Socialpsykologi.

En presentation över ämnet: "Socialpsykologi."— Presentationens avskrift:

1 Socialpsykologi

2 Den sociala situationen avgörande för hur vi beter oss
För att förstå människan måste man förstå gruppen

3 Att bli individ Varje människas personlighet är ett resultat av arv i kombination med erfarenheter Identitet: det unika och särpräglade med varje människa. Identitet talat om vem du är genom hur du själv upplever dig eller genom hur andra upplever dig. Socialisationsprocessen: Samhället formar oss till att bli de individer vi är. När vi socialiseras lär vi oss hur samhället fungerar. (doll experiment) Spegeljaget: speglar oss i den uppfattning andra har om oss. Vi möter ständigt människor och tolkar deras reaktioner på vad vi säger och hur vi beter oss. På detta sätt ser vi oss själva genom andra ögon. Genom andra, genom spegeljaget, skapar vi också vår självbild. Den generaliserade andre: uppfattar oss själva genom andras ögon. Denna andre är ingen speciell person utan en sammanfattning och förenkling av hela omvärldens såsom vi uppfattar den

4 Roller Människan har en ”personlig fasad” via man sänder ut signaler och styr omgivningens uppfattning om hennes identitet, samtidigt som omgivningen agerar på fasaden Roller: Människor får olika roller som blir högst avgörande för hur vi är som individer. Vår identitet skapas genom en uppsättning positioner och roller.

5 Roller Roll: Summan av alla de förväntningar som ställs på en människa i en viss situation. Man har olika förväntningar på olika människor, och dessa kan vara svåra att bryta om när de väl en gång har formats. Skulle man hamna i en helt ny omgivning kan man skapa sig en ny roll med nya förväntningar (personlighetsförändring). Förväntningar skapar rollen - Yrkesroller har ofta färdigskrivna förväntningar med fasta ramar - lärarollen exempelvis möter en viss sorts förväntning (jag kan ju exempelvis inte dyka upp i skolan klädd med daisy dukes och halva skinkan hängandes utanför). Vi har förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt, vilket skapar våra könsroller, eller andra förväntningar på människors utseende, t.ex. att svartklädda människor måste vara satanister. Philip Zimbardo - Stanford prison experiment. Ondska finns inte hos individen utan uppkommer ur situationen. Vem som helst kan bli ond. Egna och andras förväntningar. En given roll kan påverka individens beteende.

6 Roller Rollkonflikt: Ofta har människan inte bara en roll utan flera stycken. De olika rollerna kan då hamna i konflikt med varandra. Det finns olika typer av rollkonflikter: fylla flera olika roller samtidigt – att vara yrkesverksam samtidigt som man är föräldrar, eller förväntningarna från ens vänner osv. Att man jobbar, men hur hinna med ens vänner? Jag jobbar men hur hinna med mitt barn? Tex måste gå på en kurs, men då missar jag barnets luciauppvisning. en och samma roll innehåller oförenliga förväntningar – vuxens ansvar i skolan samtidigt som man förväntas att vara barn. Rektorn ska fungera som en bestämd hand samtidigt som han ska diskutera demokratiskt. rollinnehavaren har förväntningar på sin roll som inte är förenliga med omgivningens förväntningar. Tex vara en kvinna och chef – att man får andra krav på sig som kvinna än vad en man hade fått. Mannens roll i dagens samhälle stämmer kanske inte överres med den roll han växte upp med. tycks inte leva upp till de förväntningar som ställs på ens roll, fastän man försöker – tex att att inte tycka att man är en tillräckligt bra förälder, men egentligen är man det. Underskattar sina egna insatser. Att man har för höga förväntningar på sig själv som inte är i proportion till de faktiska förväntningarna. Att man känner sig inte tillräckligt duktig på arbetsplatsen fastän man är det.

7 Förväntningarnas makt
Rosenthaleffekt – självuppfyllande profetia – styrkan av omgivningens förväntningar. Hur positiva och negativa förväntningar kan påverka människors beteenden. Haloeffekt – smittoeffekt, sprider som ringar på vattnet, tillskriver gärna en person flera egenskaper av samma sort

8 Sociala normer Sociala normer: oskriven regel hur man bör bete sig
Exempelvis stå i kö, inte ställa sig och sjunga opera på torget Bygger på de värderingar (tankar om rätt och fel/viktigt eller oviktigt) som finns i samhället Normer och värderingar hänger samman med samhällets kultur Förändras över tid De som avviker från normen kan få en stämpel som avvikare – stigma – denna accepterar man antingen fullt ut (byfånen) eller försöker dölja det. Snarare menas social stämpling. Det kan vara tex kroppsliga företeelser som omgivningen anser vara mindre önskvärda. Det kan också vara kopplat till vissa yttre egenskaper eller till en viss position i samhället (såsom kön, levebröd eller etniskt ursprung). Finns olika sätt att hantera sitt stigma – antingen ge sig hän eller försöka dölja det för att skaffa oss en mer önskvärd identitet.

9 Social kontroll Social kontroll: innebär synlig och osynlig kontroll över medlemmarna i samhället - Alla följer samhällets normer Tex föräldrar, polis, vänner, försäkringskassan Intern social kontroll – på oss själva Extern social kontroll – utövas på oss av omgivningen Formell social kontroll – upprätthållande av samhällets relger och lagar, tex genom polis och andra myndigheter Informell social kontroll – upprätthålls genom olika sanktioner i det direkta samspelet med andra människor Sanktioner – bestraffningar, positiva eller negativa för att upprätthålla normer och andra regler, tex bli utesluten ur gruppen (negativ sanktion) eller uppmuntran (positiv sanktion)

10 Milgram - lydnad Lydnad – människan har en tendens att lyda auktoriteter 1974 Stanley Milgram – lydnadsexperiment Faktorer som påverkar människans tendens att lyda: Närheten till offret Närheten till auktoriteten Närvaron av andra påverkanspersoner

11 Grupp Grupp: ett begränsat antal människor som samspelar med varandra och har ett ömsesidigt beroende. Det är i gruppen vi formas och anpassar oss. En grupp: Samspelar med varandra Är medvetna som sin grupptillhörighet Har något gemensamt tex intresse Har en uppsättning gemensamma normer

12 Olika grupper Primärgrupp: den grupp som står mig allra närmast och som bidrar mest till socialisationen. Ofta familjen men kan även vara nära vänner. Är grundläggande i bildandet av individens sociala egenskaper och ideal. Starka känslomässiga band som utvecklas mellan medlemmarna. Sekundärgrupp: har inte lika stor betydelse och ej lika självklar. Förhållandet mellan medlemmarna mycket mindre personligt och intimt och mer uppbyggt kring vissa specifika gemensamma intressen, som man träffas regelbundet kring. Tex klass, idrottsförening eller hundklubb, arbetskamrater. Vissa relationer i sekundärgrupp kan utvecklas till primärgrupp.

13 Olika grupper Medlemsgrupp: kallas de grupper man är medlem i. Ibland är man aktiv medlem tex basketlag, ibland passiv medlem tex fackförening. Referensgrupp: är en grupp vars värderingar man delar och som man vill tillhöra och identifiera sig med. Ibland är man medlem i sin referensgrupp och ibland inte. Vissa grupper identifierar eller jämför vi oss med särskilt starkt. Det är från dessa grupper som vi får våra idéer, normer och attityder, de grupper som vi ser upp till, hämtar våra ideal ifrån och vill jämföra oss med.

14 Olika grupper En tillfällig samling kan övergå till att bli en massa - stor mängd människor som tillfälligt är samlade på ett ställe, med en gemensam känsla, men som inte samspelar på ett ordnat vis. Detta sker när individerna utsätts för någon form av gemensam tillfällig påverkan. Individerna delar en gemensam känsla som i sin tur gör så att individerna påverkar varandra. Tex om det börjar brinna. Massan kännetecknas av att den är just spontan, lättpåverkad och kan råka i panik. Anonymiteten i massan brukar ses som en förutsättning för de primitiva reaktioner – vrede, grymhet och ledardyrkan – som massan visar. I en massa kan människor bete sig på ett sätt som de aldrig skulle göra om deras normala sociala kontroll var påslagen. Den sociala kontrollen blir mindre när man befinner sig i en massa. Fotbollshuliganer, eller idrottspublik är två exempel. Vi blir primitiva och grymma.

15 Ingrupp och utgrupp Ingrupp: den grupp man tillhör. Här finns kärlek, värme, förtroende, tillgivenhet, samarbetsvilja. Vi i ingruppen är ett fint sammansvetsat gäng. Utgrupp: den grupp man inte tillhör och som vi inte vill tillhöra. Här råder raka motsatsen – det är kallt, otryggt och man vill inte samarbeta. Vi gör skillnad mellan ”vi” som ingår i gruppen och ”dem” som inte ingår i gruppen. Intressant med ingrupp och utgrupp är att de är sina motsatser med samtidigt förutsätter de varandra. Ingruppen kan inte existera utan utgrupp. De hämtar sin kraft och styrka i motsättningen till varandra. Vi kan inte vara ett vi om inte de är ett dem. Det är den gemensamme andra som gör grupperna sammansvetsade och villiga att samarbeta. Motvilligheten att samarbeta med ”dem” gör att vi samarbetar bättre. Motsättningen behövs för sammanhållning och skapande av identitet i grupperna. Kategorisering: kategorisera in människor i olika fack Föder fördomar mellan grupperna Kan ha negativa fördomar och fientlig inställning gentemot den andra gruppen Skapar bättre sammanhållning inom den egna gruppen genom att smutskasta den andra gruppen (tex politik, krig)

16 Innanför eller utanför?
Vi vs dem – normalt vs avvikelse Fördom: förutfattad mening Generalisering: applicerar egenskaper från en individ till flera individer (drar alla över en kant). Underlättar våra möten med andra människor Stereotyp: grov generalisering. Förenklad. Innehåller allmänna föreställningar om människors egenskaper i en grupp. Tex skottar är snåla. Leder lätt till fördomar och negativa attityder Etnocentrism: dömer och tolkar andra kulturer utifrån vår egen kultur

17 Jane Elliot – Blue eyes vs brown eys
Ingrupp/utgrupp Makten av förväntningar roller

18 Varför blir grupper fientliga gentemot varandra?
Ingrupp/utgrupp Robbers Cave-experiment (1954). 22 pojkar delas in i två grupper – skallerormarna och örnarna. Från början fanns ingen fiendskap mellan grupperna men den uppstod snabbt. Speciellt när de fick tävla gentemot varandra. Sammanhållningen stärktes snabbt och fiendeskapet växte snabbt. Olika gruppnormer växte fram, tex att örnarna tyckte det var okej att gråta men det tyckte inte skallerormarna. Det gick så långt att det var på väg att bli fysiskt när örnarna samlade på sig sten för att lägga i strumpor. Forskarna försökte nu få grupperna att enas. Det som hjälpte var samma sak som hade brutit upp grupperna från början – gemensamt arbete. Tex hjälpas åt för att skaffa mat. Beskrev utgruppen negativt och ingruppen positivt.

19 Social identitet Social identitet: människan har en ”personlig” identitet och en ”gruppidentitet” som bygger på medlemskapet i olika grupper. Självaktning är knuten till bägge identiteterna: en del av min självkänsla påverkas av hur jag uppfattar mig själv som person, tex om jag är klyftig, utåtriktad, skämtsam, attraktiv eller inte? en del av självkänslan påverkas av hur jag uppfattar den grupp jag är medlem i. Om jag upplever min grupp diskrimineras eller ringaktas, kan självkänslan påverkas negativt Ett sätt att höja självkänslan är att vara stolt över sin grupp och anse att den är bättre än vissa grupper, kan vara en anledning varför vissa håller fast vid sina fördomar om andra – gör det omedvetet för att höja sin självkänsla

20 Grupp processer Grupptryck: Inom gruppen kan man utsättas för ett visst grupptryck. rättar sig efter de gemensamma normer och förväntningar som finns i gruppen. uppstår en konformitet i gruppen. Konformitet: när en person ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar. Om toleransen för avvikande beteende är liten, säger man att graden av konformitet, likformighet, är hög. Anpassar oss efter andra (har behov av andra) – kan hamna i konflikt med oss själva och det vi själva tror på. Vi kan tvivla på om det vi nu tror på är rätt, när andra säger något annat, eller så kan vi hamna i ett dilemma om vi bör agera efter våra egna övertygelser och försvara våra egna åsikter, eller om vi bör anpassa oss efter vår grupps normer och åsikter. Väljer vi det första alternativet kanske vi blir utfrysta ur gruppen och väljer vi det andra alternativet kommer vi i konflikt med oss själva. sociala kontrollen är stark - bildar ett grupptryck att följa strömmen. Salomon ash – konformitetsexperiment

21 Grupp processer Experimentet (ash) visar att vårt beteende till stor del bestäms av det sociala samspel som vi ingår i, dvs grupppsykologiska faktorer. Svarade fel därför att: De var inte medvetna om att de svarade fel därför att de var så starkt beroende av gruppen Några anpassade sin bedömning efter gruppens och antog okritiskt att när alla andra sade något annat, så måste det vara de själva som tog fel Några personer visste mycket väl att de svarat fel, men hade gjort det eftersom de inte ville vara ”annorlunda”.

22 Grupp processer Grupptänkande – vissa starkare medlemmar får de andra att tvivla på sig själva för att inte komma i konflikt med de andra i gruppen. Resultatet kan bli ett felaktigt beslut, taget inte pga sakfrågan utan mot lojalitet gentemot gruppen. För att undvika detta – ge utrymma för diskussion. Grupppolarisering (polariseringseffekt) – om man för samman människor som har ungefär samma åsikt och låter dem diskutera, så går diskussionen mot mer extrema åsikter snarare än att hamna i mitten. Konservativa blir ännu mer konservativa, tex abortmotståndare blir ännu mera emot abort. Godkännandet i gruppen gör oss mer säkra på vår sak, eller att vi formar oss efter den som är mest radikal som framför åsikten med stort självförtroende som verkar tilldragande och sår tvivel i oss själva, eller att individen i gruppen gärna vill uppfattas positivt av de andra och därför villig att anpassa sina åsikter till andras och kväva sina egna tvivel.

23 Grupp processer Grupplättja – kollektiv lathet. Ju fler man är att dela på arbetsbördan, desto mindre blir den enskilda arbetsinsatsen. Förklaras ofta med motivationsförlust: räknar med att andra inte bidrar lika mycket som en själv och därför bidrar man själv lite också man är anonym guppen har ingen prestationsnorm Åskådareffekten (bystandereffect) – ju fler som ser desto färre ingriper, det gemensamma ansvaret späds ut och blir försvagat, resten av gruppen ger signaler om att det är fel att blanda sig i )blir en social kontroll av de andra gruppmedlemmarna – konformitet – böjer sig för gruppen.

24 Roller i gruppen Roller i gruppen: ledaren ledarens högra hand
den präktige clownen syndabocken gnällspiken Informella roller: har mer att göra med arbetsfördelning och arbetsfunktion, tex den styrande, den kreativa, den informerande, den stödjande, den utvärderande Rollfördelning: sker automatiskt, den informella rollfördelningen är en komplicerad process som vi ofta inte själva är medvetna om – hur man ser på sig själv och andra, vilken typ av grupp, vilka medlemmarna är, vilka roller medlemmarna brukar ha i andra grupper. Besluten tas utan ord, diskuterar ej vem som skall vara clown…

25 Ledarskap formell ledare – utsedd att leda, tex vd för ett företag
informell ledare – tar rollen som ledare outsagt Olika ledarstilar: instrumentell ledarstil – huvudsakligen inriktad på att gruppen skall uppnå resultat emotionell ledarstil – strävar efter att gruppen skall må bra och trivas.

26 Ledarskap Vilken typ av ledare som är bäst beror på vad det är för slags grupp och vilket syfte den har. Auktoritär ledare: ge detaljerade order och negativ kritik, men också beröm demokratisk ledare: gav anvisningar som syftade till att få gruppen att ta egna beslut, kritiken var saklig och ledaren visade humor låt-gå ledaren: visade bara vad uppgiften gick ut på och förhöll sig sedan passiv, hjälpte endast till om någon frågade. En blandning utav dessa är vanligast. Karismatiskt ledarskap: Lägger vikt vid sin framtoning och har en förmåga att hålla inspirerande tal och framföranden. Är beredd att ta en risk för att uppnå sina mål. Denna ledarstil får gärna en klick trogna följeslagare runt sig.

27 Ledarskap Auktoritär ledare: +tidsmössigt snabbast
-klarar sig dåligt utan ledaren -dålig stämning (flest pappmasker) demokratisk ledare: +bästa resultatet +bra stämning i gruppen +klarar sig bra utan ledaren -tidsmässigt tar uppgiften längre tid låt-gå ledaren: -sämst resultat -dålig stämning och trivsel -tidsmässigt sämst (kvalitativt och kvantitativt sämst)

28 Attityder Attityd: en människas inställning till något, tex till sex, främlingar, gamla Finns tre delar i en attityd: Kognitiva komponenten: kunskaper vi har i en viss fråga (vilka kan även vara fördomar) Affektiva delen: de känslor vi har gentemot detta (eventuellt svårast att bryta) Handlingskomponenten: hur vi faktiskt agerar, tex huruvida man umgås med en homosexuell, eller en religiös Kognitiv dissonans: försöker alltid undvika motsägelser i kunskapsdelen av en attityd. Att tex röka och veta om att det är farligt skapar en dissonans (inre motsättning). Ursäktar sig med att tex jag röker inte så många och cancer förutsätter en genetisk komponent.

29 Genus Skiljer mellan biologisk kön och genus.
Biologiskt kön: Biologiska och anatomiska skillnader mellan män och kvinnor. Genitalier skiljer sig åt och fungerar olika och kvinnor kan föda barn. Genus: Socialt kön. Psykologiska, sociala och kulturella skillnader. Sätt att se på kön är en slags konstruktion. Kön är inget man föds till utan något som man lär sig. Vi socialiseras in i olika kulturer och vi då lär oss de kulturella koderna. I dessa koder finns även föreställningen kring hur en man och kvinna skall vara. Könsroller: typiskt manligt och typiskt kvinnligt Könsidentitet: ens egna upplevelse vilket kön man har

30 Genus vilka egenskaper hos könen som är medfödda och vilka vi fått genom socialisation? biologiskt perspektiv så anser man att många egenskaper är medfödda och naturliga. Tex att män är mer otrogna – beror på deras fortplantningsförmåga att befrukta så många kvinnor som möjligt. sociologiskt perspektiv anser man att många av de egenskaper vi kallar manliga och kvinnliga beror på miljön, de är alltså inlärda genom socialisation. Tex att män är oftare otrogna (enligt undersökningar om sexualvanor) skulle då bero på kulturella faktorer tex att det ger hög status att vara med mer kvinnor (män högaktas och kvinnor är slampor). Könsrollerna förstärks sedan genom att omgivningen uppmuntrar ett ”kvinnligt” beteende hos kvinnor och ett ”manligt beteende hos män.

31 Genus Inlärningen av könsroller – genussocialisation
Genussocialisation – hur barn (och vuxna) lär sig könsroller utifrån familj (föräldrar och andra vuxnas reaktionsmönster) och media. Barn internaliserar de sociala normer och förväntningar som tycks stämma överens med sitt eget kön. Genus- eller könsskillnader är inte biologiskt bestämda utan kulturellt skapade, enligt detta synsätt är orättvisor mellan män och kvinnor en följd av att de socialiseras in i skilda roller. Positiva och negativa förstärkningar hjälper flickor och pojkar att lära sig och följa de förväntade könsrollerna, tex pojkar leker inte med dockor och se arg ut.

32 Genus Att göra kön-modellen
Kön något som vi framför och presterar, inte föds till Vilka markörer finns det för kön? Människor både skapar och upprätthåller könsbegreppet genom vårt sätt att använda vår könstillhörighet Vi framställer oss så att vi uppfattas som man eller kvinna (typiskt manlig eller kvinnlig)