Handledningens mysterier

En presentation över ämnet: "Handledningens mysterier"— Presentationens avskrift:

1 Handledningens mysterier
”Det var inte helt utan orsak som Gud skapade människan med två öron och en mun.” Gammalt turkiskt talesätt

2 Framgångsrik handledning karaktäriseras av
Ett genuint intresse för andra människors väl och ve Tolerans för det oklara och det ofärdiga Äkta intresse för att själv lära och utvecklas De frågor man har är det centrala, vissheten om att andra tänker intressanta tankar… Det är intressant att förstå så mycket som möjligt av andras sätt att se saker och ting…. Lärarnas sjukdom kan ibland vara Lärdom

3 Handledning: En ytterst viktig uppgift i spänningsfältet mellan teori och praktik
Studenterna ska bli förtrogna med yrkets praxis, och handledningen ska medverka till att de får största möjliga utbyte av både auskultation och egen praktik som yrkesutövare. Studenterna ska få hjälp med att studera yrkets praxis utifrån begrepp, principer och förståelseformer som hämtas från teorin för att få en fördjupad förståelse för teorin. Handledningen ska skapa ett behov hos studenterna att sätta sig in i mer teori och ska dessutom ge arbetet en struktur genom att bredda deras teoretisk förståelse. Ur Handal & Lauvås s 32 Forskningen visar att vi lägger störst tonvikt vid den första aspekten av handledning. De flesta handledare uppfattade inte inte praktikperioderna som utbildning utan som en introduktion till yrket.

4 Handledningstraditioner
Mästare-Lärling (Situated learning) ger förändrad förståelse genom deltagande i en social praktik. En vägledare fungerar som rådgivare och förebild. Mästaren har tolkningsföreträde. Handling och reflektionsmodellen går mer ut på att hjälpa studenten att bli medveten om grunderna för handlandet och yrket än att förmedla hur en ”riktig” yrkesutövning ser ut. ( skolkoder, yrkeskoder tas ej för givna).

5 Kirkegaard 1859 Ty det att vara lärare är inte att säga ”så här är det”, inte heller handlar det om att docera om än det ena än det andra. Nej att vara lärare är i sanning att vara den som lär. Undervisningen begynner med att du som lärare lär av den lärande, sätter dig in i vad han har förstått och hur han har förstått det….. Detta är just inledningen, utgångspunkten för handledning…att hitta fram till den punkt där den lärande befinner sig

6 Att kunna förena ett kunskapsmässigt övertag med ett jämbördigt, ärligt nyfiket, lyssnande och respektfullt möte på det mänskliga planet verkar vara en förutsättning för att få igång de processer hos den andre som kan leda till verklig förändring. Men hur gör man det?

7 Vadå situerat lärande??? Kontext…ja ha!!! Storyline!! Mm hm

8 Avsikten med handledningen
Är att hjälpa studenten att komma fram till det bästa sättet att utöva yrket på utifrån de värderingar, kunskaper och erfarenheter han/hon har OBS!!!! i konfrontation med kvalitativa och etiska krav som yrket ställer och de krav som ”uppdraget” innebär inom de ramar som är för handen. Det är nu som reflektionsbegreppet kommer in!

9 Hur ser reflektionsbegreppet ut ”inuti”
Vi återerövrar våra upplevelser, funderar över dem och bedömer eller utvärderar dem i tre faser: Vi tar fram och undersöker det som skedde, Vi återupplivar de känslor som detta gav upphov till hos oss, Vi bedömer upplevelsen eller erfarenheten på nytt

10 1. Att undersöka det som skedde
Erfarenheter är kopplade till avgränsade situationer som inbegriper omgivning, aktörer och händelser Vad var det som skedde egentligen? Vem gjorde vad? Hur fungerade relationerna mellan dem som fanns närvarande?

11 2. Återupplivning av känslor och erfarenheter.
Återupplivning av de känslor vi hade i situationen. Både kognitivt och emotionellt. Positiva känslor : Drivkraft Negativa känslor behöver luftas: t ex ångest obehag rädsla för att misslyckas. För att de inte ska hindra oss från att uppmärksamma viktiga faktorer längre fram i reflektionsprocessen. Jag var helt fokuserad på att …. Jättesvårt att förstå varför…. Där kändes det som att de förstod….

12 3. Omvärdering av erfarenheten
Vi associerar kring våra erfarenheter utifrån begrepp, modeller och teorier. Vi försöker bygga in våra erfarenheter i kognitiva strukturer som vi har. Vi försöker bedöma erfarenheterna …för de med sig något nytt som vi kan använda oss av senare. Kan vi frigöra oss från ”falska” förklaringar? Kan vi koppla teorier, vi känner till, till våra funderingar?

13 Bo Göransson: Ur Hammarström&Ekström 1999,s.140
Reflektionen är det helvetets hårda arbete som krävs för att göra erfarenhet till kunskap… Det krävs både mod och insikt att anlägga nya perspektiv på de egna erfarenheterna så att de kan betraktas i ett nytt ljus och ge nya insikter.

14 Vad sker i det som synes ske?
Praxistriangeln Handal & Lauvås modell Varförfrågorna? Målfrågorna? Etikfrågor? Vad sker i det som synes ske? Kunskaper om? Granskning, Vad händer? + och -

15 Kännetecken för olika handledningsmodeller
Handledningsmodell Kännetecken Bra praktikplatser där det förekommer bästa möjliga praxis. Handledaren är en skicklig yrkesutövare Idén bygger på att praxis är en modell Målet är kopiering och bemästrande Mästare Lärling Demonstration övning och korrigering Varierande praktikplatser där det förekommer allsidig praxis Handledaren utgör samtalspartner och är skicklig som tolkare och analytiker. Idén är att praxis ska utgöra exempel Målet är insikt Handledning genom reflektion Handling och reflektion

16 Mästare – Lärling… ja visst men:
Vågar vi utmana våra invanda mönster? …vi måste hålla fast vid att detta lärande är av konservativ/ konserverande karaktär. Det innebär inte bara en inlärning av det som allmänt anses som riktigt utan även en inlärning och kopiering av mästarens sätt att utforma arbetet och mästarens syn på vad som är rätt och riktigt.. (Ur Handal&Lauvås)

17 Vi behöver en dialektik mellan det kända och det okända
”Wandervögel” Vandrar gesäller Till och med hantverkarna skickade ut sina gesäller för att finna nya vägar och nya sätt att arbeta på….. …detta för att förhindra att man blev allt för rigid när det gällde traditionerna inom yrket….. Vi behöver en dialektik mellan det kända och det okända

18 Vi behöver olika handledningsmodeller beroende på vilken handledarroll vi intar
Modellgivaren Strukturera Begränsa Ge mall för aktivitet Före passet Gemensam förberedelse Gör så här… kom ihåg. Anpassa uppgiften Under passet Iakttar Stöttar Efter passet Analys/ metod genomgång Du måste.. Bra/dåligt Vad har du lärt dig? LLU analyserar Vägvisaren Visa/Ge idéer Tips/Locka fram Förebild Göra lika Före passet Ge tips ..material Jag brukar… Barnen/eleverna är vana… Under passet Deltar vid behov Efter passet Jämför.. Jag skulle ha… Vad har du lärt dig.. Hur gör du nästa gång…. Gemensam analys Stimuleraren Frihet/Uppmuntra Egen stil Prova egna idéer Våga/Alternativ Före passet Frågor Vad… Frågor Hur… Egna val.. Prova Under passet Passiv Efter passet Hur kändes det? Varför gjorde du.. Hur kunde du ha gjort.. Vad skulle ha hänt om..Samtal. Reflektion Student analyserar Kollegan Samarbete Utbyte av idéer Ifrågasättande Utvecklande Före passet Diskutera Fördela Under passet Aktiv Efter passet Samtal Jämföra Egen erfarenhet Konstruktiv kritik Gemensam analys

19 Student med sin tysta implicita kunskap om skolan och lärandet
Tyst kunskap Tyst kunskap Studenten behöver hjälp med att avkoda traditionen och yrkeskulturen. Både de värdefulla elementen och de stelnade handlingsmönstren. Genom artikulering av ”tyst” kunskap och ifrågasättande Student med sin tysta implicita kunskap om skolan och lärandet Läraren, handledaren med sin tysta implicita kunskap om skolan och lärandet Implicit kunskap utgör ett slags omärkligt fundament för tänkande, handlande och lärande

20 Vad innebär handlingskunskap?
Professionella reflekterar under handling. Har under lång tid byggt upp en repertoar av exempel, bilder och tolkningar. Utifrån reflektion över ny vetenskap och nya exempel förändras mönstren.. I reflektion över handling utvidgar studenten sin handlingskunskap men man måste försäkra sig om att studenten införlivar den teoretiska kunskapen i sin praktiska repertoar.

21 Erfarenhetstyranni och Teorityranni
”Det kan knappast betvivlas att brobygget mellan teori och praktik måste utgöra ett gemensamt projekt med båda parter inblandade.. ” Teori Praktik Teori Praktik En utmaning för både teoretiker och praktiker