentligen den avgörande rollen i utvecklingen av autonoma regioner i Europa? Staten eller den lokala nivån? Eller kanske rentav ingen av dessa nivåer, utan civilsamhället och delaktighet i form av medvetna medborgare?

42 Det strategiska ”timglaset”
GLOBALISERING SÖDERTÖRN LOKAL UTVECKLING Csaba Varga

43 Det strategiska ”timglaset” DOMINANTA MODELLER DOMINANT SAMHÄLLSMEDVETANDE INDUSTRIELL ERA ( /80) Rationellt, materiellt NYKAPITALISM ( ) Välstånd värderas i pengar INFORMATIONS-ERAN ( ) Pengar och info som värdemätare INTELLIGENS-ERAN ( ) Kunskap som värdemätare MEDVETANDE-ERAN ( /50) Gemensam värdegrund

44 Den nya globala och lokala rummen
GLOBAL NIVÅ 1.Kunskap (intelligens) 2.Teknologi 3. Natur & Miljö 4. Ekon, innovation, turism 5. Staten, självstyre 6. Utbildning 7. Kultur, konst 8. Välfärdsstaten (hälsovård, idrott) 9. Politik, demokrati 10. Samhällsmedvetande 11. Mediakommunikation 12. Individ, levnadsstandard LOKAL NIVÅ 1.Kunskap (intelligens) 2.Teknologi 3. Natur & Miljö 4. Ekon, innovation, turism 5. Staten, självstyre 6. Utbildning 7. Kultur, konst 8. Välfärdsstaten (hälsovård, idrott) 9. Politik, demokrati 10. Samhällsmedvetande 11. Mediakommunikation 12. Individ, levnadsstandard 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12

45 Informationseran 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12 E-Innehåll E-Samhälle
E-Ekonomi Teknologi 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12

46 Intelligenseran 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12 Superintelligens
Socialt ”kapital” Individuellt ”kapital” Ny intelligens 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12

47 Projektutveckling Lokal utveckling SÖDERTÖRN GLOBALISERING Csaba Varga

48 Den nya lokala utvecklingsteorin
De lokala utvecklingsnivåerna är region, län och mindre regioner och bosättningar (städer och byar). Den globala världens grundelement fungerar som motvikter (autonomi-paradigmet). Det nya samhällets första trappsteg är den lokala nivån. Nästa steg; virtuella lokalnivåer – den kvalitativa lokala utvecklingen. Lokal utveckling leder till nya samhällen och församlingar.

49 Kunskaps- eller medvetandesamhälle ↻

50 Förutsättningar I perioden fram till 2020 är enda möjliga framtidsvision ”Det Nya Alternativet” – med fokus på kunskapsutveckling och att starta medvetandeutveckling. Nu måste alla inspirera och stödja kunskaputveckling. Inom 10 år kommer Sverige och övriga europeiska nationer att välja medvetandesamhället som det gemensamma alternativet.

51 Tidsdilemmat Beroende på hur komplicerat målsättnings-arbetet i Informationssamhället blir i de europeiska länderna, så kommer den politiska eliten att kräva mer tid? Nuvarande strategier i de europeiska länderna (=investeringar i människor, näringsliv, miljö) blir snabbt föråldrade. Om inte övriga Europa tillräckligt snabbt inleder arbetet med att förbereda sig för de nya möjligheterna runt 2010, måste då de länder som är snabbast, välja att slå av på takten med egen stagnation som följd?

52 En samhällsmodell för medvetandeutveckling
Hur personlig och social kunskap utnyttjas beror nämligen på medvetandetillståndet och hur självmedvetandet utvecklas i länderna. Samhällsstrukturen och hur samhällen samarbetar beror uteslutande på medvetandestatus. Utvecklingen av nationella och lokala identiteter beror på de enskilda individernas grad av medvetande. Samhälsan och den personliga hälsan beror också på graden av indiviudellt medvetande. Det behövs samhällen och sociala kommunikations-strukturer, som stöder medvetandeutveckling.

53 Lokala utvecklingsmodeller ↻

54 Intelligenta regioner
Förverkliga kunskaps-/intelligensamhällets program, bygg kunskapsfokuserad ekonomi och kunskapssamhällen i regionerna och bygg det intelligenta livet på ett kreativt sätt, dominerat av e-ekonomi samt ett digitalt och värdeskapande självstyre. Den intelligenta regionen ska fungera som en bro mellan den lokala och globala världen.

55 Intelligenta mikroregioner
När den intelligenta regionen fungerar som ”den intelligenta bron”, utvecklas mikroregioner till kreativa centra. Den intelligenta mikroregionen utvecklas genom att de påtvingade globala kraven görs förenliga med den lokala världens fria vilja. Så blir mikroregionerna den intelligenta livskvalitetens födelseort. Lokal, kunskapsfokuserad nyorganisation är vägen till det intelligenta samhället.

56 Hur blir mikroregioner intelligenta?
1. Personligt Internet (bredband) åt alla. 2. Dra nytta av den globala teknologiska revolutionen. 3. Kunskapsfokuserad ekonomi, utveckla ”kunskapsmarknaden” samt FoU. 4. Prioritera och utveckla digital ”innehållsindustri” (content industry) – sprid ”de nya kunskaperna”. 5. Understöd skapandet av lokala, kunskapfokuserade nätverk i civilsamhället. 6. Överbrygga de nya sociala - informations- och kunskapssamhälle - klyftorna.

57 Hur blir mikroregioner intelligenta? (2)
7. Inför virtuellt självstyre i regioner och bosättningar. 8. Inför e-statsförvaltning enligt EUs 4 nivåer. Lokal e-demokrati och e-folkomröstning. Förstärk regionala universitets- och kunskapcentra och inför livslång studietid. 11. Stimulera lokalt skapande och användning av de nya kunskaperna.

58 Hur blir mikroregioner intelligenta? (3)
12.Sprid kännedom om de lokala kulturerna också på global nivå. 13.Förbered den regionala och mikroregionala politiska och ekonomiska eliten för det nya samhället. 14.Sprid en kunskapsmedborgerlig livstil på alla nivåer. 15.Se till att mikroregioner/bosättningar framgångsrikt bidrar till utvecklingen och kommer med i den interkontinentala konkurrensen. 16.Kyrkoförsamlingar och andra lokalsammanslutningar bidrar till att utveckla kunskapssamhället.

59 Ungerska exempel Szentlőrinc mikroregion - en stad och 19 byar, ofördelaktig situaton med outvecklad industri osv. Nya förutsättningar: 1) Kartläggning av mikroregionens info/kunskaps/medvetandestatus 2) Ett informations- och informationssamhälle program 3) Nio offentliga servicar 4) Institutionell utveckling 5) Utbildning av beslutfattare 6) Gemensam informationsdag osv...... Zselic Paradis - Bárudvarnok by med kringområde, ha naturskyddområde. Nytt projekt: 1) Framtidsstad mitt i naturen (grön investering) 2) Tematisk turistpark 3) Sakral stads-/by-konstruktion (kyrkan-mitt-byn-koncept med en gatuplanering för ökat medvetande) 4) Framtidsstad med 12 ”kuranstalter” för kropp-, själ- o. andeläkning 5) E-turist centrum osv

60 Nya utvecklingsmodeller
Teknologier som ersätter människan ex:vis ”Bioinformatik”. Teknologier som förstår och använder universumens energi ex:vis ”Energimedicin”. Att personligen och kollektivt självutveckla medvetandet blir den ekonomisk-sociala utvecklingens viktigaste inspiration. Digital förvaltning, självstyre, service etc med hjälp av AI=artificiell intelligens ger rättvisa och inte skadliga beslut på hög nivå. Personliga och samhälleliga program som drar nytta av andligheten.

61 ”Om vi är inte är fega” ↻

62 Det gäller att inse att..... ...pengar inte är lösningen.
...makten är trög. ...politik inte driver processerna. ...naturen inte får förstöras ytterligare. ...Staten inte har ansvar för problemlösning. ...vi måste lämna tidsandan (extra svårt!). ...individen inte längre är styrd. ...vi inte behöver vara rädda för fattigdom. ...vi kommer att veta mycket mer. ...social sammanhållning är möjlig. ...människan älskas av Gud. ...VäRLDEN är vår Var inte för feg!!!

63 Till sist – ett tillkännagivande Lita inte på mig
Till sist – ett tillkännagivande Lita inte på mig! Det blir mycket ”värre”! ↻

64 Utvecklingar av Kvantum-epoken
Efter dagens moderniserinsmodeller kommer en snabb ”övergång” till kvantepoken att ske (en post-modern, post-informationsera). Förändringen av generella utvecklingsmodeller inleds och nya tankegångar grundläggs. Om vi inte förbereder oss kommer de teknologiska förändringarna att chocka. Stöd till FoU kan stiga från 3 till 6-8% av BNP. Regionerna – tillsammans med civilsamhället – förändrar den globala världen.

65 Tack för uppmärksamheten!
Csaba Varga